Motion till riksdagen
1989/90:Jo509
av Inger Schörling m. fl (mp)
Djurförsöken
Alla djur har rätt att utvecklas efter sin arts förutsättningar och under de
betingelser som råder i den miljö som är naturlig för dem, detta oavsett nyttan
för människan. Miljöpartiet de gröna vänder sig därför mot alla former
av djurplågeri.
Djurförsök är till mycket stor del både plågsamma och förnedrande för
djuren. Målet måste vara att minska användningen av djurförsök och när de
utförs göra djurförsöken så förutsägbara som möjligt.
Människan måste inse att djuren har ett egenvärde och att livet är värt
respekt.
I Sverige utnyttjas nära en halv miljon djur om året i djurförsök, ofta plågsamma.
Detta innebär ett djur i minuten. För att testa kemikalier, lösningsmedel,
tobak, läkemedel, kosmetika etc. utsätts djur för försök som ett led
i att legitimera allt fler kemiska produkter, skönhetsmedel, läkemedel. Ofta
handlar det om produkter som det inte finns något reellt behov av eller läkemedel
som skall ersätta bristen på vettig livsstil.
Den kunskap som erhålls genom djurförsöken är ofta tämligen intetsägande
eftersom bara ett ämne testas åt gången medan människan exponeras
för tiotusentals ämnen samtidigt, i maten, luften, vattnet. Kombinationseffekterna
i det kemikaliserade samhället kommer man inte alls åt genom
djurförsöken - tvärtom kan de bidra till en falsk trygghetskänsla och ensidigt
analyserande av enskilda ämnen. Djurförsök sker ofta av slentrian - det blir
ett försäljningsargument att den nya produkten ”testats”. Dessutom kan
man aldrig med säkerhet överföra testresultat från en djurart till en annan,
t.ex. människa.
Utvärdering av djurförsök
Toxicitetsstudier
Avsikten med toxicitetsstudier är att förutsäga om en kemikalie av något slag
kan utgöra fara för hälsan. För att inte utsätta människan för några risker,
utförs studierna på försöksdjur. Man utgår sedan från att de resultat man får
fram är direkt överförbara på människan, vilket ofta inte är fallet. Erfarenheterna
visar nu, att många djurförsök har varit irrelevanta och att försökstiden
kan begränsas avsevärt.
Många in vivo-tester (studien utförs i en levande organism, djur eller människa)
har visat sig kunna ersättas med in vitro-tester (problemet studeras
utanför kroppen, i provröret). Mot denna bakgrund ter det sig naturligt att in
vitro-tester alltid skall väljas, om man med denna kan nå ett fullgott resultat.
Teratogena studier
Ett stort antal kemikalier har undersökts och minst tusen har framkallat fosterskador
på djur. Däremot är det mindre än tjugo ämnen, som på goda
grunder kan misstänkas skada människans foster. Många onödiga djurförsök
har alltså utförts för att spåra fosterskandande kemikalier. Dock råder en
stor osäkerhet på detta område, då det är mycket svårt att med säkerhet fastställa
vad som händer i människokroppen vid långtidsexponering av mycket
små kemikalietillskott. Trots att testerna utarbetades under 1960-talet rekommenderades
de i stort oförändrade så sent som 1981 av OECD, som
samordnar vissa vetenskapliga frågor i i-länderna.
Forskningen går emellertid snabbt framåt både inom medicin och biologi.
Därför är en genomgripande översyn och förändring av testernas uppläggning
absolut nödvändig. Resultatet skall sedan ligga till grund för en revision
av OECD Guideline for Testing of Chemicals ”Teratogenicity”, 414, antagen
i maj 1981.
1988 refererades i Kl-Journalen (Karolinska institutets tidning) nr 4/88 en
liten utvärdering av testmetoder; i detta fall handlade det om testmetoder
för p-piller som utvärderats för WHO:s räkning. Resultatet beskrevs enligt
följande:
”Det finns nu skäl att fler inventeringar görs för att få ett grepp på hur många
djurförsök, och inom vilka områden, som kan beskrivas som onödiga även
ur forskarens synvinkel.”
Utvärdera vetenskapliga krav
Under hösten 1988 presenterades en undersökning, gjord vid Statens veterinärmedicinska
anstalt, som visade att försöksdjur led av virussjukdomar som
påverkade försöksresultaten på ett mycket allvarligt sätt. Virussjukdomar är
bara en faktor som kan göra försöksresultat missvisande. En utvärdering bör
göras för att få fram huruvida de djurförsök som görs uppfyller de vetenskapliga
krav man har.
Utvärdera alternativa metoder
De alternativa metoderna måste utvärderas om de skall kunna slå ut djurtesterna.
Visserligen utvärderades inte djurförsöken innan de började användas,
men det ställs andra krav på nya metoder i dag.
För att genomföra utvärdering av alternativa metoder startades inom SCS
(Scandinaviska celltoxikologiska sällskapet) ett projekt kallat MEIC-projektet.
Projektet utvärderar djurförsöksfria metoder att mäta akut toxicitet dvs.
det som mäts genom bl.a. djurförsöksmetoden LD50.I enlighet med
den officiella djurförsökspolitiken som går ut på att minska antalet djurförsök
och ersätta dem med alternativa metoder bör riksdagen garantera att
Mot. 1989/90
Jo509
13
MEIC-projektet tillförs de ekonomiska resurser som behövs. Tidigare har
bl.a. Nordiska Samfundet Mot Plågsamma Djurförsök bidragit. Idag stöds
det av Nordiska Samfundets Stiftelse För Vetenskaplig Forskning Utan
Djurförsök. Man har hittills nått goda resultat och funnit fungerande alternativa
medtoder för akuta toxicitetstester. MEIC-projektet bör utvidgas och
stöttas med resurser för utveckling av alternativa metoder till:
1. teratogena tester, dvs tester som utförs för att spåra fosterskadande kemikalier
2. cancertester.
I samband med den forskningspolitiska propositionen i februari kommer
vi att anslå pengar till MEIC-projektet.
Användning av befintliga alternativ
För att de alternativa metoder som i dag redan finns skall utnyttjas bör ekonomiska
medel ställas till förfogande för detta ändamål. Detta bör ligga helt
i linje med riksdagens tidigare hållning i frågan, nämligen att alternativ skall
användas i stället för djurförsök när det är vetenskapligt möjligt.
Alternativa metoder har många fördelar. Man kan få resultat snabbare än
genom djurförsök och experimenten kan lätt upprepas och genomföras rutinmässigt.
De är vanligtvis mindre kostsamma och erbjuder större flexibilitet
när det gäller betingelser och variabler vid försöksuppläggning. Fel som
härrör från variationer mellan individer reduceras. Vid användning av alternativa
metoder renodlas experimentet så tillvida att andra effekter som kan
framkallas i djuret undviks.
Inom grundläggande biomedicinsk forskning kan in vivo-metoder ofta
inte ersättas av in vitro-metoder. Men inom toxikologin, utbildning och produktion
och mätning av biologiskt aktiva substanser, utgör alternativa metoder
till in vivo-dito ofta ett utmärkt substitut.
Den ideella föreningen Nordiska Samfundets Stiftelse har de senaste åren
fått ansökningar om bidrag från olika forskningsinstitutioner, som vill övergå
till in vitro-teknik i stället för att använda djur för att få fram monoklonala
antikroppar. Stiftelsens medel har inte räckt till för att uppfylla behovet. Här
skulle medel kunna ställas till förfogande genom t.ex. CFN (Centrala försöksdjursnämnden)
eller MFR (Medicinska forskningsrådet).
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvärdering av djurförsök,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvärdering av vetenskapliga krav,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvärdering av alternativa metoder och utvidgning
av MEIC-projektet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om användning av alternativa metoder som redan i dag
Mot. 1989/90
Jo509
14
finns tillgängliga, men som inte tas i bruk på grund av att de anses för
dyra.
Stockholm den 16 januari 1990
Inger Schörling (mp)
Claes Roxbergh (mp) Marianne Samuelsson (mp)
Åsa Domeij (mp) Roy Ottosson (mp)
Mot. 1989/90
Jo509
15