2759645GD02Jo5031989/90Jo503motmotMotion 1989/90:Jo503 av Claes Roxbergh m.fl. (mp)MotionMotionJoU50301990-01-16 00:00:002014-11-04 14:58:142014-11-04 00:00:00Dricksvattenav Claes Roxbergh m.fl. (mp) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02Jo503/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02Jo503https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02Jo503
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br />
1989/90:Jo503</p>
<p>av Claes Roxbergh m.fl. (mp)<br />
Dricksvatten</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Vatten är vårt viktigaste livsmedel. I Sverige har vi varit bortskämda med<br />
god tillgång på vatten av god kvalitet. Som med så mycket annat är detta inte<br />
längre någon självklarhet. Den långtgående miljöförstöringen, t.ex. försurningen<br />
utgör ett starkt hot mot vårt dricksvatten. Grundvattnet håller på att<br />
förändras som en direkt följd av luftföroreningarna från bilismen, flyget,<br />
sopförbränningen och industrin samt av gödsling vid jord- och skogsbruk.<br />
Utsläpp av svavel, kväveoxider och kolväten måste drastiskt minska i Sverige<br />
och utomlands. Annars kommer försurningen att fortskrida med svåra<br />
följder för dricksvattenförsörjningen.</p>
<p>Den här motionen innehåller inte något fullständigt åtgärdsprogram för<br />
att klara dricksvattenkvaliteten. I andra motioner t.ex. i vår trafikmotion<br />
och vår motion om "Luftförorening, försurning och skogsdöd” finns andra<br />
förslag till åtgärder som är nödvändiga om dricksvattenkvaliteten ska kunna<br />
klaras.</p>
<p>Vattenbegreppet</p>
<p>Enligt de allmänna råden till 1 § i livsmedelsverkets kungörelse om dricksvatten<br />
gäller förordningen endast för källvatten. Detta är inte tillfredsställande,<br />
eftersom vattendistributionen är så utformad att varm- och källvatten<br />
tappas ur samma kran i de moderna engreppsblandarna, som blivit allt vanligare<br />
i de svenska hushållen. Kvaliteten på vattnet måste därför upprätthållas<br />
även för varmvattenledningar. Det är heller inte ovanligt att varmvatten används<br />
till matlagning. Ett otjänligt varmvatten skulle därför utgöra en hälsorisk,<br />
speciellt för barn.</p>
<p>Rapportering av vattenanalyser</p>
<p>Försurningen resulterar i ökad koncentration av metaller via dricksvattnet.<br />
Den ökar vattnets korrosiva egenskaper och löser ut vissa metaller från jord,<br />
mineral och vattenledningar. För höga halter av koppar, kadmium och bly i<br />
dricksvattnet är direkt hälsovådliga. Därför anser vi, att det är av yttersta<br />
vikt att kontinuerligt mäta vattenkvaliteten och rapportera analysresultaten<br />
till länsstyrelsen. Före 1983 skedde en kontinuerlig rapportering från kommunerna<br />
till länsstyrelserna av analysresultaten. Rapporteringen måste omgående<br />
återinföras, så att förebyggande åtgärder kan vidtagas, när proven<br />
utvisar negativa resultat.</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Grund vattenkontrollnät</p>
<p>Statens Geologiska Undersökningar (SGU) ansvarar för kontrollen av<br />
grundvattnet i Sverige. Man studerar tillgång och kvalitet på grundvattnet<br />
på ett antal observationsställen. Dessa är ofta belägna långt från mänskliga<br />
aktiviteter, där påverkan av grundvattnet mänskligt att döma är som minst.<br />
Mätpunkter borde också finnas nära miljöfarliga verksamheter. Ett finmaskigt<br />
kontrollnät borde byggas upp över hela landet för att ha god kontroll<br />
över dricksvattensituationen och på så sätt kunna sätta in åtgärder i tid.</p>
<p>Katastrofer som parasitsmittan i Sälen 1986/87, där 3800 besökare insjuknade<br />
p.g.a. förorenat vatten, hade kunnat undvikas med ett bättre kontrollsystem.<br />
En annan fördel med kontrollsystemet är att det utgör ett bättre underlag<br />
för lokaliseringsbedömningar vid tillståndsgivning för miljöfarlig<br />
verksamhet.</p>
<p>Kvalitetsnormer för dricksvatten</p>
<p>Kvaliteten på vattnet i vattentäkten är beroende av alla föroreningar som via<br />
luft och vatten tränger ner till grundvattnet eller ytvattentäkten.</p>
<p>Om miljöfrågorna och dricksvattenkvaliteten prioriteras kan vi slippa<br />
dricka vatten som ”renats” med kemikalier i reningsverk. Ett dricksvatten<br />
som är renat med hjälp av olika kemikalier i ett reningsverk kan aldrig nå<br />
samma kvalitet som ett från början opåverkat råvatten från vattentäkten.</p>
<p>Med ”råvatten" menas vatten som är avsett att efter någon form av beredning<br />
användas som dricksvatten enligt 2 § livsmedelsverkets kungörelse om<br />
dricksvatten 1990-01-01. Råvattnet kan komma antingen från en ytvattentäkt<br />
(sjö eller älv/å) eller en grundvattentäkt och i Sverige svarar de för ungefär<br />
hälften var av vattenförsörjningen.</p>
<p>1 USA och inom EG (sedan 1976) har man kvalitetsnormer för dricksvattnet,<br />
vilket innebär att vattnet inte får innehålla mer än viss angiven andel<br />
namngivna metaller och ämnen för att utgöra tjänligt dricksvatten. Före<br />
riksdagsvalet 1988 var samtliga partier i Sverige ense om att miljölagstiftningen<br />
måste utgå ifrån vad ”naturen tål”, vilket innebär att miljökvalitetsnormer<br />
måste införas. När det gäller dricksvatten är det lika viktigt att införa<br />
kvalitetsnormer - bindande gränsvärden - av hälsoskäl. När normerna sätts<br />
ska de naturligtvis utgå från vad som är riskfritt ur hälsosynpunkt, inte från<br />
vad reningsverken är byggda för. Dessa är nämligen ofta byggda för att rena<br />
ett förhållandevis opåverkat råvatten, men inte för att befria vattnet från alla<br />
de kemikalier som genom industriutsläpp, bilism, hushåll, sjukhus, avfallsdeponier<br />
och jordbruk förorenar vattnet. Kvalitetsnormerna måste vara juridiskt<br />
bindande så att t.ex. kommunen kan ställas till ansvar om normen<br />
överskrids.</p>
<p>Metallförekomst i dricksvattnet beror inte endast på försurningens urlakningseffekter,<br />
utan även på metaller i nederbörd, processkemikalier i reningsverken,<br />
typ av rörledningsmaterial som används i vattenledningssystemet<br />
och vattenomsättningen i systemet.</p>
<p>Gränsvärden eller kvalitetsnormer måste snarast införas för bl.a. följande<br />
ämnen och metaller: bekämpningsmedel, dioxiner, asbest, bly, kadmium,<br />
aluminium och nitrat.</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Jo503</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_52" />
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Bekämpningsmedel</p>
<p>Sverige har inga fastställda gränsvärden för högsta tillåtna resthalter av bekämpningsmedel<br />
i dricksvatten, men livsmedelsverkets riktvärden tillåter<br />
inga rester av bekämpningsmedel i dricksvatten. Föroreningar av bekämpningsmedel<br />
har konstaterats i såväl brunnar som i grundvatten.</p>
<p>Dioxiner</p>
<p>De största källorna för utsläpp av dioxiner är sopförbränningsanläggningar,<br />
järn- och stålverk, skogsindustrin, biltrafik och sjukhusugnar. Vindarna från<br />
kontinenten för också med sig dioxiner. De är svårnedbrytbara och kommer<br />
därför att finnas kvar under lång tid, men vad händer, när exponeringen ökar<br />
och människan utsätts för exponering under lång tid? Osäkerheten är stor!</p>
<p>Asbest</p>
<p>Asbestfibrer kan nå dricksvattnet på tre olika sätt: genom erosion från mark<br />
och asbesthaltig berggrund, genom spridning i luft och vatten från gruvor<br />
och industrier som arbetar med asbesthaltiga material samt genom korrosion<br />
av asbestcementledningar för dricksvatten (se avsnitt om asbestcementledningar).</p>
<p>Bly</p>
<p>Förekomst av bly i dricksvatten härrör ofta från korrosion av blyhaltiga material<br />
i äldre fastighetsinstallationer, industriutsläpp och soptippar. Risk föreligger<br />
för kroniska hälsoeffekter vid långvarigt intag. Bly kan medföra skador<br />
på centrala nervsystemet med koncentrationssvårigheter och andra störningar<br />
som följd.</p>
<p>Kadmium</p>
<p>Samma gäller som för bly.</p>
<p>Aluminium</p>
<p>Försurningen av mark och vatten ökar rörligheten hos tidigare fast bundet<br />
aluminium och metallen har satts i samband med fiskdöd och skogsskador i<br />
föroreningspåverkade områden.</p>
<p>Nitrat</p>
<p>Nitrat indikerar påverkan från avlopp, gödsling och andra föroreningskällor.<br />
För höga halter i blodet försvårar syreupptagningen i blodet.</p>
<p>Koppar</p>
<p>Korrosiva vatten från distributionsledningar, installationer i fastigheter,<br />
varmvattenberedare och tappkranar. Toxiska effekter efter intag av en enstaka<br />
hög dos koppar finns beskrivna, t.ex. kräkningar och magsmärtor.</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Jo503</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>9</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Alternativa metoder i beredningsprocessen</p>
<p>I reningsverken används idag kemikalier för att rena vattnet. Störst betydelse<br />
har de som tillsätts i de högsta doserna, t.ex. aluminium- och järnsalter.<br />
Klorering kan tillgripas för att förhindra vattenburen smitta och begränsa<br />
mikrobiologisk tillväxt i distributionsnätet. Det finns riktnormer för dessa,<br />
men användningen av dessa utgör ändå i det långa loppet en hälsorisk. Vi<br />
förordar, att alternativa metoder tas i bruk i beredningsprocessen, och att<br />
användning av processkemikalier minskas så mycket som möjligt. En alternativ<br />
metod skulle vara att rena vattnet genom s.k. långsamfiltrering genom<br />
en rullstensås. Vattenverk kan läggas intill en ås eller ett stort grustag bredvid<br />
vattenverket.</p>
<p>Vattenledningssystemet</p>
<p>Våra vattenledningar är idag på många håll i landet i uselt skick. Under de<br />
senaste fem åren har 25 % fler svenskar insjuknat till följd av dåligt dricksvatten<br />
än perioden innan. Andelen med tvekan tjänligt vatten har under<br />
samma period ökat från 3 till 6 %.</p>
<p>Kommunförbundet har nu slagit larm om hur försämrat dricksvattnet har<br />
blivit. En kommunal upprustning av vattenledningssystemet är nödvändigt i<br />
hela landet. Det finns ledningar som är 50 år gamla. Minst 25 % av vattnet<br />
når aldrig fram till mynningen utan försvinner ut genom läckor, pga dåligt<br />
underhållna rör. Olyckshändelser inträffar allt oftare med ett stort antal<br />
magsjuka som följd. Det rör sig då inte om triviala magåkommor utan om<br />
sjukdomar som t.ex. giardia och entamoeba som kan leda till kronisk infektion<br />
respektive amöbadysenteri som i smittskyddslagen klassas som allmänfarlig<br />
sjukdom.</p>
<p>Det finns i dag felaktiga konstruktioner, läckande avlopp som kan rinna in<br />
i vattentäkter, ”bortglömda" bräddavlopp i vattenreservoarer, golvbrunnar i<br />
vattenverk i förbindelse med avloppsnät och förbindelser mellan ytvatten<br />
och kommunala ledningsnät. Genom införande av kvalitetsnormer för<br />
dricksvattnet kommer kommunerna att tvingas att se över allt detta. Epidemier<br />
hos befolkningen får inte vara en signal för renoveringsarbetet.</p>
<p>Vid översynen av ledningsnätet skall hänsyn tas till alternativ till vattenklosetter.<br />
Det finns mycket bättre lösningar än att spola ut all avföring i våra<br />
vattendrag, då dessa ofta samtidigt är ytvattentäkter.</p>
<p>Det finns inget alternativ till dricksvattnet. Det är vårt viktigaste livsmedel!</p>
<p>Kemikalietransporter</p>
<p>I beredskapsplaneringen klassas vattenverken som skyddsföremål, som prioriteras<br />
i fråga om skydd och bevakning Däremot bevakas inte andra delar av<br />
distributionssystemet, vilket är en svaghet.</p>
<p>1986 utförde FOA en studie av Strängnäs och Falköping. Den visade, att<br />
kommunerna lagt sina ledningsnät i anslutning till broar och större vägar,<br />
vilket var ekonomiskt fördelaktigt, men ur beredskapssynvinkel en katastrofal<br />
lösning. Detta medför att de farliga kemikalietransporterna sker utmed<br />
våra dricksvattenledningar, ett allvarligt hot mot vårt dricksvatten redan un</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Jo503</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>der fredstid. Varje kemikalietransport utgör därmed en potentiell fara för<br />
vårt vatten och varje olyckstillbud en anledning till oro.</p>
<p>Vättern är ett exempel på en stor dricksvattentäkt som hotas av kemikalietransporter.<br />
Den försörjer idag dryga 200 000 människor med dricksvatten.<br />
Det betyder att dessa transporter måste hållas ifrån de stora vägarna E6<br />
och 195 där en mängd tunga transporter sker.</p>
<p>Katastrofen kan bli ännu större, om olyckan sker i närheten av en vattentäkt.<br />
Enligt limnologisk expertis späds inte kemikalierna nödvändigtvis ut i<br />
hela sjön eller ens större delen av denna. Det utsläppta ämnets täthet, temperaturskiftningar<br />
och strömmar i vattnet kan få till följd att det utsläppta<br />
ämnet i form av ”paket” förflyttar sig i vattnet och i mer koncentrerad form<br />
når råvattenintaget.</p>
<p>Liknande risker utgör fartygstransporter med kemikalier som sker på ytvattentäkter,<br />
t.ex. Mälaren, Göta älv m.fl. och stora giftiga industriutsläpp,<br />
som sker stötvis i ytvattentäkter.</p>
<p>Enligt 21 § räddningstjänstlagen skall varje kommun ha en räddningstjänstplan<br />
med uppgifter om vattentäkter. Ett sätt att arbeta med riskerna<br />
vid transporter av farligt gods är vägvalstyrning, där bilarna måste välja lågriskvägar.<br />
Så sker t.ex. till SAKAB. Kemikalietransporterna måste bort från<br />
vattentäkterna och vattendistributionssystemen eller så måste distributionssystemen<br />
bort från transportsträckorna. Vattentäkten ligger där den ligger.</p>
<p>Vattenbrist</p>
<p>Den gångna sommaren i södra Sverige har visat vilken livsviktig resurs vattnet<br />
är. Total brist på vatten kan inom några dygn leda till skador på människor<br />
och inom en vecka leda till döden.</p>
<p>Speciellt storstäderna är sårbara vid vattenbrist. Vattenbrist kan uppstå av<br />
många olika skäl, t.ex. försämrat råvatten, dåliga distributionsnät, som till<br />
slut gör vattnet odrickbart, plötsliga naturkatastrofer, som orsakar inflöden<br />
av avloppsvatten i dricksvattensystemet, vilket i sin tur orsakar spridning av<br />
sjukdomar.</p>
<p>Elavbrott medför att vattenleveranserna upphör efter åtta timmar och avloppsvattnet<br />
rinner ut obehandlat, vilket kan leda till förorening av råvatten.<br />
Tillgången till reservkraftverk är i Stockholm och på många andra håll begränsad<br />
och otillräcklig redan i fredstid. Sommaren 1989 slogs den stora vattenledning<br />
från Vättern som försörjer Skövde, Skara och Falköping ut under<br />
ett antal dagar på grund av ett blixtnedslag. Vattenförsörjningen kunde under<br />
ett antal dagar klaras med tankbilar.</p>
<p>Storskaligheten i vattenförsörjningen är ett stort sårbarhetsproblem. Det<br />
är alltid lättare att finna nödlösningar för mindre befolkningar än för större.</p>
<p>Distributionsnätet</p>
<p>De olika material som används i rörledningar varierar bl.a. på tidsperiod under<br />
vilken de installerades. Tidigare tillverkades vattenledningsrör mest av<br />
olika metaller samt av cementbaserade och keramiska material. Det uppmärksammades<br />
föga att dessa kunde innebära hälsorisker. Många av dessa<br />
gamla rör ligger fortfarande i marken. På grund av den ökade försurningen<br />
frigörs metaller som aluminium, bly och koppar från dessa installationer.</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Jo503</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>11</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Även asbestfibrer kan nå dricksvattnet genom korrosion av asbestcementledningar.<br />
Enligt VAV utgör asbestcementledningar ca 3-4% av ledningsnätets<br />
längd, men det finns enskilda kommuner där siffran är 90 %.</p>
<p>Många undersökningar har gjorts internationellt för att utröna risken med<br />
asbest. Asbestfibrer i vatten har påvisats till en del kunna tränga igenom<br />
magsäcken hos människor och har återfunnits i t.ex. i urinen och i lever. Den<br />
amerikanska naturvårdsenheten, EPA ansåg 1985 ”att många studier av asbestarbetare<br />
har påvisat signifikanta cancerrisker i mag-tarm-kanalen”. Det<br />
finns andra som bestrider detta. Faktum kvarstår att risken är okänd med<br />
avseende på långtidsexponering.</p>
<p>I dag används även nya plasttyper, från vilka en eller flera substanser kan<br />
tänkas utlösas. De tester som utförs med nya material utförs ofta under för<br />
kort tid och under förhållanden som ej i tillräcklig grad motsvarar verkligheten.<br />
Som exempel kan nämnas att Danmark gör sina urlakningsförsök vid<br />
60 C, medan man i Sverige utför dem vid rumstemperatur. I de flesta fall blir<br />
utlösningen större vid högre temperaturer. För närvarande är endast PEXrör<br />
(tvärbunden polyeten) typgodkända för varmvattenanvändning i fastigheter.</p>
<p>Mot bakgrund av det ovan anförda vill vi förorda en rejäl översyn av vårt<br />
vattendistributionsystem.</p>
<p>Försurade brunnar</p>
<p>I vårt land är berggrunden ofta kalkfattig. Den fungerar dåligt som buffert<br />
för att förhindra att brunnar försuras. Det sura vattnet frigör olika ämnen<br />
vid tillflödet till brunnarna, i vattenledningarna samt vid användningen.</p>
<p>Det finns anledning att bidra med skattemedel till restaureringen av landets<br />
brunnar. Vi är tillsammans ansvariga för miljöförstöringen. Det är en<br />
viktig solidaritetsfråga att ställa upp för att inte någons hälsa ska riskeras.</p>
<p>I vår partimotion som behandlar miljödepartementets budgetförslag har<br />
vi föreslagit att den budgetpost som tidigare fanns för restaurering av försurade<br />
brunnar återinförs.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs</p>
<p style="margin-left:32px;">1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i<br />
livsmedelsverkets förordning om dricksvatten att förordningen blir<br />
tillämplig på varmvatten,</p>
<p style="margin-left:32px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att miljöoch<br />
hälsoskyddsnämnderna skall återuppta den rutinmässiga rapporteringen<br />
till länsstyrelsen av analysresultat av dricksvattnet i kommunen,</p>
<p style="margin-left:32px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om grundvattenkontrollnät,</p>
<p style="margin-left:32px;">4. att riksdagen hos regeringen begär sådan lagändring att kvalitetsnormer<br />
för dricksvatten införs i enlighet med vad som anförts i<br />
motionen,</p>
<p style="margin-left:32px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Jo503</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_36" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_8"><p>tionen anförts om alternativa metoder i reningsverkens beredningsprocess,</p>
<p>6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om alternativ till vattentoaletten vid renoveringen av<br />
landets vattendistributionssystem,</p>
<p>7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om kemikalietransporter nära vattentäkter och om distributionsledningarnas<br />
sträckning,</p>
<p>8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om beredskap vid vattenbrist,</p>
<p>9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om asbestcementrör och annat material i vattenledningssystemet,</p>
<p>10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om kalkning av försurade brunnar.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Stockholm den 16 januari 1990<br />
Claes Roxbergh (mp)</p>
<p>Åsa Domeij (mp)</p>
<p>Carl Frick (mp)</p>
<p style="text-align:right;">Marianne Samuelsson (mp)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Inger Schörling (mp)<br />
Roy Ottosson (mp)<br />
Anita Stenberg (mp)</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Jo503</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>13</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_40" />
<div class="block ml_41" />
<div class="block ml_37" />
<div class="block ml_46" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_50" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_49" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_39" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_46" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_39" />
<div class="block ml_54" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>gotab 99458. Stockholm 1990</p>
</div>
</div>
</div>
11att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i livsmedelsverkets förordning om dricksvatten att förordningen blir tillämplig på varmvattenuppskov= utskottet1989/90:JoU21?11att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i livsmedelsverkets förordning om dricksvatten att förordningen blir tillämplig på varmvatten?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att miljö- och hälsoskyddsnämnderna skall återuppta den rutinmässiga rapporteringen till länsstyrelsen av analysresultat av dricksvattnet i kommunen?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att miljö- och hälsoskyddsnämnderna skall återuppta den rutinmässiga rapporteringen till länsstyrelsen av analysresultat av dricksvattnet i kommunenuppskov= utskottet1989/90:JoU21?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grundvattenkontrollnätuppskov= utskottet1989/90:JoU21?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om grundvattenkontrollnät?44att riksdagen hos regeringen begär sådan lagändring att kvalitetsnormer för dricksvatten införs i enlighet med vad som anförts i motionen?44att riksdagen hos regeringen begär sådan lagändring att kvalitetsnormer för dricksvatten införs i enlighet med vad som anförts i motionenuppskov= utskottet1989/90:JoU21?55att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alternativa metoder i reningsverkens beredningsprocessuppskov= utskottet1989/90:JoU21?55att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alternativa metoder i reningsverkens beredningsprocess?66att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alternativ till vattentoaletten vid renoveringen av landets vattendistributionssystem?66att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alternativ till vattentoaletten vid renoveringen av landets vattendistributionssystemuppskov= utskottet1989/90:JoU21?77att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kemikalietransporter nära vattentäkter och om distributionsledningarnas sträckninguppskov= utskottet1989/90:JoU21?77att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kemikalietransporter nära vattentäkter och om distributionsledningarnas sträckning?88att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beredskap vid vattenbrist?88att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beredskap vid vattenbristuppskov= utskottet1989/90:JoU21?99att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om asbestcementrör och annat material i vattenledningssystemetuppskov= utskottet1989/90:JoU21?99att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om asbestcementrör och annat material i vattenledningssystemet?1010att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kalkning av försurade brunnar.?1010att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kalkning av försurade brunnar.uppskov= utskottet1989/90:JoU21?INLInlämning1990-01-25 00:00:00inträffat13BBordläggning1990-02-06 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1990-02-07 00:00:00inträffat20267143098400Claes Roxberghmp1undertecknare0708340640717Åsa Domeijmp2undertecknare0900533740700Marianne Samuelssonmp3undertecknare0424419397804Carl Frickmp4undertecknare0565457468009Anita Stenbergmp5undertecknare0144653147601Inger Schörlingmp6undertecknare093487175616Roy Ottossonmp7undertecknaremotgrundMotionsgrund2014-11-22 13:40:09motkatMotionskategori-2014-11-22 13:40:09statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02Jo5032019-05-28 10:50:10tilldelatTilldelatJordbruksutskottet2014-11-22 13:40:09GD02Jo503av Claes Roxbergh m.fl. (mp) mot_198990_jo_503.pdf232391pdfDricksvattenhttps://data.riksdagen.se/fil/372DB48F-DC24-49C3-B3EF-F9EE50DDF796