Motion till riksdagen
1989/90:Jo407

av Ulla-Britt Åbark och Owe Andréasson
(båda s)

Nätfiske

Längs våra kuster pågår ett nätfiske som utförs av icke yrkesfiskare och som
har tagit yrkesmässiga proportioner. Detta fiske utarmar beståndet av vandringsfisk
och yrkesfiskarna får svårigheter med avsättning av sina fångster.
Genom att begränsa fiskredskap till en längd av högst 120 meter per icke
momspliktig yrkesfiskare skulle detta okontrollerade fritidsfiske hållas på
den nivå som var tänkt från början, alltså ett husbehovsfiske. Dessutom bör
en fiskevårdsavgift lösas av fiskare med rörligt fiskredskap.

För att fisketillsynsmyndigheterna lätt skall kunna kontrollera att fiskelagstiftningen
efterlevs inom fritidsfisket med rörligt redskap, bör ett enkelt
kontrollsystem införas. I vårt grannland Danmark fungerar ett system som
skulle kunna användas här i Sverige; när fiskevårdsavgiften inbetalas till
länsfiskenämnden sänder fiskenämnden fritidsfiskaren två brickor med ett
registreringsnummer. Brickorna skall ha olika färg för varje år. Brickorna
skall fästas väl synligt på vakaren som utmärker fiskeredskapets början och
slut. Genom registreringsnumret skall kustbevakningen via en förteckning
få fram fiskarens namn.

För att inte systemet skall kunna missbrukas genom att man löser fiskevårdsavgifter
i olika fiskande personers namn, bör i föreskrifter sägas att utestående
redskap endast får vittjas av den person som är registrerad på
brickan. Vidare bör fastställas att nät ej får utsättas parallellt med land utan
skall placeras vinkelrätt mot land. Detta skall gälla ett avstånd inom 300 meter
från land.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nätfiske.

Stockholm den 23 januari 1990

Ulla-Britt Åbark (s) Owe Andréasson (s)

Mot.

1989/90

Jo407-415

1 Riksdagen 1989/90. 3 samt. Nr Jo407-415