Motion till riksdagen
1989/90:J0308
av Nils-Olof Gustafsson och
Marianne Stålberg (båda s)
Skogsbruket i Jämtlands län
Jämtlands län är ett stort skogslän med cirka 11,5% landets produktiva
skogsmarksareal, 11 % av landets virkesförråd och 9% av landets tillväxt.
Skogsbruket (exkl. industri och transporter) ger för närvarande underlag för
cirka 2 900 årsarbeten. Endast cirka 15 % av råvaran förädlas i länet. Värdet
av förädlade produkter från en årsavverkning i länet beräknades år 1987
uppgå till cirka 7 miljarder kronor. I en skoglig länsutredning, som slutfördes
sommaren 1989, framgår att avverkningsnivån kan höjas från dagsläget med
300 000-400 000 m3 skog/år under 1990-talet.
Relativt sett till andra näringar i länet är lönsamheten för skogsägaren låg
i Jämtlands län. Samtidigt är skogsvårdskostnaderna relativt höga mätt i kronor
per avverkad kubikmeter genom att kubikmassorna per hektar avverkning
är låga. Klena dimensioner, låga kubikmassor per hektar, relativt stor
andel gran i avverkningen, långa transportavstånd för personal, maskiner
och virke samt ofta svåra snöförhållanden vintertid bidrar till att skogsägarens
ekonomiska avkastning från skogen inte blir så hög i Jämtlands län som
i andra delar av landet.
Ett aktivt skogsbruk bidrar i hög grad till att bibehålla och eventuellt också
öka sysselsättningen i vårt läns glesbygder. Skogsbruket har en mycket stor
betydelse som underlag för att kunna bibehålla en viss servicenivå för befolkningen
i glesbygden.
För att kunna förverkliga önskemålen om en ökad avverkning i länet, en
intensivare skogsvård för att på sikt kunna öka avverkningarna, en ökad
satsning på kvalitetsproduktion för att ge en bra råvara till länets industri i
framtiden och för att naturvårdshänsynen skall kunna beaktas mer vid dikningsingrepp
behöver länets skogsbruk tillföras ett statligt regionalpolitisk!
stöd.Stödet skulle utgå till följande åtgärder:
- Skogsbilvägar
- Våtmarksdikning och skyddsdikning
- Kvalitetsbefrämjande åtgärder
- Röjning
- Återväxtåtgärder
- Utvärdering av försöket
Länsstyrelsen i Jämtlands län har beräknat att det statliga stödet för ett
åtgärdsprogram som här beskrivits skulle vara cirka 30,5 milj. kr. årligen under
en försöksperiod av tre år. Därefter bör en utvärdering ske.
Mot.
1989/90
Jo308-311
1 Riksdagen 1989190. 3 sami NrJo308-311
Nedan lämnas i tabellform en sammanfattning av de förslag till extra insatser
i skogsbruket i Jämtlands län som är angelägna att erhålla stöd till. Där
stöd utgår till åtgärder redan i dag avses med beloppen i tabellen tillägg utöver
nu gällande stöd.
Det bör observeras att privatskogsbruket äger 40 % av skogsmarken i länet
och övriga skogsägare 60 %. När det gäller skogsvårdsåtgärder avser förslaget
bara insatser inom privatskogsbruket. För åtgärder rörande vägar,
dikning och kvalitetsskogsbruk avser förslaget också till viss del övriga
ägare. Förslaget avser insatser som görs utöver skogsvårdslagens krav utom
återväxtåtgärder efter § 5:3-avverkningar inom privatskogsbruket.
Ägare
Åtgärd |
Pri vata |
Övriga |
Över gripande |
Totalt milj.kr./år |
Skogsbilvägar |
6,0 |
4,0 |
10,0 |
|
Våtmarksdikning |
0,4 |
0,1 |
0,5 |
|
Skyddsdikning |
0,5 |
0,7 |
1,2 |
|
Fröträdställning |
0,4 |
0,5 |
0,9 |
|
Stamkvistning |
2,8 |
0,7 |
3,5 |
|
Extra plantor |
4,5 |
4,5 |
||
Tidig lövröjning |
3,0 |
3,0 |
||
Normal röjning |
2,4 |
2,4 |
||
Återväxter efter |
||||
§5:3-avverkning |
3,0 |
3,0 |
||
Älgskador |
1,0* |
1,0 |
||
Utvärdering |
0,3* |
0,3 |
||
Länsstyrelsens |
||||
ningobjekt |
— |
0,2 |
0,2 |
|
Summa |
23,0 |
6,0 |
1,5 |
30,5 |
* Avser årliga belopp som bör kunna reserveras till slutet av treårsperioden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om insatser i skogsbruket i Jämtlands län.
Stockholm den 23 januari 1990
Nils-Olof Gustafsson (s) Marianne Stålberg (s)
Mot. 1989/90
J0308
2