Motion till riksdagen
1989/90:Jo272

av Ylva Annerstedt (fp)

Stöd till alternativa odlingsformer

Under senare år har debatten allt mer tydligt visat vilka brister och nackdelar
som den moderna stordriftsproduktionen av våra livsmedel för med sig. Jordens
naturliga resurser utarmas, en mängd gifter och konstgödsel sprids i vår
miljö och inom animalieproduktionen förekommer en behandling av djuren
som de flesta människor tar avstånd ifrån.

Konsumenterna ställer krav på livsmedel med kvalitet och vill inte ha en
mängd kemiska tillsatser vare sig vid odling eller vid förädling och de tar bestämt
avstånd från kött som är fyllt med hormoner eller antibiotika.

I Sverige finns det gedigna kunskaper om och omfattande erfarenheter av
den biodynamiska odlingen. Den har länge fört en ojämn kamp mot ekonomiska
bekymmer och oförstående. Samhällets attityder är dock nu på väg
att svänga mot en mer generös och positiv inställning till den biodynamiska
odlingen och det är hög tid att ge den en del av de gemensamma resurserna
som finns på området när det gäller rådgivning och utbildning.

Den här motionen föreslår

* statligt stöd till befintlig och utvidgad rådgivning, under ansvar av Biodynamiska
föreningen,

* rätt till studiemedel för de elever som studerar vid Skillebyholmsskolan,

* generösare bidrag till forskning om den biodynamiska odlingen, genom
Nordisk Forskningsring.

Vad får jordbruket ut av konstgödseln?

Den växtnäring som tillförs Sveriges åkrar är flera gånger större än utbytet i
form av livsmedel. 1980 tillfördes fyra gånger så mycket kväve och fosfor
som vi fick ut i form av vegetabiliska och animaliska livsmedel, dvs grönsaker,
säd, kött, mjölk, ägg osv. För kalium var tillförseln till och med åtta
gånger högre.

Situationen har i stort sett inte förändrats under senare år. Det är kväve
(N), fosfor (P) och kalium (K) som är de alldeles dominerande inslagen i all
konstgödsel. Skillnaden mellan tillförsel och utbyte är en ren förlust, till och
med ren belastning på miljön. Vi känner följderna - förstörda brunnar,
döende hav, algblomning osv.

Dagens jordbruk i Sverige

Dagens jordbruk i Sverige karaktäriseras bl.a. av följande faktorer:

* Giftanvändningen ökar stadigt. Ensidig spannmålsodling i slättbygderna
kräver mer och mer kemisk bekämpning av ogräs, sjukdomar och skadedjur.
Trots tidigare försäkringar om motsatsen finner vi numera rester av
bekämpningsgifter i våra sjöar och vattendrag och även i våra livsmedel.

* 75 procent av all spannmål (som framställts med hjälp av konstgödsel) går
till utfodring av djur i stora ”köttfabriker”. 60-90 procent av den växtnäring
som tillförs med foder anhopas i form av gödsel och urin som till
största delen går ut i miljön. Ungefär 80 procent av det kväve som tillförs
svenskt jordbruk förloras till omgivningen med övergödning av hav, sjöar
och nitrathaltigt vatten i brunnar m.m. som följd.

* Sårbarheten har ökat. Svensk livsmedelsproduktion har på trettio år blivit
beroende av importerad växtnäring, av handelsgödselkväve baserad på
olja och av bekämpningsmedel framställda av internationella kemiföretag.
Insatsen av hjälpenergi är idag större än energivärdet i livsmedlen.

* En tredjedel av åkermarken riskerar att bli planterad med skog för att motverka
överskottsproduktionen. Både åkrar och bönder försvinner, odlingslandskapet
hotas samtidigt som den jord som blir kvar odlas lika intensivt
som nu.

* Livsmedlens kvalitet har försämrats. Allt fler konsumenter är beredda att
betala ett merpris för varor framställda på alternativt vis. Även närhet till
odlare eller uppfödare, dvs färska produkter, ingår i ett framväxande, nytt
kvalitetsbegrepp.

Alternativen

Om vi genom rätta brukningsåtgärder, odling av baljväxter och rätt behandlad
gödsel ger jorden vad den behöver, då kan den i sin tur ge människan
vad hon behöver, säd till vårt dagliga bröd. Och detta utan att hon behöver
våldföra sig på naturen genom spridning av giftiga substanser och utan att
förbruka ändliga lagerresurser av mineraler och hjälpenergi.

I Järna utanför Södertälje finns gårdar på mellan 400 och 500 hektar, som
varit i gång i 25 år utan ekonomiska problem. Ibland hävdas ju att biodynamisk
odling inte skulle bära sig.

Ideella organisationer

Vad som akut behöver åtgärdas är stöd åt de ideella organisationer på vars
forsknings- och utbildningsarbete den nu påbörjade statliga rådgivningen
helt och hållet baseras. Att ett omläggningsstöd äntligen blivit verklighet för
dem som vill gå över till biodynamisk odling är en seger för mångåriga strävanden
från alternativodlarna. Det är mycket svårare och dyrare att ställa
om ett jordbruk baserat på massproduktion av höns och svin, än ett som redan
blandar djurhållning och jordbruk i mer balanserade doser.

Jordbruksministern uttalade i ett tal i augusti 1989 sin stora respekt för de
alternativodlare som arbetat i decennier under svåra förhållanden, eftersom
samhället inte trott på dem. ”Ett av de största praktiska problemen i dag är
bristen på kunniga rådgivare,” konstaterade jordbruksministern.

Mot. 1989/90

Jo272

19

Problemet är att rådgivningen i verkligheten har mycket litet stöd. Det
har visserligen blivit bättre, men insatserna i form av omläggningsbidrag och
forskning kommer inte att kunna utnyttjas fullt ut om inte de som väljer att
lägga om sin odling har någon att fråga och om inte forskningsresultaten
sprids genom rådgivning.

Forskning

Möjligheten att bedriva fri forskning om alternativt jordbruk är avgörande
för odlingens framtid. I dag är nästan all lantbruksforskning centraliserad till
lantbruksuniversitetet. I verkligheten är det dock utanför denna institution,
främst vid Nordisk Forskningsring för Biodynamisk odling i Järna, som kunskaperna
om ett jordbruk utan kemiska tillsatser tagits fram och prövats.

Motståndet från etablerade forskare är fortfarande stort och även projekt
av hög angelägenhetsgrad har mött detta motstånd inom både statens lantbruksuniversitet
och Skogs- och Jordbrukets Forskningsråd. Det behövs
alltså att Forskningsringen, som nu arbetat i 30 år och tagit fram det mesta
material som finns i Sverige om odling utan kemikalier och där flera yngre
forskare numera arbetar, inte bara får pengar till enskilda projekt utan också
får resurser att själva planera. Impulserna därifrån kommer givetvis den etablerade
forskningen till godo.

Vad som bl.a. behöver ytterligare penetreras är de problem som uppkommer
när vanligt jordbruk skall läggas om till biodynamiskt och vidare de mätbara
kvalitativa produktförbättringar i biodynamiskt jordbruk jämfört med
konventionella produkter. Det senare bör gälla såväl djur- som växtprodukter.
Projekt av denna typ finns påbörjade men har alltid svårt att hävda sig i
konkurrensen med konventionella forskningsprojekt.

Riksdagen bör ange att den numera av statsmakterna önskade omställningen
till ett mera giftfritt jordbruk måste åtföljas av större generositet och
stöd åt sådana forskningsprojekt som kan ge underlag och att dessa åtgärder
blir verkningsfulla.

Utbildning

Utbildning i biodynamisk odling bedrivs sedan 1974 vid Skillebyholms gård
utanför Järna. Den biodynamiska linjen är sedan 1982 tvåårig. Utbildningsgården
har i dag kapacitet att ta emot 28 studenter i internatform och omfattar
50 hektar åker, betesmark och skog. I Järnaområdet odlas ca 320 hektar
biodynamiskt. Denna odlingsareal är fördelad på flera självständiga lantbruk
och handelsträdgårdar, vilket ger goda möjligheter till praktikplatser
och demonstrationsgårdar i omedelbar närhet till skolan.

Lärarkollegiet vid Skillebyholm representerar till stor del den samlade
sakkunskapen inom området alternativa odlingsformer i^Europa. Det är således
mer än kvalificerat att möta den ökade efterfrågan på utbildning.

De elever som i dag följer utbildningen vid Skillebyholm åtnjuter inte statliga
studiemedel utan måste själva betala sina skolavgifter och sitt uppehälle.
För dem är det heller inte möjligt att skaffa sig inkomster genom feriearbete.
Utbildningen följer nämligen hela årets växtperiod. Det är således rimligt

Mot. 1989/90

Jo272

20

att utbildningen berättigar eleverna till statliga studiemedel. Ansökan har
inkommit till högskoleenheten vid utbildningsdepartementet och bör bifallas.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medel för befintlig och utvidgad rådgivning om alternativa
odlingsformer under Biodynamiska föreningens ansvar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om resurser till Nordisk forskningsring för biodynamisk
odling.

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statliga studiemedel till elever vid Skillebyholmsskolan.1]

Stockholm den 25 januari 1990

Ylva Annerstedt (fp)

Mot. 1989/90

Jo272

1 1989/90:Sf549