Motion till riksdagen
1989/90:Jo27

av Karl Erik Olsson m.fl. (c)

Mot.

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning 1989/90

Jo27-31

Forskning för en bättre miljö

En god miljö är av avgörande betydelse för allt levande. En utveckling som
skadar miljön undergräver också människans framtid. Vi lever i dag med
många och stora miljöproblem. Dessa problem kan bara lösas med hjälp av
ökad kunskap och genom att forskningen omsätts i praktisk handling. Det
finns redan mycket kunskap för handling, men även fortsatt forskning är
nödvändig. Forskning behövs både för att få mer information om läget i miljön
och för att finna lösningar på de problem som finns.

Miljöproblemen är komplexa och griper in i alla samhällssektorer. Ett
tvärvetenskapligt angreppssätt i forskningen är därför nödvändigt för att
kunna hitta lösningar på miljöproblemen. Det är också nödvändigt att söka
finna långsiktiga utvecklingstrender och klarlägga existerande valmöjligheter.
Genom att på ett tidigt stadium identifiera olika tänkbara utvecklingar,
och vilka faror som finns med dessa, kan man nå betydligt längre. Vid överväganden
om vilka styrmedel som bör väljas är detta också viktigt.

Vi anser att mer av forskningen på miljö- och naturresursområdet måste
inriktas på att studera långsiktiga förändringar i miljön och i tillgången på
och nyttjandet av naturresurser. En viktig del i detta arbete är den ekonomiska
värdering av naturresurserna och miljöförstöringen som måste göras.

Centern har i annat sammanhang fört fram kravet på naturresursräkenskaper.
Dessa räkenskaper skulle på ett avgörande sätt förbättra möjligheterna
att värdera våra naturresurser och förändringar i miljön.

Konsekvensbedömningar måste göras då beslut fattas som berör miljön. I
dag sker alltför ofta felaktiga beslut som leder till stora negativa konsekvenser
för miljön. Beslut sorn fattas kan leda till stora systemförändringar och
kedjeförändringar som är så gott som okontrollerade. Det är mot denna bakgrund
väsentligt att forskningen är tvärvetenskaplig och därmed bättre kan
beskriva systemförändringar.

Miljö- och teknikforskningsråd

Centern har tidigare (bl.a. i motion 1986/87:Ubl) föreslagit ett speciellt miljöforskningsråd.
Ett sådant råd skulle, enligt vår mening, vara inriktat på
tvär- och mångvetenskapliga projekt. Forskning i miljöfrågor kan nämligen
vara svår att anpassa till existerande fakultets- och forskningsstruktur efter- 1

I Riksdagen 19H9I90. sunil. NrJo27-M

som den ställer krav på tvärvetenskaplighet. En samling av resurser, som i Mot. 1989/90

dag finns på en mängd olika organ, skulle möjliggöra en kraftsamling inom Jo27

miljöforskningsområdet i landet.

Det behövs ett miljöforskningsråd. Det ökade miljömedvetandet i samhället
och de ökade kunskaper om miljösituationen som Sverige i dag har
gör att detta område behöver ett särskilt forskningsråd. Det är viktigt att
samhället i handling visar sin vilja att åstadkomma miljöförbättringar. Ett
forskningsråd på området skulle vara ett sätt att stärka arbetet på området.

Regeringen föreslår i propositionen att ett teknikvetenskapligt forskningsråd
inrättas. Rådet ska, enligt regeringens mening, stödja grundläggande
och långsiktig teknisk forskning för att skapa erforderlig teknologisk kompetens.

Vi föreslår att ett miljö- och teknikvetenskapligt råd inrättas. Detta råd
skall dels stödja den forskning som föreslås i propositionen, dels stödja och
stimulera forskning på miljöområdet. Denna lösning skulle innebära många
fördelar jämfört med regeringens förslag. Miljöforskningen behöver, som vi
tidigare anfört, ett ökat stöd. Detta bör kanaliseras genom ett särskilt forskningsråd,
miljö- och teknikforskningsrådet.

En samordning mellan miljö- och teknikforskning skulle leda till många
samordningsvinster. Den tekniska forskningen och utvecklingen har hittills
varit inriktad på att få fram tekniska lösningar som höjer produktiviteten och
höjer kvaliteten hos slutprodukten. Den framtida tekniska forskningen och
utvecklingen måste mer inriktas på att nå lösningar som är miljövänliga och
resurssnåla. Därför är det viktigt att teknikforskningsrådet kopplas samman
med miljöforskning.

Till det nya miljö- och teknikforskningsrådet bör resurser överföras från
bl.a. naturvårdsverket. Centern har tidigare krävt en parlamentarisk utredning
av naturvårdsverkets verksamhet. Det finns bl.a. anledning att se över
vilken roll naturvårdsverket skall ha i forskningen. Vi anser att den verksamhet
som i dag bedrivs av naturvårdsverkets forskningsnämnd bör flyttas över
till det nya miljö- och teknikforskninådet. Det skulle ge en nödvändig samling
av resurserna på området.

Dessutom bör resurser motsvarande propositionens förslag överföras från
energiverket, arbetarskyddsstyrelsen och byggforskningsrådet till det nya
forskningsrådet. Vi föreslår att riksdagen beslutar ge regeringen i uppdrag
att återkomma till riksdagen med förslag i denna fråga.

Forskning på vissa områden

Klimatförändringar

Utsläppen av koldioxid, freoner, metan och dikväveoxid ger upphov till den
s.k. drivhuseffekten. Globalt sett är avskogningen en viktig roll för ökningen
av koldioxidhalten. IVL beräknar att ca en fjärdedel av koldioxidökningen
i atmosfären beror på avskogning av mark som inte återplanteras samt på
förändrad markanvändning. Resterande tre fjärdedelar beror på förbränning
av fossila bränslen.

Det är utomordentligt viktigt att vidta åtgärder för att förhindra klimatför

2

ändringar. Vi har i annat sammanhang lagt förslag om åtgärder som syftar Mot. 1989/90

till att förhindra drivhuseffekten. Det är också viktigt med forskningsinsatser Jo27

på området, och då speciellt på det internationella området. I propositionen

anges att klimatförändringar är ett angeläget område. Det saknas dock, som

på så många andra områden, motsvarande ekonomiska satsning. Vi föreslår

att riksdagen beslutar om en förstärkning av forskningsresurserna på detta

område med 4 milj. kr.

Vi anser att det är särskilt angeläget med forskning kring avgivningen av
växthusgaser i Sverige, effekter av förändringar i strålningsklimatet på träd
och vattenorganismer och effekter av ett ändrat klimat för skogsbruk, naturvård
och vattenkemi.

Avfallsfrågor

Centern har i motion 1989/90:Jo843 krävt att forskning och utveckling på
avfallsområdet prioriteras. Vi föreslog då en satsning på bl.a. utveckling av
resurssnål teknik, utveckling av miljövänliga förpackningar och nya system
för källsortering. Vi anvisade i vårt budgetalternativ 10 milj. kr. utöver regeringen
budgetåret 1990/91 för denna verksamhet. Detta avslog jordbruksutskottets
majoritet. När nu regeringen i denna proposition gör en satsning på
detta område, som överensstämmer med vårt tidigare förslag, hälsar vi det
med tillfredsställelse. Vi tillstyrker regeringens förslag i denna del.

Havsmiljö

Havsmiljöforskningen måste inriktas på marin forskning, men även vattnets
kretslopp måste tas in i sin helhet. Forskning kring den marina miljön kan
inte isoleras från t.ex. sötvattenkemin, markanvändning och hydrologi. I
havsforskningen bör förhållanden i de öppna havsområdena och faktorer
som påverkar dessa prioriteras. I enlighet med detta föreslår vi senare en
satsning på fartyg för detta ändamål. Det är också angeläget att forska kring
de åtgärder som behövs i bl.a. reningsverk och jordbruk för att minska kvävetransporten
till havet. I detta sammanhang är de försök med våtmarker
som binder kväve intressanta. Vidare bör organiska miljögifter och dessas
effekter prioriteras. Slutligen bör de nya försök med djuphavsfiskodling som
dragits i gång uppmärksammas i forskningen på havsområdet.

Centern har tidigare föreslagit att ett speciellt Östersjölaboratorium
byggs, vilket nu fått en majoritet i jordbruksutskottet. Riksdagen har också
uttalat att ett särskilt laboratorium för södra ostkusten ska utredas. Det är
angeläget både för miljösituationen i södra Östersjön och för fiskproduktionen
där att det nu kommer till stånd. Föroreeingssituationen i södra Östersjön
skapar behov av forskning på området. Det är bra att laboratoriet nu
äntligen kan komma till stånd.

Parallellt (1989) har dock riksdagen efter mångåriga utredningar inom utbildningsdepartementet
inrättat tre marina centra, med ansvar för samordning
och genomförande av marin undervisnings-, forsknings- och undersökningsverksamhet
inom sitt georafiska område. I centras uppgifter ingår vidare
ansvar för information och internationalisering. För aktuell del av
Östersjön - Ålands hav-Limhamnströskeln - svarar Stockholms Marina

1* Riksdagen 1989190. 3 sami. NrJo27-31

Forskningscentrum (SMF), med säte vid Stockholms universitet. SMF:s an- Mot. 1989/90

svar innefattar även samordning av resurser för erhållande av en rationell Jo27

organisation. Centern förutsätter att samverkan mellan det nya Östersjölaboratoriet
och SMF äger rum i ett tidigt skede, för optimering av resursutnyttjande.

I centerns partimotion (1989/90:Jo822) angående miljöfrågor tidigare i år
föreslog vi att 30 milj. kr. ytterligare satsas på havsmiljöforskning och åtgärder
mot föroreningar. Jordbruksutskottet har avslagit detta med motiveringen
att forskningspropositionen behandlar frågan. Vi återkommer därför
nu med kravet på en ytterligare satsning för att åstadkomma en bättre havsmiljö.
Av de 30 milj. kr. vi tidigare föreslagit anser vi att 15 milj. kr. skall
satsas på forskning kring havsmiljö.

I enlighet med vad vi tidigare anfört om vikten av forskning kring förhållandena
i de öppna havsområdena föreslår vi att ett nytt forskningsfartyg anskaffas
för detta ändamål. Fiskeristyrelsen bör få i uppdrag att projektera
ett nytt forskningsfartyg och den bör utöka driften av fartyget Argus för att
förstärka havsmiljöforskningen. Denna satsning beräknas till 5 milj. kr.

Sambandet mellan ekonomi och ekologi

Forskningen kring ekonomi i Sverige håller hög internationell klass. Det
finns dock anledning att bredda forskningen. Den ökade miljöförstöringen
och den minskande naturresursbasen ger anledning att utöka studierna om
sambandet mellan miljö och ekonomi. Centern har tidigare bl.a. i motion
1989/90:Fi401 föreslagit ett nytt BNP-begrepp samt naturresursräkenskaper.

Mot bakgrund av det som ovan sagts om behovet av ökad forskning om
sambandet mellan miljö och ekonomi anser vi att en särskild professur i nationalekonomi
med denna inriktning bör inrättas. I Uppsala finns såväl vid
Sveriges lantbruksuniversitet som vid Uppsala universitet en god forskningsmiljö
för detta. Vi anser att den nyinrättade tjänsten bör delas mellan de
bägge läroanstalterna i form av två halvtidstjänster. Anslaget G 1 Sveriges
lantbruksuniversitet bör tillföras 500 000 kr. för ändamålet. I en annan motion
föreslår vi att de samhällsvetenskapliga fakulteterna tillförs motsvarande
medel.

Bioteknik

Centern väckte i riksdagen 1989 en omfattande motion om biotekniken. Motionen
ledde till en remissomgång och behandlas just nu i jordbruksutskottet.
Våra förslag har gjort att regeringen äntligen börjat agera så smått på
bioteknikområdet. Regeringens handlande tyder dock på att man inte har
full översikt över problemkomplexet, vilket leder till att man inte för en sammanhållen
politik. Forskning om bioteknik ställer speciella krav på forskarna,
men också på samhället. Vi lägger i en särskild motion fram förslag
om regler för forskning inom detta område.

Miljösektionen vid Göteborgs universitet och Chalmers

Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola har inlett ett unikt
samarbete genom att starta en miljövetenskaplig sektion. Syftet är att samla

4

och ytterligare utveckla de bägge högskolornas gemensamma kompetens Mot. 1989/90
inom miljöforskningsområdet samt ge information inom miljöområdet till Jo27
allmänhet, myndigheter, företag m.fl.

Detta nya samarbete innebär ett nytt sätt att arbeta inom programområden.
Det ger möjligheter att arbeta tvärvetenskapligt på ett sätt som studenter
och forskare länge efterlyst. Sektionen har fått ett starkt gehör hos studenter,
forskare och doktorander. Det finns ett stort intresse från många
doktorander att disputera inom miljöområdet. Miljösektionen innebär möjligheter
för doktorander att avlägga licentiat- och doktorsexamen inom ämnet
miljövetenskap. Inom forskarutbildningen kommer ett antal kurser att
byggas upp inom de ämnen som är relevanta för de olika programområdena.

Miljövetenskapliga sektionen kommer att medverka till att stärka miljöutbildningen
även på grundnivå. Det gäller såväl civilingenjörs-, arkitekt- och
naturvetarlinjerna som påbyggnadsutbildning för redan yrkesverksamma ingenjörer
och naturvetare.

I propositionen föreslås att en förstärkning av resurserna sker med 500 000
kr. fr.o.m. budgetåret 1992/93 för vardera högskoleenheten inom ramen för
miljöforskningen. Denna satsning är för sen och för liten. Vi anser att ytterligare
medel skall anslås redan budgetåret 1990/91.

Internationellt samarbete

Sverige har en relativt god kompetens inom forskning och utbildning på miljöområdet.
Den svenska staten bör aktivt medverka till att sprida denna
kunskap till andra länder. Sverige måste vara berett att exportera miljökunskap
och undervisning på området.

Gränsöverskridande luftföroreningar ger skadliga effekter både i vårt land
och i Sveriges närområde. Det krävs effektiva mät- och analyssystem för att
kartlägga luftströmmar, spridningsformer och omvandlingseffekter. För
detta krävs ett omfattande internationellt samarbete. Vi har i annat sammanhang
fört fram förslag till miljöhjälp till de östeuropeiska staterna. Vi
anser att denna hjälp dessutom måste kompletteras med ett omfattande
forskningssamarbete. I propositionen finns en mängd förslag till samarbete
med olika forskningsprojekt inom EG och i andra västländer. Dessa olika
forskningsprojekt är bra och kan i de flesta fall anses vara angelägna. Vi anser
dock att det skulle behövas en bättre samordning mellan deltagandet i
dessa olika projekt.

Vi anser att detta forskningssamarbete är en god ansats, men det är inte
tillräckligt. Vi behöver också ett omfattande samarbete med östländerna för
att få till stånd en bättre miljö i dessa länder. En bättre miljö som också kommer
oss till godo. Vi föreslår därför att det i det stöd som nu ges till Östeuropa
ingår ett omfattande forskningsutbyte med Polen, Östtyskland, Litauen
och de båda andra baltiska delrepublikerna. Inriktningen bör vara att
stödet används till att erbjuda forskare och studenter möjligheter att forska
och utbilda sig vid svenska universitet och högskolor.

Vi föreslår vidare att svensk ambassadpersonal avdelas för att följa och
samla in information om forskning på miljöområdet. Det bör ske i såväl industriländer
som länder i tredje världen. Detta är också ett sätt för Sverige
att medverka till att sprida kunskap på området.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen av havsmiljöforskning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen av klimatforskningen,

3. att riksdagen beslutar anslå ytterligare 4 milj. kr. för budgetåret
1990/91 till forskning om klimatförändringar,

4. att riksdagen beslutar anslå 5 milj. kr. för budgetåret 1990/91 till
projektering och drift av fartyg till Fiskeristyreisen,

5. att riksdagen beslutar anslå 15 milj. kr. ytterligare till forskning
kring havsmiljön,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om internationellt samarbete inom miljöforskningen,
speciellt med Östeuropa,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avdela ambassadpersonal till bevakning av
miljöforskning,1]

7. att riksdagen beslutar anslå 500 000 kr. ytterligare för budgetåret
1990/91 under anslaget G 1 Sveriges lantbruksuniversitet för inrättande
av professur i nationalekonomi med inriktning mot sambandet
mellan miljö och ekonomi.

Stockholm den 20 mars 1990

Karl Erik Olsson (c)

Lennart Brunander (c)

Stina Gustavsson (c)

Marianne Jönsson (c)

Birgitta Hambraeus (c)

Karin Starrin (c)
Sven-Olof Petersson (c)
Göran Engström (c)

Mot. 1989/90
Jo27

11989/90: Ul 1

6