Motion till riksdagen
1989/90:Jo267
av Annika Åhnberg m.fl. (vpk)
Ekologiskt jordbruk
Satsa på ekologiskt jordbruk
Jordbrukets negativa miljökonsekvenser är idag väl kända. Läckage av näringsämnen
till vattendrag och hav är en sådan effekt. Infiltration i brunnar
och grundvatten av bekämpningsmedel är en annan. Utarmning av flora och
fauna är effekter av det alltmer ensidiga odlingslandskapet.
Jordbruket; del i en ekologiskt fungerande helhet
Men bilden av jordbrukets miljöpåverkan är inte ensidigt negativ. Tack vare
jordbruket har vi i skogs- och mellanbygder fortfarande ett kulturlandskap,
fastän idag ofta hotat av igenväxning. Den fortsatta minskningen av jordbrukets
omfattning framför allt i dessa bygder måste stoppas. Tyvärr råder inom
jordbruket idag brist på framtidstro. Detta är mycket hotfull inför framtiden.
Att vända detta hot om avveckling av jordbruket till en utveckling, är
en av våra mest angelägna uppgifter.
Två vägar
Framtidens jordbruk måste baseras på förnyelsebara resurser. Vägarna dit
är två, dels en snabb utveckling av det konventionella jordbruket till en
bättre ekologisk anpassning, dels en utvidgning av ett ekologiskt lantbruk,
det som ofta kallas alternativ odling.
Snabb utveckling för alternativ odling
Denna motion tar upp behovet av satsningar på det ekologiska lantbruket.
Den alternativa odlingen befinner sig nu i en mycket snabb utvecklingsprocess.
Den alternativa odlingen är därmed en glädjefylld kontrast till det konventionella
jordbruket. Bara för drygt ett år sedan uppgick den alternativt
odlade arealen till ca 10 000 ha (av totalt 2,9 milj ha åkermark i landet). Under
1989 har denna areal fyrdubblats. Under året har dessutom försäljning
av alternativt producerad mjölk startat. Till denna starka frammarsch finns
flera orsaker.
Efterfrågan på alternativa produkter blir allt större i takt med att människors
miljömedvetenhet ökar. De lantbrukare som tidigt gick över till alter
nativ odling har kunnat visa goda resultat som manat till efterföljd. Den hånfulla
kritikerkör som för några år sedan allt som oftast ordade om ”flummeri”
och "gröna vågen” har tystnat.
Utökat omställningsstöd
Det tillfälliga omställningsstöd för alternativ odling som kommit till stånd
under 1989 har också spelat stor roll för det genombrott som den alternativa
odlingen nu får. VPK hälsade detta stöd med tillfredsställelse men vi ansåg
att det i många delar var alltför inskränkt och otillräckligt. Det gångna året
har bekräftat våra ställningstaganden. Vi vill därför nu föreslå att det tillfälliga
stödet går över i ett långsiktigt stöd för etablering av alternativ odling.
Lika belopp i hela landet
Det tillfälliga stödet finansierades inom ramen för statens delansvar för
spannmålsöverskottet och nivån på ersättningen beräknades på samma sätt
som ersättningen för areal i ”omställning 90-programmet”, dvs mellan 700
och 2 900 kr. per hektar och år. Vi föreslår att det nya stödet utgår med
samma belopp i hela landet och att nivån fastläggs efter förhandlingar med
representanter för alternativodlarna.
Alternativ odling av frukt och grönsaker
Det tidigare tillfälliga omställningsstödet blev p g a kopplingen till Omställning
90 begränsat till att gälla areal som använts för prisreglerade grödor.
Men inte minst ur konsumentaspekt är det lika angeläget med ett stöd till
etablering av alternativ odling av frukt och grönsaker.Vi föreslår därför att
regeringen får i uppdrag att under året inrätta ett sådant stöd. Vi föreslår att
fem miljoner kronor reserveras i budgeten för detta ändamål.
På-plats-givna resurser är grunden
Ett ekologiskt lantbruk baseras på de resurser, som finns tillgängliga. Målet
är en cirkulation av dessa resurser, där människans behov av livsmedel blir
en fungerande del i helheten. Vårt samhälle har för länge sedan avlägsnat sig
från ett sådant kretslopp. Det är därför förenat med svårigheter att på nytt
bygga upp sådana system utifrån enskilda jordbruksföretag. Men det är oerhört
viktigt att arbetet på en sådan utveckling fortsätter och intensifieras.
Vi föreslår därför att ett projektstöd för egen produktion av kväve, energi
och drivmedel inom jordbruket inrättas.
Stödet bör utgå i form av projektanslag efter prövning i varje enskilt fall.
Exempel på angelägna försök är: biogasproduktion från vallodling och drivmedel
framställt från rapsodling. Ett jordbruksföretag kan förse sin närmaste
omgivning med t.ex. drivmedel. Därigenom kan behovet av fossila
bränslen minskas.
Mer forskning och utveckling
Det behövs mycket mer av forskning och framför allt utveckling av olika delar
av det ekologiska lantbruket. Ovan nämnda produktion av drivmedel och
Mot. 1989/90
Jo267
11
energi är sådana projekt, men det finns många andra behov. Sortutveckling,
näringsanalyser m m. Av det ekologiska lantbrukets helhetssyn följer med
nödvändighet ett behov av tvärvetenskaplighet inom forskning och utveckling.
Vi föreslår att forskning och utveckling när det gäller alternativ odling ges
högre prioritet vid Sveriges Lantbruksuniversitet, samt att denna forskning
och utveckling ges möjlighet att verka tvärvetenskapligt, genom att det fristående
sekretariatet för alternativ odling återupprättas.
Utökad rådgivning
Resurserna för rådgivning i alternativ odling är alltför små hos lantbruksnämnderna.
Vi föreslår därför att 1 miljon kronor anslås till lantbruksstyrelsen
för inrättandet av tre nya tjänster för rådgivning i alternativ odling. Behovet
är särskilt stort tack vare den snabba ökning av alternativ odling som
nu pågår.
Marknadsföringsinsatser är nödvändiga
Den snabba utvecklingen för den alternativa odlingen är mycket positiv.
Men det är nödvändigt att samhället också bidrar med insatser för ökad
marknadsföring av de alternativt odlade produkterna. Intresset från de stora
livsmedelskedjorna är begränsat. Alternativodlarnas egna organisationer
behöver därför i den speciella situation som råder tillfälligt stöd för att öka
sina marknadsföringsinsatser. Risken är annars att de alternativa produkterna
inte får avsättning samtidigt som konsumenterna inte kan få tillgång
till de alternativa produkter de efterfrågar. Vi föreslår därför att 2 mkr anslås
till lantbruksstyrelsen för ökad marknadsföring via alternativodlarnas organisationer.
Stöd till de ideella organisationernas arbete
En mycket stor del av arbetet med rådgivning och information till lantbrukare,
kontroll av produkter och information till konsumenterna görs av
idella organisationer som KRAV (Kontrollföreningen för alternativ odling),
ARF (Alternativodlarnas riksförbund) och SAO (Samarbetsgruppen för alternativ
odling), FOBO (Förbundet Organisk Biologisk odling), Biodynamiska
föreningen m fl. Också de ideella organisationerna behöver i den här
snabba omställningsprocessen tillfälligt stöd för att t.ex. kunna ha någon anställd
föreningsfunktionär. Vi föreslår därför att lantbruksstyrelsen får 2 miljoner
kronor att fördela till alternativa odlares organisationer.
Småskalig livsmedelsförädling
I det förslag till ny livsmedelspolitik som nu är under utarbetande betonas
behovet av stöd till småskalig livsmedelsförädling. Detta stämmer väl överens
med målen för ett ekologiskt lantbruk. Vi föreslår därför att förädling
av livsmedel från alternativ odling, (inbegripet mjölk- och köttproduktion),
särskilt beaktas vid fördelningen av anslag för småskalig livsmedelsförädling.
Mot. 1989/90
Jo267
12
Det behövs också en översyn av de lagar, förordningar och föreskrifter
som gäller för livsmedelsproduktion. Annars kan de bli en hämsko på denna
angelägna utveckling. Alternativt producerat kött måste slaktas separat och
hänsyn till djuren gör det också önskvärt med småskalig slakt, helst på gården.
En sådan hantering måste vara möjlig inom ramen för samhällets regler
för livsmedelskontroll. Idag är det inte alltid så.
Samma krav på importerat och inhemskt
En under senare år ständigt återkommande fråga i debatten kring livsmedel
och jordbruk är kraven på skärpt kontroll av importerade livsmedel. Vi skapar
en helt orimlig situation för det svenska jordbruket när vi ställer höga
krav på djurskydd, miljöhänsyn och livsmedelskvalitet, men tillåter import
av livsmedel som framställts utan sådana krav.
Riksdagen beslöt våren 1989 att konsumentkrav skall kunna utgöra en laglig
grund för förbud eller restriktioner på importerade livsmedel. Detta nya
lagrum är fullt möjligt att använda även när det gäller andra kvalitetskrav.
Sverige måste också i internationella sammanhang verka för att detta synsätt
accepteras.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar inrätta ett långsiktigt stöd till alternativ odling,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utformningen av
ett sådant stöd i enlighet med vad i motionen anförs,
3. att riksdagen reserverar medel på 1 000 kronors anslag för stöd
till alternativ odling,
4. att riksdagen beslutar inrätta ett stöd för alternativ produktion
av frukt och grönsaker,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utformningen av
ett sådant stöd,
6. att riksdagen anslår 5 milj. kr. för stöd till alternativ produktion
av frukt och grönsaker,
[att riksdagen beslutar inrätta ett projektstöd för utveckling av
produktion av energi och drivmedel,1]
[att riksdagen hos regeringen begär förslag till riktlinjer för ett sådant
projektstöd i enlighet med vad i motionen anförts,1]
[att riksdagen anslår 5 milj. kr. till projektstöd för egenproducerad
energi och drivmedel inom jordbruket,1]
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om forskning och utveckling när det gäller alternativ odling,
8. att riksdagen anslår 1 milj. kr. till lantbruksstyrelsen för inrättandet
av tre tjänster för rådgivning i alternativ odling,
9. att riksdagen anslår 2 milj. kr. till lantbruksstyrelsen för marknadsföringsinsatser
för alternativprodukter i enlighet med vad som i
motionen sägs,
Mot. 1989/90
Jo267
13
10. att riksdagen anslår 2 milj. kr. till lantbruksstyrelsen att fördela
till de organisationer som företräder alternativ odling,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om utveckling av småskalig livsmedelsförädling,
12. att riksdagen beslutar att samma krav skall gälla för importerade
som för inhemska livsmedel i enlighet med vad som i motionen
anförs,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförs om Sveriges roll vid internationella förhandlingar
angående livsmedelskvalitet.
Stockholm den 24 januari 1990
Annika Ahnberg (vpk)
Jan-Olof Ragnarsson (vpk) Viola Claesson (vpk)
Jan Strömdahl (vpk) Rolf L Nilson (vpk)
Bengt Hurtig (vpk)
Mot. 1989/90
Jo267
11989/90:N467
gotab 99839, Stockholm 1990