Motion till riksdagen
1989/90:Jo266
av Ingbritt Irhammar och Ulla Tillander
(båda c)
Trädgårdsnäringen
Bakgrund
Den yrkesmässiga trädgårdsodlingen i Sverige utgör en viktig del av näringslivet.
Den omsätter inklusive markbyggnadssektorn c:a 6 miljarder kronor
per år och sysselsätter 30.000 personer.
Konsumtionen av grönsaker, frukt, bär och växter baseras i stor utsträckning
på inhemsk odling. Av alla krukväxter och utplanteringsväxter kommer
c:a 60 % från svenska växthus. På slanggurka är vi nära nog självförsörjande.
Trädgårdsodlarna kan producera varor av hög klass tack vare ett gynnsamt
klimat, ett väl anpassat växtmaterial och ett utvecklat kunnande. En lika viktig
faktor är att statsmakterna följer utvecklingen på trädgårdsområdet och
anpassar politiken så att inga drastiska ändringar i konkurrensförhållandet
till utlandet uppstår.
Trädgårdsnäringsutrcdning
De förhandlingar som pågår i GATT och mellan EG och Efta kommer att
innebära en ännu öppnare konkurrenssituation för svensk trädgårdsodling.
De svenska förhandlarnas intresse riktas då i första hand på våra traditionella
exportnäringar. Jordbruks- och trädgårdsnäringarna måste då själva
peka på sin betydelse. Förutom en stark exportindustri måste en differentierad
småföretagsverksamhet finnas i landet.
Med hänsyn till näringens allvarliga ekonomiska situation och behovet av
inhemskt odlade trädgårdsprodukter är det nödvändigt att staten skapar ett
organ, som kan tillvarataga trädgårdsodlarnas intressen. Till det bör knytas
parlamentariker samt experter och förtroendemän från trädgårdsnäringen.
Den fortlöpande anpassningen till en öppnare marknad kommer att kräva
ett intimt samarbete mellan statsmakterna och branschen om övergången
skall löpa någorlunda friktionsfritt. En utredning bör tillsättas för att få till
stånd ett organ, som tillvaratager trädgårdsnäringens intresse, vilket bör ges
regeringen till känna.
Livsmedelskontroll
Riksdagen har tidigare beslutat att kraftigt reducera användningen av bekämpningsmedel
och gödselmedel. Trädgårdsnäringen utnyttjar sedan länge
biologisk bekämpning i stor omfattning och näringsåtervinningssystem är
under utveckling. Tyvärr har man inte kommit lika långt på dessa områden
i t.ex. södra Europa. Därifrån importerar vi tidvis trädgårdsprodukter, som
odlats i ett klimat med ofta högt infektionstryck. Den svenska konsumenten
måste kunna lita på att dessa produkter inte innehåller skadliga rester av bekämpningsmedel.
Det är därför enligt vår mening ett ytterst rimligt krav att
det inte bör tillåtas import av trädgårdsprodukter och övriga livsmedel som
behandlats med i Sverige förbjudna medel. Detta krav är också befogat utifrån
näringarnas konkurrensvillkor. Detta bör ges regeringen tillkänna.
I dag ställer sig inte riksdagens majoritet bakom ovanstående krav. Det är
därmed mycket stor anledning att ge bra information om svenska livsmedel
och trädgårdsnäringens produkter. Miljövänlig odling kräver ofta större insatser,
som fördyrar produkten. En större spridning av kunskap om svenska
produktionsförhållanden och varuhantering vore önskvärd. Regeringens anslag
till informationsinsatser för näringen är otillräcklig och behöver ökas,
vilket bör ges regeringen tillkänna.
Biologisk bekämpning
Beslutet i Sverige att reducera kemikalieanvändningen kommer successivt
att medföra att fler och fler kemiska preparat försvinner från marknaden.
Medlen är ofta selektiva och med färre tillgängliga preparat ökar risken för
resistens. Därför är det viktigt att biologiska bekämpningsmedel hinner utvecklas
i samma takt som de kemiska avvecklas.
I den biologiska bekämpningen utnyttjar man i dag parasitoider, patogener,
antagonister och predatorer. De sistnämnda rovlevande organismerna
är mest använda och finns i ett dussintal arter. Av all bekämpning världen
över utförs ännu bara c:a 1 % med biologiska medel men metoden är under
stark utveckling. Då är det viktigt att Sverige är med i detta arbete på framskjuten
plats. I en friare marknad med stor rörlighet över gränserna följer
också angrepp av nya skadegörare. Man kan i det sammanhanget peka på
den nya vita flygaren Bemisia tabacci och den fruktade tripsen Frankliniella
occidentalis. Mot den senare saknar vi f.n. en effektiv predator.
För att stimulera användningen av biologisk bekämpning måste liberala
registreringsavgifter tillämpas. Varje biologiskt medel är avsett för en viss
skadegörare, ibland i en bestämd kultur. Därför kan en hög inregistreringskostnad
medföra en orimlig belastning på enskilda produkter. Detta bör ges
regeringen till känna.
Forskning
Beträffande forskning och utveckling behövs både en fördjupad grundforskning,
t.ex. kring insektspatologisk genteknik, och en större bredd på den tilllämpade
forskningen. Inom institutionen för växt- och skogsskydd vid Sveriges
lantbruksuniversitet arbetar man f.n. med rotzonens biologi, med nyttodjursanvändning
i växthus, med antagonister mot sjukdomar på köksväxter
och på jordgubbar. Vid Umeå universitet bedrivs forskning med insektsparasitära
nematoder, som även omfattar den tillämpade sidan. Grundforskning
rörande insektspatogena mikroorganismer pågår vid universiteten i
Mot. 1989/90
Jo266
6
Lund, Stockholm och Uppsala. I Lund arbetar man dessutom med nematodpatogena
svampar.
Resurser behövs till följande viktiga arbetsfält inom den tillämpade forskningen:
- Kartläggning av naturligt förekommande antagonister, insektspatogener
och nyttodjur, som kan ha betydelse för växthusproduktionen.
- Utvärdering av utländska biologiska bekämpningsmedel, som kan vara
användbara under svenska förhållanden.
En resursförstärkning, som naturligt knyter an till pågående verksamhet
vid Institutionen för växt- och skogsskydd, borde snarast åstadkommas.
Detta skulle bidra till att styra svensk växtodling mot en ännu lägre kemikalieanvändning.
Näringsåtervinning
Luft- och vattenföroreningen är ett hot mot miljön i västra Skåne. Orsakerna
är flera men kanske främst befolkningstätheten, ökande trafik, vissa industriutsläpp
samt ett intensivt jordbruk. I det sammanhanget är föroreningen
från trädgårdsnäringen relativt liten.
I växthustäta områden, som t.ex. Höganäs kommun, kan trädgårdsnäringen
bidra till minskningen av näringsläckaget genom att införa slutna odlingssystem
där praktiskt taget fullständig återvinning kan uppnås. Ett utvecklingsarbete
pågår i Holland och Danmark. Trädgårdsnäringens Riksförbund,
TRF, har initierat orienterande försök, som löper för andra året på
Alnarp. Näringen bidrar till finansieringen med restituerade handelsgödseloch
bekämpningsmedelsavgifter. I takt med sjunkande användning av gödsel
och kemikalier kommer denna finansieringsmöjlighet med tiden att försvinna.
Återbäringen har redan i år reducerats så mycket, att 1990 års budget
för fortsatta näringsåtervinningsförsök på totalt 1.147.000 kr. för dagen endast
täcks till hälften. TRF har uppmärksammat Miljö- och energidepartementet
på detta förhållande vid en uppvaktning den 20 december 1989.
Alnarp har upprättat en plan för mera omfattande forskningsinsatser i ämnet.
Den sträcker sig över 3-5 år och är budgeterad till c:a 15 miljoner kronor.
Ovanstående exempel visar behov av ökade medel till forskning på området,
vilket bör ges regeringen tillkänna.
Sveriges Lantbruksuniversitets Alnarpsdel
Mot bakgrund av tidigare relaterade frågor, som berör livsmedelskontroll,
biologisk bekämpning och näringsåtervinning, ser trädgårdsnäringen det
som följdriktigt, att de tre nyinrättade professurerna i trädgårdsvetenskap
och produktlära på Alnarp får tillräckliga resurser till sitt förfogande. Huvuddelen
av verksamheten på Alnarp rör trädgård och om vi i Sverige skall
kunna få tillgång till andra länders forskningsresultat, måste vi ha något att
lämna i utbyte. Därför är det viktigt att stimulera forsknings- och försöksverksamheten
för att höja Alnarps status i trädgårdskretsar Europa över.
Mot. 1989/90
Jo266
7
På univeristetet i Lund pågår forskningsarbete inom angränsande områden
varför ett närmare samarbete mellan Alnarp och Lund på sikt förefaller
naturligt.
Rådgivningsverksamheten
Inom trädgårdsområdet pågår den huvudsakliga rådgivningsverksamheten
i Lantbruksnämndernas regi. Efter ett riksdagsbeslut hösten 1?89 kommer
huvudmannaskapet att flyttas över till Länsstyrelserna. Även Hushållningssällskapen,
Trädgårdsutveckling, de ekonomiska försäljningsföreningarna
och privata firmor erbjuder konsulttjänster. En samordning och effektivisering
är nödvändig. Just i denna situation av omorganisering vore en koncentration
av konsulentresurserna till Alnarp naturlig. Genom en nära anknytning
till forskning och försök ges goda förutsättningar för konsulenterna att
förmedla rönen till odlarna. En behovsanpassad organisation bör kunna delfinansieras
av näringen, men vägledande direktiv från statsmakternas sida
saknas.
Vad som ovan anförts om samordning och effektivisering av rådgivningsverksamheten
bör ges regeringen tillkänna.
Åtgärder för att minska luftföroreningen
Trädgårdsnäringen har tidigt visat intresse för övergång till uppvärmning
med naturgas. För närvarande är ett 130-tal företag med totalt c:a 200.000
m2 växthus anslutna till naturgasnätet. För de ursprungligen 65 koleldade
anläggningarna, som ligger utanför naturgasnätet, blir en successiv övergång
■till andra bränslen nödvändig. Det nya miljöskatteförslaget accepteras i princip
av näringen. Däremot önskar näringen en gradvis anpassning till de kommande
höjda energipriserna för att klara omställningen. Energiproblematiken
bör kunna belysas i den trädgårdsutredning, som vi tidigare föreslagit.
Alla de ovan beskrivna problemställningar, som kräver resursförstärkningar,
bör åtminstone delvis kunna finansieras genom att delar av de miljöskatter
odlarna årligen betalar ska kunna gå tillbaka till näringen på samma
sätt som tidigare avgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel gjort.
Detta bör ges regeringen tillkänna.
Hemställan
Med anledning av det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en trädgårdsnäringsutredning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbud mot import av livsmedel som producerats
på ett i Sverige förbjudet sätt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behov av ökat anslag till informationsinsatser för
trädgårdsnäringen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om registreringsavgifter,
Mot. 1989/90
Jo266
8
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behov av ökad forskning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om rådgivningsverksamheten,
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om näringens energiproblem,1]
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om finansiering av olika förslag.
Stockholm den 25 januari 1990
Ingbritt Irhammar (c) Ulla Tillander (c)
Mot. 1989/90
Jo266
1 1989/90: N476