Motion till riksdagen
1989/90:Jo259
av Birgitta Hambraeus m.fl. (c)
Alternativ odling
Inställningen till vad som är rationellt när det gäller skogs- och jordbruk håller
på att förändras. Mångfald av arter, kvalité och jordmån t ex är begrepp
som allt fler inser betydelsen av.
Länge har samhällets utbildning, rådgivning, finansieringsstöd och prisavtal
styrt lantbrukarna hårt till att producera så mycket med så liten arbetsinsats
som möjligt. Kemiska medel har dominerat över biologisk kunskap. Under
hela denna tid har några jordbrukare hållit fast vid sin övertygelse att det
väsentligaste är att öka markens bördighet och litat till och vidareutvecklat
beprövade biologiskt inriktade metoder. Nu ger allt fler dem rätt. Biodynamiska
föreningen, Föreningen Organisk Biologisk Odling och Föreningen
Naturenlig odling har slutit sig samman och tillsammans med forskare och
studerande vid lantbruksuniversitetet bildat kontrollorganisationer. Kurser
ordnas för att utbilda jordbrukare i alternativ odling.
I Dalarna har i dagarna bildats en konsumentrörelse kallad Konsumentkorpen.
Den kämpar för biologiskt lantbruk, för sunda friska livsmedel som
vi mår bra av, en ren natur, en miljö i ekologisk balans och ett levande Dalarna,
kulturellt, socialt och ekonomiskt. Initiativtagare är bl.a. arbetsgruppen
för landsbygdsutveckling, de biologiska odlarna och Konsum.
Centerpartiet har i många år motionerat om en professur i alternativ odling.
Den kommer nu att inrättas av skogs- och jordbrukets forskningsråd
med hjälp av Ekhagastiftelsen. Detta är mycket glädjande. Det är väsentligt
att verksamheten organiseras vid lantbruksuniversitetet med tillräckliga resurser
och självständighet.
Centerpartister har också flera gånger motionerat om stöd till alternativodlarnas
organisationer. Det är deras kunskap och praktiska erfarenhet som
samhället till stora delar litar till när det gäller att lägga om jordbruket i mer
biologisk riktning.
Riksdagen beslöt häromåret att inkomsterna från jordbrukarnas avgifter
på handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel skulle återföras till näringen
och användas till forskning och rådgivning för alternativ odling. Eftersom
miljontals kronor årligen kommer in till statskassan den vägen bör
det uppenbarligen finnas resurser att stödja alternativodlarnas organisationer.
5
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till alternativodlarnas organisationer.
Stockholm den 25 januari 1990
Birgitta Hambraeus (c)
Pär Granstedt (c) Martin Olsson (c)
Mot. 1989/90
Jo259
6