Motion till riksdagen
1989/90:Jo252

av Ingvar Eriksson m.fl. (m)
Trädgårdsnäringen, EG och framtiden

Den inhemska yrkesmässiga trädgårdsnäringen svarar i stort sett för 50 procent
av vår konsumtion av färska grönsaker - frukter, bär, prydnads- och
nyttoväxter. Det måste vara en samhällets angelägenhet att denna konsumtionsandel
ges förutsättningar att öka.

Den svenska trädgårdsodlingen verkar till skillnad från jordbruksproduktionen
på en oreglerad och öppen marknad. Pris- och konkurrenssituationen
bestäms därför av världsmarknadsförhållandena eller mer uttalat av utbudsoch
prisförhållandena inom EG och inom Europa i övrigt. Det är i dag väl
dokumenterat att för många av våra viktigaste trädgårdskulturer, tomater,
gurka, vitkål, lök, äpplen, snittblommor och krukväxter bland andra, så är
importen så prispressande till följd av bl.a. EG:s produktionsöverskott att
det under många år bl.a. under 1988 var svårt att uppnå lönsamhet inom den
svenska odlingen.

Från regeringens sida har under en följd av år, som svar på Trädgårdsnäringens
krav på åtgärder för att skapa rimliga konkurrensvillkor, framhållits
den positiva effekt härvidlag som 1982 års devalvering borde ha. Vi noterar
mot denna bakgrund de uttalanden som finansministern nu gör om att inflationen
och utvecklingen i övrigt nu ätit upp det devalveringsförsprång som
näringslivet gavs. För trädgårdsnäringen har emellertid den fördelen sedan
många år varit eliminerad.

Det är rimligt, för att främja en värdefull utbyggnad av den svenska trädgårdsproduktionen
och en utökad konsumtion av svenska produkter, att de
svenska odlingsföretagen skyddas mot en alltför fluktuerande och icke kalkylmässig
prisbildning till följd av en för stor lågprisimport. Det skall i detta
sammanhang nämnas att statliga handelssakkunniga förklarat att gällande
dumpninglagstiftning inte är möjlig att tillämpa på importen av trädgårdsprodukter.

Nu pågående anpassningsarbete till EG kan förväntas beröra områden
som kan komma att ytterligare påverka den svenska trädgårdsodlingens konkurrenssituation.
Bl.a. gäller detta på växtskyddsområdet där man nu inom
EG presenterat ett förslag om en helt ny policy vad avser kontroll av sjukdomar
och skadegörare på trädgårdssidan. Om denna genomförs och om Sverige
skulle anpassa sig till denna innebär detta att vi inte längre får utnyttja
våra nationella gränser som mur mot spridning av s.k. karantänskadegörare,
dvs. svårbekämpade eller icke bekämpningsbara skadegörare. Vi vill hävda

att just vår nationella suveränitet att förbjuda import av dess skadegörare
och deras värdväxter är skälet till att vi hittills varit förskonade från många
av de mycket svåra skadegörare och sjukdomar som härjar i andra länder
och där framtvingat ett mer utbrett bruk av riskabla kemikalier. En anpassning
till EG:s nya växtskyddspolicy är också helt oförenlig med våra egna
strävanden mot en så långt möjligt reducerad kemikalieanvändning.

Strävandena mot en anpassning till EG både i ovannämnda avseende och
generellt, liksom den svenska ambitionen att inom de pågående GATT-förhandlingarna
arbeta för en avveckling av olika slag av handelshinder kan
också förväntas få betydande strukturella konsekvenser för den svenska
trädgårdsnäringen. Till följd av det öppna konkurrensläget har en koncentrering
av produktionen sedan länge gjorts till branscher och kulturslag som
haft relativt sett ett bättre importskydd. Detta gäller kanske särskilt inom
prydnadsväxtodlingen, dvs. odlingen av snittblommor, krukväxter och
plantskoleväxter. Skulle nuvarande växtskyddspolicy drastiskt ändras och
samhället tillåta att import skedde under större risker skulle sannolikt en betydande
del av den svenska odlingen av vedartade buskar och träd slås ut.
Vi skulle därvid bli hänvisade till ett växtmaterial och ett växtval som inte är
anpassat efter våra klimatförhållanden. Det skulle på lång sikt vara förödande
på vår gröna miljö.

Vi ser det därför som ytterligt angeläget att, såväl i de pågående GATTförhandlingama
som i det fortsatta EG-EFTA-arbetet, regeringen i nära
samråd med trädgårdsnäringen studerar de följder på kort och lång sikt som
ändringar i förhållande till den nuvarande situationen kan få för trädgårdsnäringen.

Trädgårdsodlingens aktuella situation inrymmer ytterligare ett mycket
stort antal problemställningar som alla i mer eller mindre grad kommer att
påverka näringens framtida konkurensmöjligheter. Exempel på dessa är kapital-
och likviditetsförhållanden, den statliga rådgivnings-, forsknings- och
utvecklingsverksamheten, anpassning och övergång till mer miljövänliga
produktionsmetoder, miljö- och energiavgifternas betydelse för växthusodlingens
konkurrenskraft m.fl.

En översyn av politiken på trädgårdsområdet bör därför genomföras.
Dessa krav underbyggs enligt vår mening också av den stora betydelse en
ökad konsumtion av dessa produkter skulle ha för folkhälsan.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen begär att regeringen i samverkan med trädgårdsnäringen
skall klargöra konsekvenserna för näringen, på kort och lång
sikt, vid ett närmande till EG,

2. att riksdagen begär att regeringen skall göra en översyn och genomgång
av vilka konsekvenserna skulle bli ur växtsjukdoms- och
växtskadegörarsynpunkt vid ett närmande till EG,

Mot. 1989/90

Jo252

6

3. att riksdagen av regeringen begär en parlamentarisk utredning
om den yrkesmässiga trädgårdsnäringens situation och framtidsmöjligheter.

Stockholm den 25 januari 1990

Ingvar Eriksson (m)

Carl G Nilsson (m) Bertil Danielsson (m)

Karl-Gösta Svensson (m) Per Stenmarck (m)

Mot. 1989/90

Jo252

7