Motion till riksdagen
1989/90:Jo237
av Ingrid Hemmingsson (m)
Prisstödet i norra Sverige
Prisstödet i norra Sverige skall syfta till att kompensera de norrländska jordbrukarna
för de högre produktionskostnader de har jämfört med jordbrukarna
i mellersta Sverige. Det har även ett regionalpolitisk! inslag på grund
av näringens stora betydelse för all övrig verksamhet när det gäller sysselsättning,
service, miljö m.m.
Jämtlands län var från början indelat i två prisstödsområden. Vid den senaste
förändringen delades område 2, när det gäller stödet till mjölkproduktion,
i 2a och 2b. Indalsälvens dalgång samt större delen av Storsjöområdet
jämställdes, på grund av de relativt goda skördarna, med den södra delen av
Norrlandskusten. Förändringen innebar att producenterna inom dessa områden
plötsligt fick lägre kompensation för sina merkostnader. Det finns inga
praktiska produktionsskillnader mellan område 2a och 2b i Jämtlands län,
åtminstone inte av den storleken att det motiverar en uppdelning i flera områden
än 1 och 2a.
Jämtlands län har på grund av sin geografiska belägenhet alltid varit lågt
industrialiserat. Jord- och skogsbruket är den näringsgren som direkt och
indirekt svarar för största delen sysselsatta. Bristen på alternativ sysselsättning
samt besvärliga klimatförhållanden har tvingat lantbrukarna att driva
företagen med stor andel insatsmedel. Den korta vegetationsperioden och
vissa tider lynnigt väder kräver t.ex. stora maskininsatser.
Spannmålsodlingen måste ske på de bästa jordarna i bra geografiska lägen.
Företagen har drivits med god balans mellan djurantal och åkerareal,
något som tillsammans med det ovan nämnda samt tradition och yrkesskicklighet
lett till förhållandevis goda skördar vissa år.
Den dåliga arronderingen, starkt sluttande fält och andra negativa lägenhetsfaktorer
ger höga driftskostnader. Till de negativa faktorerna hör också
höjden över havet som påverkar klimatet med tidig frostförekomst, många
nederbördsdagar samt stor inblandning av snö i nederbörden. Detta tvingar
fram hög skördeberedskap med stora maskiner och övriga drftskostnader
som följd.
Förutsättningarna för växtodling är klart sämre i högt belägna inlandsområden
än efter kusten. Här växer inte samma sorters fruktträd och det går
inte att odla samma trädgårdsväxter som på södra delen av Norrlandskusten.
Det är ett känt faktum när det gäller odlingsbetingelserna att varje 100 meter
högre höjd över havet motsvarar ett läge vid kusten 20 mil norrut.
Storsjöområdet är beläget mellan 300 och 400 meter över havet och skall
alltså jämföras med kusten 60-70 mil norr om våra breddgrader, alltså ett
område som tillhör prisområde 1. Svenska turistföreningens zonkarta och
meteorologen Hans Borells olika kartbilder och studier talar för att de olika
stödområdena bör sträcka sig diagonalt över landet i riktning från NO mot
SV.
En områdesindelning måste förnuftsmässigt accepteras av de berörda och
upplevas som rättvis likaväl som den går att förklara med hjälp av siffror och
diagram.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående indelningen av mjölkprisstödområden i norra
Sverige.
Stockholm den 21 januari 1990
Ingrid Hemmingsson (m)
Mot. 1989/90
Jo237
12