Motion till riksdagen
1989/90:Jo236
av Börje Hörnlund och Karin Israelsson (båda c)
Etableringsstöd till jordbruket i norra Sverige
Riksdagen har vid flera tillfällen fastslagit ett produktionsmål för livsmedelsproduktionen
i norra Sverige på 1984 års nivå. Däremot har regering och
riksdag inte utformat villkoren för näringen på ett sådant sätt att målet har
kunnat uppfyllas. Idag ligger produktionsvolymen klart under den fastställda
nivån. Den försämrade lönsamheten i näringen som helhet har slagit
hårdast mot norra Sverige och särskilt dess inland. Exemplet Västerbotten
belyser detta förhållande. Mellan åren 1984 och 1988 har antalet mjölkleverantörer
i de tio inlandskommunerna minskat från 769 till 539, dvs. med 230.
Fortsätter denna antalsmässiga nedgång är mjölkproduktionen helt utraderad
redan 1997.
Den livsmedelspolitiska arbetsgruppen (LAG), vars förslag nu remissbehandlas,
uttalar i ord en vilja att slå vakt om det norrländska jordbruket.
Som förslaget är utformat kömer dock effekten att bli den rakt motsatta. Jag
utgår därför ifrån att förslaget kommer att förändras på väsentliga punkter i
det beslut som riksdagen ska fatta under våren. Det gäller bl.a. bibehållande
av produktionsmålet för norra Sverige på 1984 års nivå, frikoppling av jordbruket
i norra Sverige från lönsamhetssvängningar i övriga delar av landet,
förenklad prisutjämning på mjölk samt möjlighet till gemensamt ansvar för
export inom näringen. Utan dessa sistnämnda åtgärder riskerar Norrland att
bli en dumpingmarknad för livsmedel som undergräver både beredskaps-,
miljö- och regionalpolitiska mål.
Ovan angivna åtgärder kommer dock inte att vara tillräckliga för att på
sikt klara produktionsmålet i norr. För detta är åldersstrukturen bland brukarna
alltför ogynnsam. Statistik från jordbruksnämnen visar att 31 % av
brukarna i Norrland är 60 år eller äldre, medan bara drygt 20 % är under 40
år. Frågan om nyetableringsstöd som tidigare aktualiserats har hänförts till
den livsmedelspolitiska arbetsgruppen. Arbetsgruppen har, detta till trots,
inte berört frågan och därmed saknas också förslag i dess rapport.
Det är därför angeläget att riksdagen ånyo tar tag i frågan och verkar för
att ett beslut om etableringsstöd kommer med i vårens jordbrukspolitiska
beslut. Formerna för ett etableringsstöd har diskuterats i form av räntestöd
eller stöd till produktionen. Diskussionen om formerna får dock inte tillåtas
fördröja ett positivt beslut. Enligt vår uppfattning kan båda formerna förekomma
eller t.o.m. en ”öppen mix” med frihet för den nyetablerade att
välja. Allra viktigast är ett snabbt positivt beslut sorn samtidigt skulle ge näringen
ett besked om samhällets långsiktiga avsikter för jordbruket i norr.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att förslag till etableringsstöd till
jordbruket i norra Sverige föreläggs 1989/90 års riksmöte i enlighet
med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 24 januari 1990
Börje Hörnlund (c) Karin Israelsson (c)
Mot. 1989/90
Jo236
i
|
I
10