Motion till riksdagen
1989/90:Jo226

av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c)
Jordbruksnäringen i Kalmar län

Jord- och skogsbruk har en fundamental betydelse för Kalmar län. Detta har
dokumenterats i ett flertal utredningar. Enligt en utredning som LUI (lantbrukets
utredningsinstitut) gjorde för några år sedan sysselsätts ca 11000
personer eller 9,6% av de yrkesarbetande i dessa areella näringar. Lägger
man till indirekt eller s.k. inducerande sysselsättning når man en samlad sysselsättningseffekt
av 33 %.

Skogs- och livsmedelsindustrins andel av hela industriproduktionen utgör
36% i Kalmar län mot 22% för hela riket. Som jämförelse må nämnas att
50 % av de industrisysselsatta inom Mörbylånga kommun består av anställda
inom livsmedelsindustrin. Då utgör de anställda vid Sockerbruket i Mörbylånga
37 % härav.

Jordbruket med vidareförädling är därför en basnäring i länet. Åtgärder
som begränsar förutsättningarna för ett framtida jordbruk får direkt konsekvenser
för övriga näringar.

Regionalpolitisk betydelse

Lantbruket och landsbygdens intressen är oupplösligt förenade med varandra.
Bonden och dennes familj är ryggraden i länets landsbygd, där lantbruket
är kärnan i landsbygdens närings- och samhällsliv.

Det öppna landskapet som jordbruket skapar genom odling och djurhållning
är en förutsättning för annat näringsliv och bebyggelse på landsbygden.
För att uppnå de landsbygdsmål som samhället vittnat om i bl.a. Hela Sverige
ska leva-kampanjen måste sådana beslut fattas på jordbruks-, energioch
miljöpolitikens område att dessa blir verklighet och inte bara tomma
ord.

Utvecklingen hittills i länet

I Kalmar län fanns 1951 12 160 jordbruksföretag och 1988 4 519. Den senaste
25-årsperioden har utvecklingen gått särskilt snabbt. Antalet jordbruksföretag
har halverats. Värst drabbad bland länets kommuner är Emmaboda i
södra länsdelen, där två tredjedelar av jordbruksföretagen försvunnit under
denna tidsperiod.

3

Konsekvenser av en avreglering

Lantbruksnämnden i Kalmar län har låtit göra en konsekvensanalys med underlag
av en rapport från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). Denna visar
på ett inkomstbortfall för lantbruket i länet upp emot 204 milj. kr. fördelat
på de 4 500 jordbruksföretag som finns i Kalmar län. Bryter man ner det
per företag visar det på en genomsnittsförlust av 59 000 kr för företagen i
Västerviks kommun och 82 000 kr. i Mörbylånga kommun (51 000 kr. om
sockerbruket och sockerbetsodlingen får vara kvar). Utöver vad denna inkomstminskning
innebär för den enskilde jordbrukaren, skall läggas ökade
kostnader för miljöanläggningar, kostnader för anpassning till den nya djurskyddslagen
samt skatteomläggning genom ny lagstiftning. Lantbruksnämnden
i Kalmar län redovisar också konsekvenserna vid en avreglering för
mjölkproduktionen vars betydelse för jordbruket i länet är oerhört stor.

Bara minskade intäkter för mjölken innebär exempelvis i Västervik 8 milj.
kr. och i Borgholm 10 milj. kr. där inkomstbortfallet kan bli så stort som
1 200 kg per ko och år.

Sockerbetsodlingen

Sockerbetsodlingen är ett mycket viktigt inslag i jordbruket på Öland och
sydöstra delarna av fastlandet. I länet finns 490 odlare med en medelareal av
ca 8 ha. Närmare en tredjedel av företagen på Öland bedriver sockerbetsodling.
I det perspektivet vore en nedläggning av sockerbruket, nedtrappning
av gränsskyddet osv en mycket svår påfrestning för berörda lantbruk.

Sockerbrukets betydelse för regionen och särskilt näringslivet på Öland
har dokumenterats i många utredningar, framför allt från länsstyrelsens regionalpolitiska
enhet. Tidigare beslut att ö-bruken skulle bevaras har medfört
att odlarna gjort omfattande reinvesteringar i maskiner och anläggningar.

Stora ansträngningar görs i dag för att finna alternativa grödor. Sockerbetorna
torde vara en unik tillgång härvidlag som dessutom har avsättning
inom landet.

Vi har för avsikt att återkomma till sockerbetsodlingen och verksamheten
vid sockerbruket i Mörbylånga i en gemensam fempartimotion från länets
riksdagsmän.

Fabrikspotatis

Fabrikspotatis utgör också ett viktigt inslag i länets odlade areal. Odlingen
förekommer mest runt Hagbyån söder om Kalmar men finns också på
Öland, där avkastningen är mycket hög. Nuvarande areal för fabrikspotatis
är en nödvändig resurs för att öka matpotatisarealen vid avspärrning. Odlingar
ger större variation i grödval och är positiv ur landskapsbildssynpunkt.

Mjölken

Mjölkproduktionen är ryggraden i skogs- och mellanbygderna och på Öland
där den sker vid sidan av sockerbetsodlingen. Betodlingen ger biprodukter i
form av betmassa och betblast. Detta är ett värdefullt tillskott till animalie

Mot. 1989/90

Jo226

4

produktionen.Mjölkproduktionen skulle drabbas särskilt hårt vid en avreglering.
De prissänkningar som skulle bli följden härav skulle innebära förluster
för jordbrukarna i en storleksordning motsvarande närmare 3 miljarder
i södra Sveriges skogs- och mellanbygder dit Kalmar läns inlandskommuner
hör. Beräkningarna är gjorda av SLU (Sveriges lantbruksuniversitet).
Mjölken kommer att behandlas av oss i en särskild motion.

Får

I det här sammanhanget måste fårens särställning som landskapsvårdare
framhållas. Fåren har särskilt stor betydelse på Öland. Fåren är överlägsna
slyröjare och mycket värdefulla för det öppna landskapet.

Lammköttet produceras till 90% på vallfoder (grovfoder och bete). Näringen
har således stor betydelse för naturvård och landsbygdsutveckling.

Det svenska lammköttet håller hög kvalitet till skillnad från lammkött i
vissa andra länder som vi importerar från. Det svenska lammköttet är garanterat
fritt från antibiotika.

Åtgärder för ett bevarat jordbruk och en levande landsbygd
i Kalmar län

- Gränsskyddet måste bibehållas så att den inhemska livsmedelsproduktionen
tryggas fullt ut. I Kalmar län med stor areal sockerbetor, fabrikspotatis
och grönsaker är detta av största vikt.

- Omställningstiden måste vara så lång att jordbrukarna får tillräcklig tid
att ställa om produktionen.

- Samhället måste under omställningsperioden, särskilt om det dröjer att
uppnå lönsamhet i bioenergiproduktionen, ta ett betydande ekonomiskt
ansvar för att jordbruksareal överförs till produktion för andra ändamål.

- Det är ett absolut krav att den framtida jordbruks- och energipolitiken
samordnas. Skatter och miljöavgifter på fossila bränslen ska styra över
till användning av förnyelsebar energi. Bioenergin är nyckeln till den
framtida energianvändningen. Dess betydelse i den framtida energibalansen
är synnerligen viktig. I Kalmar län kommer framför allt en ökad
användning av skogsråvara att stå i främsta rummet. Energiproduktion
på åkermark måste vid sidan härav utvecklas. Bioenergins överlägsna
miljöfördelar även gentemot naturgasen måste framhävas i planeringen
hos kommuner och länsorgan.

- En förenklad mjölkreglering är en förutsättning för en framtid för länets
mjölkproducenter men också för Ölandsmejeriet och de mindre mejerierna
i norra länet. Bara i Vimmerby finns tre mejerier. Utan styrmedel
finns det helt enkelt inte möjlighet att behålla korna kvar i dessa områden.

Mot. 1989/90

Jo226

5

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jordbruket i Kalmar län.

Stockholm den 25 januari 1990

Mot. 19X9/90

Jo226

Marianne Jönsson (c)

Agne Hansson (c)