Motion till riksdagen
1989/90:Jo214

av Kersti Johansson och Stina Gustavsson (båda c)

Utvecklingen av lantbruk och landsbygd i skogsoch
mellanbygderna i södra Sverige

Skogs- och mellanbygderna i södra Sverige kännetecknas av en rik och omväxlande
natur och i stora delar ett differentierat näringsliv. Landskapsbilden
bygger på ett väl fungerande samspel mellan jord- och skogsbruk med
rika inslag av sjöar och vattendrag. Kulturlandskapet har skapats och vidmakthålles
av de mjölk- och köttdjur som håller landskapet öppet. Jordbruksproduktionen
i regionen kännetecknas av en resurssnål produktion
med liten användning både av handelsgödsel och bekämpningsmedel.

Utvecklingen av landsbygds- och regionalpolitiken, en internationell avreglering
av jordbruket och diskussionerna med EG och GATT inrymmer
betydande hotbilder vad gäller den fortsatta utvecklingen av denna komplexa
miljö. Redan i dag finns åtskilliga byar där befolkningen sviktar.

Regeringens sätt att föra diskussionen om en intern avreglering av jordbruket
och om relationerna till EG och GATT tyder på att man vill hårdhänt
styra även mjölkproduktionen till djurfabriker i de bästa odlingsbygderna.
Exempel på instrument att uppnå detta är dramatiskt förändrade lönsamhetsrelationer
mellan vall/bete och spannmål till spannmålens fördel som foder
i mjölkproduktionen samt förslag som omöjliggör nuvarande samverkanslösningar
för Lantbrukets avbytartjänst.

Den helt övervägande delen heltidsverksamma lantbrukare i skogsbygden
bedriver mjölkproduktion. Den enda konkurrenskraftiga produktionsgrenen
i området är vall och bete, som utgör en utmärkt grund för en fortsatt
mjölk- och köttproduktion. Det småbrutna mosaiklandskapet gör vidare att
möjligheterna att bygga upp stora besättningar och flerfamiljsjordbruk är
mycket begränsade.

Detta sammantaget innebär betydande konkurrensnackdelar för mjölkoch
köttproducenterna i skogs- och mellanbygderna i södra Sverige. Redan
i dagens situation kan man konstatera en dramatisk minskning av mjölkproduktionen
i området. Mellan åren 1982-1988 försvann exempelvis nära en
fjärdedel av besättningarna. Ytterligare lönsamhetssänkningar kommer
med andra ord att få dramatiska effekter.

Det är med tanke på natur och miljövård, turism och landsbygdens utveckling
i övrigt angeläget att bevara den balans mellan olika näringsgrenar
och intressen som har skapat och utvecklat miljön i skogs- och mellanbygderna
i södra Sverige. Det är därför angeläget att skapa förutsättningar för
ett fortsatt livskraftigt lantbruk i detta område.

För att uppnå detta krävs dels en nationell jordbruks- och landsbygdspolitik
som för riket som helhet skapar rimliga förutsättningar för en inhemsk
livsmedelsproduktion. Dels någon form av ersättning för det arbete som
läggs ner av lantbrukarna i skogsbygden till förmån för ett öppet landskap
och en levande landsbygd.

Från nationell horisont krävs:

- Tydliga politiska besked om att en svensk jordbruksproduktion i alla delar
av landet är önskvärd.

- Att åkern ses som en framtidsresurs vad gäller vår framtida livsmedelsförsörjning
i en allt otryggare värld.

- Att sänkningar och förändringar av gränsskyddet endast får ske i takt
med de förändringar som sker i övriga länder inom GATT.

- Att Sveriges möjligheter att producera livsmedel av hög kvalitet utan, eller
med ett minimum av insatsmedel tas till vara. Samma kvalitets- och
hälsokrav måste därvid ställas på de livsmedel som importeras som på
den svenska produktionen.

- Att insatser kommer till stånd för att utveckla åkern som resurs i en miljövänlig
och förnyelsebar energiproduktion.

- Att orimliga avgiftsuttag, som t.ex. skogsvårdsavgifter avskaffas.

- Att lantbrukarna ges möjlighet att gemensamt lösa vissa sociala frågor
som t.ex. avbytartjänst, företagshälsovård och försäkringar.

För att hävda lantbruket i skogs- och mellanbygderna i södra Sverige krävs
ytterligare:

- En ersättning till arbetet med det öppna landskapet för att kompensera
de konkurrensnackdelar som här finns för jordbruket.

- En bibehållen men förenklad internreglering på mjölkområdet som skapar
förutsättningar för att konkurrera med stora K-mjölksanläggningar
på slättbygderna nära de stora tätorterna.

- Att möjligheterna att utveckla mjölkföretagen i området inte omintetgörs
genom orimliga ändringar/tillämpningar av jordförvärvslagen, nya
regler för skogsplantering m m.

Ett annat viktigt område är regionalpolitiken. Aktuella regeringsförslag innebär
en avsevärd ambitionssänknig när det gäller flera delar inom detta viktiga
område. Enligt vår mening måste de centrala regionalpolitiska målen
vara att utveckla näringslivet och tillvarata naturresurserna på landsbygden
så att den kan hållas levande och med minst samma antal boende i framtiden.
Befolkningen på landsbygden måste vidare erbjudas en samhällsservice som
är likvärdig med den som erbjuds befolkningen i tätorterna.

Mot. 1989/90

Jo214

12

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att vidmakthålla ett livskraftigt lantbruk
och en levande landsbygd i skogs- och mellanbygderna i södra Sverige.

Stockholm den 23 januari 1990

Kersti Johansson (c) Stina Gustavsson (c)

Mot. 1989/90

Jo214

13

gotab 99965, Slockholm 1990