Motion till riksdagen
1989/90:Jo209

av Per-Ola Eriksson m.fl. (c)
Jordbruket i norra Sverige

Mot.

1989/90

Jo209-214

Jordbruket utgör en viktig del av näringslivet i norra Sverige och är i stora
områden avgörande för möjligheterna att skapa sysselsättning och en levande
landsbygd. Det är därför angeläget att statsmakterna aktivt medverkar
till en jordbrukspolitik som är till gagn för jordbruket och den regionala
utvecklingen.

Det norrländska jordbruket har varit föremål för utredningar och ställningstaganden
i många olika sammanhang. Såväl Norrlandskommittén
(DsJo 1982:7) som den stora livsmedelskommittén (SOU 1984:86) betonade
Norrlandsjordbrukets betydelse för beredskapen, sysselsättningen och miljön.

Även regeringens egen glesbygdsdelegation konstaterade i ett betänkande
(Dsl 1984:20) att det norrländska jordbruket har en viktig funktion för att
åstadkomma en positiv regional utveckling. Likaså har det under kampanjen
”Hela Sverige ska leva” vid åtskilliga tillfällen understrukits hur väsentligt
det är med livskraftiga jordbruk. Jordbruket har även en viktig roll för att
andra samhällssektorer skall kunna utvecklas.

Politisk trovärdighet

De areella näringarna kännetecknas framför allt av en stor andel långvariga
och icke flyttbara produktionsresurser i form av investeringar i mark och
byggnader.

För att jordbruksproduktionen skall kunna bevaras inom skogslänen
måste jordbrukspolitiken kännetecknas av långsiktighet, stabilitet och kontinuitet.
Tvära kast och ryckighet i jordbrukspolitiken motverkar investeringar
och nyetablering inom näringen.

1984 års produktionsvolym

Riksdagen har i samband med 1985 års jordbrukspolitiska beslut uttalat att
produktionsmålet för jordbruket i norra Sverige skall motsvara 1984 års
nivå. Denna målsättning har därefter varje år upprepats och betonats av
riksdagen i samband med behandlingen av jordbrukspolitiken. Vi vill understryka
vikten av att denna målsättning fullföljs.

Det kan idag konstateras att de åtgärder som beslutats för Norrlandsjord

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. NrJo209-214

bruket ej varit tillräckliga för att upprätthålla 1984 års produktionsvolym.
Produktionen har sjunkit och ligger i stora delar av Norrland långt under den
nivå som gällde 1984.

Läget inom jordbruket är följden av dålig lönsamhet och bristen på en
långsiktig jordbrukspolitik. Vi anser att samhället måste garantera jordbruket
i skogslänen en väsentligt bättre lönsamhet än dagens och ge förutsättningar
så att animalieproduktion kan bedrivas i dessa bygder.

För närvarande är rekryteringen till jordbruket mycket liten på grund av
den dåliga lönsamheten. Åldersfördelningen bland jordbrukarna är också
sådan att avgången blir mycket omfattande under de närmaste åren. Nyrekryteringen
till jordbruket försvåras också om landsbygdsbefolkningen inte
tjänar på de olika reformer som riksdagen beslutar om, t.ex. skattereformen.

Vi tvingas konstatera att effekten av det skattepolitiska beslutet, som socialdemokraterna
och folkpartiet medverkat till i samband med tidigareläggning
av skattereformen, har udden direkt riktad mot befolkningen på landsbygden.
Den får vara med om finansieringen av reformen men får inte själva
några omedelbara fördelar. Tvärtom ökar kostnaderna för boende på landsbygden
genom bl.a. momsbeläggning av energi. Detta innebär chockhöjning
av energikostnaderna.

Fortsatt minskning av jordbruksproduktionen genom nedläggning av
jordbruksföretag medför stora svårigheter att upprätthålla verksamheten vid
mejerier och jordbrukets förädlingsindustrier. Kostnaderna för uppsamling
och förädling av mjölk kommer att öka. Förutsättningarna för en rationell
livsmedelsindustri, förnödenhetsförsörjning, djursjukvård och annan viktig
serviceverksamhet försämras. Regionalpolitiskt leder denna utveckling till
mycket stora problem i samtliga kommuner inom stödområdet. Detta är allvarligt
eftersom situationen på arbetsmarknaden i delar av området redan är
mycket otillfredsställande.

Norrlandsstödet

Med hänsyn till jordbrukets stora betydelse för bl.a. befolkning, sysselsättning,
service och miljö är det viktigt att även fortsättningsvis behålla ett regionalpolitiskt
motiverat stöd för jordbruket i skogslänen.

Det så kallade norrlandsstödet har till uppgift att kompensera jordbruket
i norra Sverige för merkostnader i produktionen i jämförelse med referensområden
i de mellersta delarna av Sverige. Detta är viktigt för att jordbruket
i norra Sverige skall kunna upprätthållas.

Den försämrade ekonomiska utvecklingen inom jordbruket i landet som
helhet har inneburit att den roll som norrlandsstödet tidigare hade har urholkats.
Det är därför angeläget att regering och riksdag i samband med beslutet
med anledning av förslaget från den livsmedelspolitiska arbetsgruppen
(LAG) återger norrlandsstödet den ekonomiska roll som tidigare var avsikten.
Detta innebär att stödet i väsentlig grad måste uppräknas. Vi återkommer
i annat sammanhang till detta.

Det är viktigt att politiska partier och olika intresseorganisationer slår
vakt om jordbruket och dess möjligheter att överleva och utvecklas i skogslä

Mot. 1989/90

Jo209

2

nen. Vi har noterat det gemensamma uttalande som gjordes av LRF och företrädare
för de sju nordligaste LO- och SAP-distrikten vid en konferens om
jordbruket i skogslänen hösten 1989. I uttalandet sägs bl.a.:

Stödsystemet måste utformas så att minst 1984 års produktionsnivå kan bibehållas
enligt 1988 års riksdagsbeslut, i annat fall riskerar utarmningen att bli
så omfattande att service och infrastruktur inom branschen slås ut. Stödet
skall varje år automatiskt regleras så att produktionen kan upprätthållas.

Den stödområdesindelning och de produktionsstöd som i dag finns måste
bibehållas av beredskaps- och regionalpolitiska skäl i de sju nordligaste länen,
de s.k. skogslänen. Utformning och fördelningsprinciper bör dock ses
över och eventuellt förändras.

Volymen av stödet skall utgå från de geografiska, biologiska och klimatiska
produktionsförutsättningarna i skogslänen, inte till lönsamhetsförbättringar
i södra Sverige.

I uttalandet betonas också vikten av kraftigt ökade resurser till forskning och
utveckling, det privata skogsbrukets betydelse samt att produktionen av
energigrödor kommer igång i stället för permanent beskogning av åkermark.
Detta ligger helt i linje med de förslag som vi framfört under många år.

Ny livsmedelspolitik

Livsmedelspolitiska arbetsgruppens (LAG) förslag till ny jordbrukspolitik
innebär bl.a. en kraftig och snabb avreglering samt krympning av det
svenska jordbruket. Från centerpartiets sida har vi många invändningar mot
LAG:s förslag och vi vill i detta sammanhang redovisa vår principiella syn på
den framtida jordbrukspolitikens utformning.

Jordbruket och jordbrukarna måste ges rimliga villkor. Omställningen av
jordbruket får inte innebära en omställning till mindre produktion och sänkt
lönsamhet, utan till annan produktion och med utnyttjande av nya möjligheter
och förbättrad lönsamhet. Lantbruket måste ha en lönsamhet som möjliggör
ett långsiktigt resursbevarande jordbruk över hela landet, inte bara på
de mycket goda jordarna i slättbygderna. Ett aktivt jordbruk har stor betydelse
för skogslänen och för de syd- och mellansvenska skogsbygderna.

Sammanfattningsvis innebär våra krav om inriktningen av jordbrukspolitiken
i syfte att främja en positiv utveckling i skogslänen följande:

- Gränsskydd för och stöd till export av livsmedel får ej avvecklas snabbare
än i vår omvärld, dvs. jordbrukarna skall kunna konkurrera med omvärlden
på lika villkor.

- Sammanhållet område för prisstöd till jordbruket i skogslänen i enlighet
med nuvarande regler.

- Bibehållet produktionsmål för jordbruket i norra Sverige på 1984 års
nivå.

- Ett pris- och stödsystem som möjliggör att jordbruket kan bedrivas i
skogslänen, genom ett pristillägg som ger en rimlig kostnadstäckning för
eget arbete och eget kapital.

- Ett förenklat prisregleringssystem som bl.a. möjliggör intern utjämning
av kostnaderna för intransport och distribution av mjölk och kött.

- Kraftigt ökade anslag till forskning och utveckling anpassat till jordbrukets
förutsättningar i skogs- och mellanbygder.

Mot. 1989/90

Jo209

3

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jordbruket i norra Sverige och dess roll för den regionala
utvecklingen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om målsättningen för jordbruksproduktionens volym i
norra Sverige,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett sammanhållet område för prisstöd till jordbruket
i norra Sverige,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stödet till jordbruket i norra Sverige.

Stockholm den 22 januari 1990
Per-Ola Eriksson (c)

Karin Israelsson (c)

Martin Olsson (c)

Gunnar Björk (c)

Göran Engström (c)

Görel Thurdin (c)
Stina Eliasson (c)
Karin Starrin (c)
Kjell Ericsson (c)

Mot. 1989/90

Jo209

Börje Hörnlund (c)