Motion till riksdagen
1989/90:Jo206

av Lennart Brunander m.fl. (c, s, fp)
Biodling

Biodling är en viktig, men tyvärr underskattad, resurs i vårt land. Traditionellt
finns det en ganska omfattande biodling vid sidan av annan verksamhet.
Inte sällan har biodlingen karaktären av hobbyverksamhet, detta har naturligtvis
påverkat uppbyggnaden av såväl organisation som det stöd som biodlingen
erhåller från samhället.

Det växer nu fram en yrkesbiodling, som gör anspråk på en något förändrad
användning av det samhälleliga stöd som administreras via binämnden.

Det stöd som svensk biodling erhåller varje år är på en miljon kronor och
kommer från införselmedel. Stödet är motiverat av binas pollineringsarbete
i jordbruksgrödor och avses användas för kollektiva åtgärder inom biodlingen.
I den ansökan som föregick beslutet i riksdagen 1974 angavs som exempel
på kollektiva åtgärder för näringen t.ex. marknadsföring, lagringsstöd
och bidrag till export av honung. Bifondens medel fördelas av lantbruksstyrelsen
efter samråd med binämnden.

Det pågår en diskussion om de tillgängliga medlen används på det för
biodlingen bästa sättet. Här finns en konflikt mellan å ena sidan de traditionella
odlarna och de odlare som anser sig som heltidssysselsatta. Idag utnyttjas
pengarna, enligt uppgift, till ungefär hälften för avelsarbete, och utbildning
får idag 15%. Det har med tiden och i takt med att allt fler startar egna
företag för biodling och försäljning av honung, blivit allt angelägnare att anordna
mer utbildning också med utgångspunkt från yrkesbiodlarens perspektiv.

En ökad biodling är både önskvärd och möjlig. Önskvärd därför att honung
är ett viktigt och naturligt livsmedel. Bina är dessutom mycket viktiga
i naturen för pollineringen, både för vilda bär och blommor liksom för jordbruksgrödor.
Genom pollineringen blir bären större i skogen, utrotningshotade
blommor får större motståndskraft mot miljöpåfrestningar, och för
många jordbruksgrödor ger pollineringen bättre skörd. Det finns också ett
utrymme att öka biodlingen därför att den svenska konsumtionen av honung
är i stort sett dubbelt så stor som produktionen av svensk honung. Dessutom
är det så att den svenska honungen har en internationellt sett hög kvalitet.

Det talas så mycket om landsbygdsutveckling och en levande landsbygd.
En ökad biodling skulle på ett bra sätt ge nya alternativ till komplettering
för den som bor på landsbygden, men också vara en möjlighet för nyföretagande
på landsbygden.

Vi anser att det borde tillsättas en biutredning, där berörda parter får vara
med, som klarlägger den svenska binäringens framtidsmöjligheter och på vilket
sätt de stödmedel som samhället ställer upp med skall användas. Stödet
har varit oförändrat i flera år och borde mot den bakgrunden höjas, även
detta borde utredningen fundera över. Några punkter som en utredning
borde studera:

1. Klarlägga marknadsstrukturen liksom den svenska binäringens struktur
och utvecklingsmöjligheter.

2. Forskning, försök och metodutveckling inom praktisk yrkesmässig biodling.

3. Framtagning av utbildningsmaterial, på svenska, för den yrkesmässiga
biodlingen. Den litteratur som finns idag är koncentrerad på hobbybiodling.

4. Inrättandet av en kvalificerad kurs (minst 10 p) inom SLU för biodlingen.
Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om biodlingen.

Stockholm den 23 januari 1990

Lennart Brunander (c)

Lars Ernestam (fp) Sonia Karlsson (s)

Mot. 1989/90
Jo206

11