Motion till riksdagen
1989/90:Jo202

av Stina Eliasson (c)
Fäbodbruket

Under 1800-talet fanns det minst 20.000 fäbodar i drift i landet. I dag brukas
endast cirka 200 fäbodar på mer eller mindre traditionellt sätt. Av dessa finns
80 i Jämtlands län, huvudsakligen i Bergs och Härjedalens kommuner. Det
ännu levande fäbodbruket är en unik resurs av riksintresse - en företeelse
som skiljer Nord- från Sydsverige - och som måste ges möjligheter att fortsättningsvis
finnas kvar.

Fäbodbruket finns belagt sedan åtminstone medeltiden och har varit av
avgörande betydelse för att kunna hålla ett tillräckligt stort antal kreatur
med skogs- och fjällbete. Än i dag är det tillgången på sommarbete för djuren
som är huvudanledning till att bruket lever kvar på vissa håll i Nordsverige.
I dag står fäbodbruket inför en generationsväxling som gör att det är
mycket ovisst i vilken utsträckning fäbodbruket kommer att leva vidare.

De senaste årens erfarenheter från en lansering av levande fäbodar som
attraktioner inom sommarturismen är mycket positiva. Fäbodarna är alternativ
till storsatsningar som Sommarland och andra konstgjorda aktiviteter
i stor skala. En satsning på fäbodarna är en satsning på den lokala kulturen,
som ger fäbodbrukarna större inkomster och därmed vallarna bättre överlevnadsmöjligheter.

Förutsättningarna för ett levande fäbodbruk finns bl.a. att söka i dagens
och morgondagens jordbrukspolitik och regionalpolitik. Men det behövs
framför allt kunskap om hur dagens fäbodbrukare upplever sin situation för
att få klarhet i vilka åtgärder som krävs för att kunna bibehålla ett levande
fäbodbruk.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas för att bibehålla
ett levande fäbodbruk i Sverige.

Stockholm den 19 januari 1990

Stina Eliasson (c)