Motion till riksdagen
1989/90:Jo20

av Anders G Högmark (m)

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Skogsnäringen i sin helhet är sedan lång tid landets i särklass största nettoexportör
och ”valutaintjänare” och därmed något av ryggraden i svensk ekonomi.
Det är angeläget att ha detta i åtanke då man diskuterar skogsnäringen
med dess problem, men framför allt dess framtida möjligheter.

En varaktigt lönsam skogsnäring utgör också grunden för våra möjligheter
att vidmakthålla och utveckla en levande landsbygd. Utan ett lönsamt skogsbruk
saknas förutsättningar för en sådan.

Kring alla näringar existerar hot och möjligheter inför framtiden. Skogsnäringen
utgör därvidlag inget undantag.

Inte minst för södra Sverige, som sedan lång tid rymmer en växande andel
av landets totala virkesförråd och tillväxt, utgör yttre miljöfaktorer ett växande
svårgripbart hot.

Även om kunskaperna om miljöhoten vuxit under senare är, krävs stora
insatser framöver för att lära oss mera om dessa hot, men framför allt för att
kunna förebygga och reparera/åtgärda redan uppkomna skador.

Hoten, skadorna och metoderna att åtgärda dem är mycket olika i skilda
delar av landet. Vad som är tillämpbart i norra Sverige kanske inte direkt
går att översätta och tillämpa i södra Sveriges växande skogsmarker och vice
versa.

Att därför ge sydsvensk skogsforskning en mer framskjuten profil och
ställning i samverkan mellan SLU och skogsnäringen framstår därför som
högst angeläget. De forskningsprojekt kring den sydsvenska skogen som nyligen
startat och som nu befinner sig i ett uppbyggnadsskede bör, enligt min
mening, vidareutvecklas på ett kraftfullt och framsynt sätt. Statsmakterna
bör känna ett gediget ansvar härför och successivt finna former och materiella
villkor för denna forskning.

Även utifrån en annan utgångspunkt finns motiv för denna ökade forskning.
Det gäller effekterna av en långsiktig förändring av inriktningen av vår
jordbrukspolitik.

Skall näringen få rimliga förutsättningar under 90-talet, måste konstruktiva
insatser snarast vidtagas för att överföra delar av nuvarande jordbruksmark
till andra produktiva uppgifter. Lövträdsbeskogning kan vara en sådan
väg. För att detta skall bli framgångsrikt krävs ny kunskap om anläggning
och skötsel av denna skog på olika typer av marker med skiftande lokalklimat.

Även detta är ett motiv för att det under 90-talet är nödvändigt med en Mot. 1989/90

kraftfull satsning på skogsforskningen i södra Sverige där statsmakterna till- Jo20

sammans med berörda intressenter inom näringen måste ta sitt ansvar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om motiv för och behov av ökade insatser för skogsforskning
i södra Sverige.

Stockholm den 20 mars 1990

Anders G Högmark (m)

10