Motion till riksdagen
1989/90:Fi72

av Grethe Lundblad m.fl. (s)

Mot.

med anledning av prop. 1989/90:150 Förslag till 1989/90

slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret Fi72-73

1990/91, m.m. (kompletteringsproposition)

Sorn nämns i inledningen av den reviderade finansplanen kännetecknas problembilden
i svensk ekonomi av hög inflation, svag tillväxt och lågt sparande.

I den reviderade nationalbudgeten saknas i beskrivningen av industrins
stora vinster och de ökade kapitalflödena under 1989 vissa inslag om ändringar
i näringslivets disposition av vinsterna och de ändrade kapitalflödena.

Enligt riksrevisionsverkets sammanställning av olika inkomstberäkningar
från våren 1990-gällerinkomstert.o.m. inkomståret 1988-har det för såväl
aktiebolags som fysiska personers inkomst av rörelse varit en rätt stabil utveckling
i takt med inflationen från 1985-1988, dock ligger aktiebolagens ökningar
över 20 % per år medan enskilda personers inkomst av rörelse stigit
med 4—7 % per år.

Den riktigt dramatiska ökningen i taxerad inkomst sker för alla inkomstgrupper
vid inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet - det som i det nya skatteförslaget
benämns passiv näringsverksamhet - där ökningen i inkomst för
fysiska personer under de tre senaste taxeringsåren sammantaget varit
182%, dvs. nära en tredubbling och för aktiebolag en mellan åren mera
ojämn utveckling men dock stor ökning, sammantaget 175 %.

Att siffrorna för inkomståret 1989 kommer att minska kan troligen förklaras
med att en stor del av handeln med värdepapper och fastigheter efter
valutaregleringens slopande förlagts utomlands till utländska bolag. Enligt
propositionens beskrivning av ökade kapitalflöden under 1989 har nämligen
direktinvesteringar i utlandet och köp av utländska aktier uppgått till 70 miljarder
kr. 1989, vilket är en fördubbling jämfört med 1988. Dessa kapitaltransaktioner
samt stora räntebetalningar på en okänd mängd lån i utlandet
medverkar till underskottet i bytesbalansen på ett påtagligt sätt och därmed
till att ränteläget i Sverige har tvingats uppåt.

Mot bakgrund av den ökade betydelse som olika kapitaldispositioner hos
företagen och hos fysiska personer med stora förmögenheter har för den
ekonomiska utvecklingen såväl inom näringslivet som för den offentliga ekonomin
är det nödvändigt att en bättre analys och fylligare förklaring ges i
samband med olika finansplaner.

Det är också nödvändigt att analysera hur investeringsverksamheten inom
näringslivet fördelar sig på produktiva och på rent finansiella investeringar.

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Fi72-73

En spekulationsbaserad ekonomi kommer att göra svenska företag mera in- Mot. 1989/90

stabila vid starka svängningar i aktie- och valutakurser och kan på sikt utgöra Fi72

en fara för minskad sysselsättning i Sverige, något som står i strid med målen
för den ekonomiska politiken.

Den skattereform som riksdagen nu behandlar innebär en mera rättvis och
likformig beskattning av inkomst av arbete och av kapital.

Det är dock fortfarande oklart hur beskattningen av den finansiella sektorn
skall ske, då utredningen om detta förväntas vara färdig först inom någon
månad. Därvid skall bedömas ”om den ökade internationaliseringen eller
andra förhållanden har förändrat förutsättningarna för den nuvarande
omsättningsskatten”. Utredningen skall göra en förutsättningslös bedömning
av hur den finansiella sektorn skall behandlas i skattesammanhang.

Mot bakgrund av de tidigare redovisade volymökningarna i finansiella
transaktioner inom näringslivet och ökade vinster därav samt oklarheten beträffande
beskattningen av dem och de otvetydiga signalerna om behoven av
begränsningar i löneuttag under de närmaste åren, är det också av fördelningspolitiska
skäl viktigt att den passiva näringsverksamheten bättre belyses
och dess samhällsekonomiska roll analyseras.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utredning av de privata finansiella transaktionernas
roll för den ekonomiska utvecklingen,

2. att riksdagen vid sitt beslut om finansplanen fylligt redovisar de
privata finansiella transaktionernas volym och betydelse för den aktuella
ekonomiska politiken.

Stockholm den 10 maj 1990

Grethe Lundblad (s)

Bengt Silfverstrand (s) Birthe Sörestedt (s)

Jan Andersson (s)

2