Motion till riksdagen
1989/90:Fi512

av Lars Werner m.fl.(vpk)
Offentlig upphandling

Regional- och miljömässig hänsyn vid offentlig upphandling

Den ekonomiska politiken i Sverige, går i första hand ut på att främja ett
kapitalistiskt produktionssätt, där ekonomisk tillväxt på marknadens villkor
är målet. En sådan utveckling skapar problem i samhället. I sin yttersta konsekvens
innebär den att mänskliga behov endast tillgodoses om de ger en
ekonomisk lönsamhet för kapitalägaren. På samma sätt hanteras miljön. Naturen
förbrukas utan tanke på de miljömässiga konsekvenserna, vilket skapar
stora problem med utsläpp av skadliga ämnen till luft, mark och vatten.

En lång period av högkonjunktur har inte inneburit vare sig regional balans
eller minskade miljöproblem. Fortfarande finns det stora regionala
skillnader i Sverige, när det gäller sysselsättning, vård och omsorg. Och fortfarande
ökar de negativa miljöeffekterna. Det räcker alltså inte med ekonomisk
tillväxt för att lösa dessa problem. Någon form av styrmedel - piska
eller morot - måste till i ett kapitalistiskt samhälle.

De regionalpolitiska målen kommer delvis att omformas, om man utgår
från den regionalpolitiska kommitténs betänkande, men fortfarande kommer
en regionalpolitisk omfördelning av resurser att krävas. Ett bidrag till
en regionalpolitisk balans, samtidigt som en ökande andel av produktionen
sker inom landet och slipper importeras, är att den offentliga upphandlingen
i högre grad än nu inriktas på inhemsk produktion på orter och i regioner
där den får en positiv effekt på regionens utveckling. På motsvarande sätt
borde man kunna ställa miljökrav på de produkter som upphandlas.

Ett särskilt hot mot utsatta regioner, utgör de närmanden till EG som hela
tiden pågår från Sveriges sida. Av UD:s rapport om det västeuropeiska integrationsarbetet
1989 framgår det att ”För EFTA-länderna och kanske särskilt
för Sverige är offentlig upphandling ett av de viktigaste samarbetsområdena
med EG. Det övergripande målet är lika behandling för varor och
tjänster med ursprung både i EG- och EFTA-området vid offentlig upphandling.”
Sverige har en av de öppnaste lagarna i Europa vad gäller offentlig
upphandling, allmännyttiga företag undantagna. När det gäller offentlig
upphandling inom EG så pågår arbete med att skärpa reglerna för offentlig
upphandling i syfte att uppnå total fri konkurrens. Formella förhandlingar
kommer att upptas med EFTA-länderna under 1990.

Mot bakgrund av att kunskaperna om vad som händer med utsatta regioner
vid ett närmande till EG är mycket bristfälliga, finns det all anledning att

1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Fi511—520

hysa oro för vilka effekter de nya besluten om offentlig upphandling kommer Mot. 1989/90

att få. Det är ju inte bara en stor marknad för svenska bolag inom EG-län- Fi512

derna. Det finns också en risk att svenska företag, som idag producerar för
den svenska marknaden, slås ut.

Av förarbetena till upphandlingsförordningen (prop. 1973:73) framgår att
myndigheterna inom ramen för gällande upphandlingsbestämmelser bör
medverka till att en ökad del av upphandlingen läggs ut hos företag i de fyra
nordligaste länen. Detta innebär att Norrlandsföretagen ska ges företräde
vid anbud som bedöms likvärdigt med annat företags anbud. (Jfr s. 25 i Bestämmelser
för statlig upphandling, riksrevisionsverket juli 1986). Mot bakgrund
av att det fortfarande - trots rådande högkonjunktur - finns regional
obalans är det märkligt att ingen översyn av upphandlingskungörelsen
gjorts.

Mot bakgrund av ovanstående anser jag att en översyn av upphandlingskungörelsen
bör komma till stånd.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en översyn av upphandlingskungörelsen
i enlighet med vad i motionen anförts.

Stockholm den 24 januari 1990

Lars Werner (vpk)

Berith Eriksson (vpk) Lars-Ove Hagberg (vpk)

Bo Hammar (vpk) Margo Ingvardsson (vpk)

Ylva Johansson (vpk) Bertil Måbrink (vpk)

Maggi Mikaelsson (vpk)

4