Motion till riksdagen
1989/90:Fi205
av Nic Grönvall (m)
Kassakraven för banker
Mot.
1989/90
Fi205-210
Enligt lagen om kreditpolitiska medel (SFS 1974:922) har riksbanken rätt att
utfärda bestämmelser om kassakrav för banker och andra kreditinstitut, som
står under bankinspektionens tillsyn.
För banker har bestämmelser om kassakrav gällt traditionellt. Den 1 juli
1988 infördes emellertid kassakrav också för finansbolag - dock ej märkligt
nog för bostadslåneinstitut.
Kraven innebär att finansbolagen numera måste på räntelöst konto i riksbanken
ha innestående ett belopp som motsvarar 4 % av de medel som finansbolagen
lånar upp för sin egen låneverksamhet. Eftersom upplåningen
utgår till 100 miljarder i Sverige utgör det avsatta beloppet för närvarande
ca 4 miljarder.
Syftet med kassakraven är självklart att höja institutens upplåningskostnader
och därmed fördyra utlåningen vilket i sin tur skall ha utlåningshämmande
effekt och därmed utgöra ett kreditpolitiskt instrument.
För bostadsinstituten har, som påpekats, motsvarande krav inte utfärdats.
Eftersom samtliga institut på kreditmarknaden i dag konkurrerar i alla sektorer
innebär detta en orimlig konkurrensfördel för bostadslåneinstituten.
Nyligen publicerad utlåningsstatistik bekräftar att bostadslåneinstituten väl
kunnat utnyttja sin konkurrensfördel.
Finansbolag utgör ofta del av så kallade finansiella koncerner. Om finansbolagen
upptar upplåning inom den egna koncernen uppkommer faktiskt
dubbla kassakrav mot den finansiella koncernen. Dessa utnyttjar i stor utsträckning
en centraliserad upplåningsfunktion innebärande att moderbolaget
i allt väsentligt svarar för koncernens finansiering. Genom kassakravsbestämmelserna
betraktas emellertid utlåning till dotterbolagen i koncernen
såsom gängse utlåning, varigenom således faktiskt dubbla kassakrav uppkommer
eftersom finansbolagen inom koncernen även de skall fylla kassakrav,
motsvarande sin egen utlåning.
Reglerna om kassakrav har självklart lett till ändrade upplåningsrutiner.
Den centrala upplåningsfunktionen, som torde svara väl mot bankinspektionens
önskemål om en rationell likviditets hantering har tvingats upphöra. En
företagsekonomisk och rationell hantering har ersatts av en oekonomisk och
administrativt dyrbar annan hantering utan egentliga vinster för någon.
Riksdagen har såsom lagstiftare att vaka över att svensk banklagstiftning
1
1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Fi205—210
ger tillfredsställande säkerhet för dem som bedriver verksamhet med banker
och andra finansinstitut. Det åligger därför riksdagen att medverka till att
bank och finanbolagsverksamhet av olika slag kan bedrivas under rationella
former. Mot denna bakgrund är det uppenbarligen riksdagens ansvar att
medverka till att avveckla de orimliga dubbla kassakrav som uppkommit på
sätt som påvisats i denna motion.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådana ändringar
i lagen om kreditpolitiska regler att dubbla kassakrav icke kan uppkomma
i finansiella koncerner,
2. att kassakravsreglerna utformas så att konkurrenslikformighet
uppkommer och vidmakthålls mellan olika finansinstitut.
Stockholm den 24 januari 1990
Mc Grönvall (m)
Mot. 1989/90
Fi205
2