Motion till riksdagen
1989/90:Fö501

av Lennart Brunander och Lars Sundin
(c, fp)

Kommunala driftvärn

Kommunerna fick fr.o.m. 1987-07-01 överta ansvaret för civilförsvaret. Det
är nu hög tid för dem att organisera kommunala driftvärn.

Det kommunala driftvärnet skall ha till uppgift att i kris- och krigslägen
säkerställa de tekniska förvaltningarnas anläggningar vad avser funktion och
skydd.

I hotbilden mot vårt land ingår under det s.k. skymningsläget ett sabotageskede
där en motståndare eftersträvar att genom sabotage och likvidation
av nyckelpersonal starta ett samhällskaos. Syftet är också att därigenom försvåra
en allmän mobilisering.

De statliga verken som t.ex Statens Järnvägar, Postverket, Televerket,
Vattenfall m.fl. - även de stora byggföretagen som ingår i byggnads- och reparationsberedskapen
(BRB) - har skyddsansvar under beredskapstillstånd
och krig. De utbildar driftvärn i fredstid på betald arbetstid. Dessa driftvärn
har till uppgift att skydda skyddsföremål i den storskaliga infrastrukturen
(samhällsbyggnaden), vad avser kommunikationer, energiförsörjning m.m.

Vi anser att hemvärnet som organiserades 1940 bör tillföras kommunala
driftvärn med anledning av den samhällsutveckling som skett sedan dess.

Samhällsförhållandena skiljer sig mycket markant från förhållandena under
andra världskrigets dagar. Vi har byggt ett samhälle där våra större tätortsbildningar
omöjliggör utrymning av den typ som då var både planerad
och möjlig att genomföra. Kommuninvånarna är av samhällstekniska skäl
låsta till sitt boende även i en krigssituation.

Det var ett betydelsefullt steg att kommunerna tillfördes ansvaret för civilförsvaret.
Tillkomsten av hemskyddsorganisationen kan till en del ge kommuninvånarna
en känsla av trygghet. Vad som dessutom erfordras är att
kommunerna genom kommunala driftvärn kan garantera att kommunal service
även under sabotageinverkan i kris- eller krigsläge kan ges kommuninvånarna
och är riskfri att utnyttja.

Varken hemvärnet i övrigt, polisen eller försvarsplutoner (motsvarande)
klarar att utöver ordinarie uppgifter skydda dessa kommunala anläggningar.
Personalen ingående i dessa organisationer/förband känner heller inte till de
kommunala anläggningarnas uppbyggnad och/eller funktion. Det är endast
kommunens egna anställda som känner till var de svaga punkterna finns och
därmed bäst kan skydda sina anläggningar. Dessa anställda har som regel

Mot.
1989/90
FÖ501-507

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr FöSO 1—507

har som regel fullgjort värnpliktsutbildning och finns på plats vid anläggningen.
De lämpar sig därför mycket väl för att ingå som driftvärnsmän i ett
kommunalt driftvärn.

Ett kommunalt driftvärn som organiseras och verkar inom hemvärnets
ram och vid sidan av kommunens räddningstjänst kan ge kommuninvånarna
den grundtrygghet som erfordras för att man med förtroende ska kunna leva
i kommunen även under kris- och krigsläge.

Som vi ser det är det också viktigt för vårt värnpliktssystems funktion att
familjefäder/motsvarande som inkallas i olika beredskapsskeden vet om att
familjen kan leva tryggt och att kommunal service fungerar. Detta för att
säkerställa att han vid inkallelse inställer sig vid sitt krigsförband utan tidsutdräkt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skyldighet för kommunerna att organisera driftvärn
för att i kris- och krigsläge skydda viktiga kommunala anläggningar.

Stockholm den 16 januari 1990

Lennart Brunander (c) Lars Sundin (fp)

Mot. 1989/90
FÖ501

2