Motion till riksdagen
1989/90:Fö308

av Bo Lundgren och Wiggo Komstedt
(båda m)

Skånes försvar

Sverige har haft förmånen att kunna leva i fred i mer än 170 år. Vi har därmed
sluppit ifrån den förödelse som två världskrig medfört. I fred och frihet
har vi kunnat bygga upp ett samhälle, som är väl värt att försvara.

Vi vill fortsätta att leva i frihet, att själva kunna bestämma över samhällsutvecklingen
och slå vakt om medborgarnas individuella frihet. En av de
allra viktigaste gemensamma uppgifterna blir därmed att bygga upp och vidmakthålla
ett så starkt försvar att friheten kan bevaras.

Trots detta har vårt försvar efter hand urholkats. Sedan 1960-talet har det
militära försvarets andel av statens utgifter mer än halverats. En normalinkomsttagare
betalar idag cirka 135—140 kronor i månaden till det militära
försvaret. Denna siffra kan jämföras med kostnaderna för bilförsäkring,
hemförsäkring etc.

Det försvarsbeslut riksdagen fattade våren 1987 byggde på en uppgörelse
mellan socialdemokraterna och folkpartiet. Redan ett år senare stod det
klart att försvarsbeslutet var ohållbart. Bland annat var beslutsunderlaget
vad avsåg arméns inriktning inte tillfyllest. I flera andra avseenden som
gällde även de andra försvarsgrenarna krävdes omedelbara förstärkningar.

Arméchefens utredning, som våren 1988 överlämnades till överbefälhavaren
och regeringen, visade att armén sedan flera år glidit in i en ekonomisk,
organisatorisk och personell kris som inte kunde hävas utan dramatiska och
långtgående nedskärningar av såväl krigs- som fredsorganisation med de förutsättningar
som givits i 1987 års försvarsbeslut.

Inom försvarsstaben har sedan försvarsbeslutet bedrivits ett omfattande
utredningsarbete som gällt hela försvarsmaktens problem och framtid. Arméchefens
utredning inarbetades i de underlag överbefälhavaren överlämnade
till regeringen efter valet i september 1988.

Överbefälhavarens underlag bestod av två delar. Dels en femårig inriktning
av försvarsmakten med den medelstilldelning som beslöts 1987 (FU 88).
Denna inriktning måste betecknas som ett skräckscenario med bl.a. en reducering
av arméns brigader med mer än 30 procent. Dels ges en inriktning av
försvarsmakten fram mot år 2010 (FMI2000). Här angav ÖB vad han ansåg
vara ett minimum för att långsiktigt klara de uppgifter försvarsmakten har
att lösa.

I november 1988 beslöt regeringen att tillmötesgå kraven från bl.a. moderata
samlingspartiet på en ny försvarsutredning, tidigareläggning av nästa
försvarsbeslut och en upplösning av den särskilda kommitté som hade att
utreda arméns situation.

Den nya utredningen tog med förtur fram ett underlag för beslut om
främst arméns utveckling under hösten 1989. I proposition 1989/90:9 föreslog
regeringen på denna grund en neddragning av arméns fredsutbildning
med utgångspunkt i en kraftig reduktion av dess krigsorganisation. Moderata
samlingspartiet motsatte sig nedläggningen av brigadproducerande
fredsförband med hänsyn till att antalet brigader i krigsorganisationen skulle
vara minst 21.

Skånes läge

Skåne är ett av landets mest tättbefolkade landskap. Det svarar för en omfattande
produktion av för hela landets försörjning viktiga jordbruksprodukter.
Med tyngdpunkt i kuststäderna finns i Skåne ett flertal betydelsefulla industrier
som är av avgörande betydelse för den fortsatta varuförsörjningen under
avspärrning eller krig.

Säkerhetspolitiskt och militärgeografiskt har Skåne genom sin belägenhet
i södra Östersjön och vid Öresund ett mycket utsatt läge. Ett anfall från öst
för att nå operationsmål i södra och västra Sverige samt södra Norge för att
därmed skaffa sig kontroll över Östersjöutloppen och Kattegatt går över
Skåne vid en landstigning i hamnar och på öppen kust kompletterad med
omfattande luftlandsättningar. Möjligheterna för sådana operationer har under
senare år ökat kraftigt.

Överflygningstiden från baser i omgivande länder till Skåne är bara några
få minuter. Överfartstiderna med modernt landstigningstonnage rör sig om
några få timmar. Hamnkapaciteten i de stora skånska hamnstäderna är omfattande.
Området är mycket sårbart för flyganfall och förvarningstiderna
för sådana blir i kustområdena extremt korta. Den skånska öppna terrängen
erbjuder dessutom - om försvarets resurser är otillräckliga - goda möjligheter
för luftlandsättningar och för mekaniserade förband att nå snabba framgångar.

Det bör också observeras att tillgången på flygbaser i Skåne och dess närområde
är stor. Det kan vara av vitalt intresse för båda stormaktsblocken att
endera disponera dessa för egen räkning eller förhindra motståndarna att få
tillgång till dem.

I FU 88 föreslogs som tidigare sagts kraftiga neddragningar av bl.a. arméns
kvalificerade förband. Reduceringar av denna omfattning gör det
omöjligt att lösa de uppgifter som idag åläggs de operativa militära cheferna.
Särskilt hårt drabbas södra Sverige och Skåne.

Vad krävs?

Det är nödvändigt att tillräckligt snabbmobiliserade, välutbildade och välutrustade
krigsförband finns att tillgå för Skånes försvar. Dessa förband måste
direkt efter mobilisering kunna möta och hejda samt slå en angripare så nära
kusten som möjligt. Armén bör omfatta minst 20 kvalificerade brigader på
fastlandet.

Försvaret måste därför tillföras så stora resurser att krigsförbandens kvalité
kan höjas samtidigt som de får en tillräcklig omfattning. Det förutsätter

Mot. 1989/90

FÖ308

18

en högre kvalité på grundutbildningen och ett genomförande av repetitionsövningar
av kvalificerade förband i full utsträckning. Det krävs också en materiell
förstärkning av de skånska krigsförbanden. För att möta de mekaniserade
förband som kan komma att användas vid en operation mot Skåne
krävs förstärkta pansarvärnsresurser genom bl.a. tillförande av förband utrustade
med pansarvärnshelikoptrar. De nuvarande stridsvagnarna måste
under 1990-talet ersättas med nya moderna. Medel för studier och påbörjad
svensk utveckling av en ny stridsvagn måste avsättas.

Samtidigt som den tekniska utvecklingen har mångdubblat en potentiell
angripares möjligheter att med flygstridskrafter nå Skåne har vår egen luftförsvarsförmåga
nedgått. Denna utveckling måste vändas. I avvaktan på att
JAS-flygplan kan tillföras bör ytterligare minst en jaktdivision sättas upp för
bl.a. luftförsvaret av Skåne.

Försvaret av Skåne inleds långt utanför kusterna genom insatser av flygförband
och marina förband. Även vad beträffar de senare har försvarsförmågan
nedgått. Under de närmaste åren faller flera av marinens fartyg för
åldersstrecket. Marinen bör tillföras kustkorvetter och en ubåt utöver försvarsbeslutets
inriktning. Civilbefolkningen i Skåne kan komma att bli hårt
utsatt redan i inledningen av ett krig genom den förbekämpning som inleder
en invasion. Förvarningstiderna är mycket korta, varför det finns behov av
skyddsrum som medger vistelse under lång tid. För att utöka förvarningstiderna
krävs att tillförsel av luftburen radar prioriteras till områden med kort
förvarning. Stora delar av Skåne kan komma att bekämpas även i samband
med markstrid. Det krävs därför god tillgång till skydd för civilbefolkningen
i form av skyddsrum och skyddsmasker. Liksom när det gäller de militära
förbanden måste civilförsvarets undsättande enheter kunna användas direkt
efter mobilisering. Fortfarande finns brister i detta avseende.

Fredsförbanden

Försvarets slagkraft och styrka avgörs av hur krigsförbanden organiseras, utrustas
och utbildas. Fredsorganisationen måste anpassas till de krav som
ställs på krigsorganisationen. Mot den bakgrunden innebär den successiva
neddragning av krigsförbanden som blir en följd av försvarsbeslutet 1987
(om inga åtgärder vidtas) också en neddragning av fredsorganisationen.

Riksdagsmajoriteten beslöt hösten 1989 att lägga ned flera brigadproducerade
fredsförband. Förslaget i FU 88 om en nedläggning av P 6 och tvåbrigadsutbildning
vid P 7 fördes emellertid inte fram. Något definitivt beslut
togs inte. Riksdagsmajoriteten beslöt avvakta till dess det står klart om P 6brigaden
skall finnas kvar i krigsorganisationen.

Det är för oss en självklarhet att den pansarbrigad P 6 producerar inte kan
utgå ur krigsorganisationen. Som tidigare nämnts krävs minst 20 fastlandsbaserade
brigader i krigsorganisationen varav flera välutrustade pansarbrigader.
Det är vidare orimligt ur utbildningssynpunkt att samma fredsförband
skall producera två pansarbrigader. P 6 måste därför vara kvar som fredsförband.
I den mån några rationaliseringsvinster kan uppnås kan en samlokalisering
med A 3 i Norra Åsum bli aktuell.

Beslutet om nedläggning av T 4 i Plässleholm byggde inte på ett genomar

Mot. 1989/90

FÖ308

19

betat underlag. Studier om den framtida underhållsfunktionen i armén har
ännu inte fullföljts. Detta måste naturligtvis ske innan något fredsförband
bör läggas ned. I varje milo bör dessutom ett trängregemente finnas. Nedläggningen
bör således inte genomföras förrän studierna fullföljts.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om resurser för Skånes försvar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om pansarvärn och anskaffning av en ny stridsvagn,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppsättning av ytterligare en jaktdivision,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de marina förbanden,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om civilförsvarets undsättningsstyrkor,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om P 6,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om genomförande av nedläggningen av T 4 i Hässleholm.

Stockholm den 24 januari 1990

Bo Lundgren (m) Wiggo Komstedt (m)

Mot. 1989/90

FÖ308

20