Motion till riksdagen
1989/90:Fö207

av Lars Werner m.fl. (vpk)
Det militära försvaret

Europa genomgår nu de mest genomgripande förändringarna sedan andra
världskriget. En lång rad politiska processer pågår samtidigt. Några är revolutionära,
andra mindre omvälvande, långsamma och förutsägbara. Bakom
dessa politiska processer ligger flera samverkande långsiktiga förändringar
av ekonomi och samhällsstruktur som nu får genomslag.

En sådan är att supermakternas position undergrävs. De har inte samma
dominerande ekonomiska roll inom sina block. Både USA och Sovjetunionen
dras med stora underskott i sina statsbudgetar. Särskilt djup är den ekonomiska
krisen i Sovjetunionen.

Europas ekonomiska och politiska styrka har ökat. Västeuropa har en
större samlad ekonomisk styrka än USA och ligger långt före Sovjetunionen.
Det har vuxit fram en europeisk identitet som bland annat tar sig uttryck
i självständiga politiska strävanden. Detta har skett främst i Västeuropa,
men även Öst har dragits in i ett växande ekonomiskt, politiskt och
kulturellt samspel. Länderna blir allt mer beroende av varandra, samtidigt
som nya ekonomiska strukturer ställer krav på långtgående samordning.
Möjligheterna till en oberoende nationell politik minskar. Kraven på samordning
av miljöfrågor, valutapolitik och handel driver fram ett överstatligt
samarbete. Ett nytt Europa håller på att växa fram.

I en dramatisk omvandlingsprocess, lik den som nu pågår, finns alltid risk
att konflikter kan trappas upp till krig. Etniska motsättningar och nationella
frigörelsesträvanden kan leda till situationer där militärt våld används. Detta
sker just nu, och historien är fylld av exempel på detta. Risken däremot att
sådana konflikter skall trappas upp till ett europeiskt storkrig är liten. Framgångarna
i pågående nedrustningsförhandlingar och deklarationer från
skilda regeringar att minska militärutgifterna beror inte på någon yrvaken
fredsvilja hos de inblandade aktörerna. Förklaringarna måste sökas i objektiva
faktorer: produktionsförhållanden och oförmåga i de olika ekonomierna
att bära de nuvarande militärutgifterna. De olika länderna har varken
kapacitet för eller intresse av att vända aggression utåt. Den faktiskt
minskade spänningen mellan militärblocken minskar också risken för att ett
storkrig utlöses ”av misstag”.

Möjligheterna att skapa ett fredligare Europa har under detta sekel aldrig
varit mer gynnsamma än i dag. Andra länders minskade rustningar ser Sverige
som positiva. Vi måste fråga oss hur omvärlden skulle uppfatta liknande

initiativ från vår sida. Vi skall då vända oss till företrädare för krafter som
vill förändring, de som hör framtiden till, inte till dem som har intresse av
att ingenting bör ändras.

Alla länder i Europa har ett ansvar för att bidra till en fredlig utveckling
genom att ta initiativ för samarbete, öppenhet och nedrustning. Sverige bör
markera på ett sätt som inte kan missuppfattas. Vpk anser att vi skall minska
våra militärutgifter med 10% omedelbart.

Ett sätt att göra detta kan ske genom att tillämpa den s. k. cash-limit-principen,
dvs. kostnadsfördyringar kompenseras genom att myndigheterna
själva avgör vilka delar av verksamheten som måste minskas. En nedskärning
om nära 10% skulle kunna uppnås genom att slopa anslaget ”G 7. Reglering
av prisstegringar”, som i budgetförslaget innebär 3 000 milj. kr. Vpk
har i andra sammanhang avvisat sådana lösningar.

En minskning av utgifterna med 3,3 miljarder kr. under loppet av ett år är
fullt möjlig, även om den kräver hårdhänta ingrepp i de påverkbara kostnaderna.
Flera av de summor som föreslås i det följande gör inte anspråk på
att vara annat än grova uppskattningar. I den meningen kan de ses som en
markering av vår uppfattning om var i systemet minskningar i första hand
bör göras, och hur det militära försvaret bör förändras.

Vårt förslag innebär för det kommande budgetåret bl. a.:

- produktion av pansarbrigader upphör, grundutbildningen för berörda
värnpliktiga ändras till att avse infanteriförband, pansarbrigaderna utgår
ur krigsorganisationen, materiel förrådsställs för senare överföring till
andra förband, ombyggnad eller skrotning,

- krigsförbandsövningarna inställs,

- de särskilda medlen för att behålla handlingsfriheten inom vissa utpekade
områden utgår,

- modifieringar av robotbåt typ Norrköping genomförs inte,

- åtgärder för att livstidsförlänga två ubåtar av typ Sjöormen genomförs
inte,

- arbetet med ubåt 90 avbryts,

- antalet flygtimmar i flygvapnet minskas med en tredjedel,

- JAS-projektet avbryts,

- arbetet med flygburen radar PS 890 avbryts,

- pågående utbyggnad av bassystemet (BAS 90) avbryts,

- anskaffning av materiel och anläggningar för operativ ledning m. m. senareläggs,

- forskning och utveckling omfattande inledande system- och materielarbete
samt bevakning och utveckling av speciella teknikområden minskas
med hälften,

- reserv för att möta osäkerheter inom planeringen samt för att i övrigt
täcka oförutsedda medelsbehov ökas,

- dagersättningen till värnpliktiga ökas,

- anslaget för täckning av pris- och löneökningar minskas i relation till besparingarna.

Mot. 1989/90

FÖ207

17

Konsekvenser för anslagen i budgetpropositionen:
anslag

B 1. Arméförband:
Ledning och förbandsverksamhet

B 2. Anskaffning av
materiel

C 1. Marinförband:
Ledning och förbandsverksamhet

C 2. Anskaffning av
materiel

D 1. Flygvapenförband:
Ledning och förbandsverksamhet

D 2. Anskaffning av
materiel

D 3. Anskaffning av
anläggningar

E 2. Operativ ledning:
Anskaffning av materiel

E 3. Anskaffning av
anläggningar

E 4. Forskning och
utveckling

F 16. Reserv för det
militära försvaret

G 7. Reglering av prisstegringar

Gemensamt för B 1.,

C 1. och D 1.

B 1. - G 7. Summa

förändring
(milj. kr.)

- 400

- 700

- 195

- 50

- 130

- 500

- 75

- 150

- 100

- 500

- 200
- 60

- 55

- 55
+ 60

- 300

+ 110

- 3300

anmärkning

pansarbrigader
rep. utb.

handlingsfrihets

anslag

rep. utb.

handlingsfrihetsanslag
annan mtrl

rep. utb.
minskning med
30 000 flygtim.

handlingsfrihetsanslag
annan mtrl

basförband

försvarets gemensamma
staber

lokaler m. m.

dagers, vpl

JAS-projektet behandlas i särskild motion. Gissningar kring ekonomiska effekter
för budgeten 1990/91 av ett omedelbart avbrytande är inte särskilt meningsfulla.

Även dagersättningen till värnpliktiga behandlas i särskild motion.

I propositionen redovisas under rubriken ”7.7.2 Anstånd med värnpliktsutbildningen
i vissa fall” regeringens uppfattning om konflikten mellan systemet
med förstegsutbildning och den värnpliktiges behov av anstånd på grund
av studier.

Förstegsutbildning tillämpas för befälsuttagna värnpliktiga. En stor del av
dessa planerar att studera på högskolenivå efter värnpliktsutbildningen. För

Mot. 1989/90

FÖ207

18

flertalet försenas studierna med tre terminer, i många fall med fyra terminer.
Detta medför, förutom tidsförlusten i sig, sociala och ekonomiska nackdelar
för den enskilde. Systemet bör förändras så att försening av studier blir högst
två terminer. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen till totalförsvarets militära del för budgetåret
1990/91 anslår 3 300 milj. kr. mindre än vad regeringen föreslagit eller
således 29 849,7 milj. kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förstegsutbildning och försening av studier.

Stockholm den 25 januari 1990
Lars Werner (vpk)

Berith Eriksson (vpk)

Bo Hammar (vpk)

Ylva Johansson (vpk)

Jan Jennehag (vpk)

Lars-Ove Hagberg (vpk)
Margo Ingvardsson (vpk)
Bertil Måbrink (vpk)

Mot. 1989/90

FÖ207

19

■- . UI.