Motion till riksdagen
1989/90: B o65
av Kjell Dahlström m.fl. (mp)
med anledning av prop. 1989/90:144
Räntebidrag och bostadsbidrag för år 1991, m.m.
Propositionen
Bostadsministern aviserar ett förslag om ny bostadsfinansiering senare i år.
I denna proposition föreslås endast vissa ändringar till följd av skattereformen.
Räntebidragen till hyres- och bostadsrättshus föreslås sänkta med motiveringen
att sänkta marginalskatter i praktiken höjer bostadskostnaderna i egnahem
och neutralitet i effekterna eftersträvas mellan olika upplåtelseformer.
Bostadsbidragen föreslås breddade vad gäller bostadskostnadsgränser och
möjlighet till bidrag även för andra hushåll utan barn än ungdomshushåll.
Stödet till bostadsbidragsberättigade flerbarnsfamiljer för köp av egnahem
föreslås bli kvar.
Bostadspolitiken
Den svenska bostadspolitiken under efterkrigstiden är värd uppskattning
men efter hand även kritik på en rad områden. Bostaden är ett grundläggande
behov vilket tidigare löstes först och främst med avseende på sociala
och ekonomiska förhållanden. Numera står även miljöfrågor i alla avseenden
i förgrunden för den goda bostaden och dess grannskap.
Bostadsbeståndet i Sverige är i en internationell jämförelse av god teknisk
kvalitet, vilket ger ett relativt bekymmersfritt boende. Utrymmesstandarden
varierar kraftigt men det bör noteras att vi har närmare 50 m2 bostadsyta
per person i Sverige. Nybyggande måste efter hand vara mindre viktigt än
omsättning i det byggda beståndet så att enskilda inte bor i överstora lägenheter
(utglesning).
Tvärtemot målsättningarna segregeras bostadsområdena alltmer. Segregationen
gäller även upplåtelseform. Den här sociala skiktningen är olycklig.
Ur såväl allmänna som specifika miljösynpunkter uppvisar många bostäder
och bostadsområden allvarliga brister. Byggfusk, felaktiga eller dåligt utprovade
byggnadsmaterial har medfört att vi har fått s.k. sjuka hus.Problemen
har varit kända länge utan att regering, myndigheter eller entreprenörer
har lyckats stoppa fusket och sanera alla inbyggda fel. En ansenlig mängd
bostäder är bullerstörda av trafik (ofta lågfrekvent ljud), dålig ljudisolering
eller störande ventilations- och andra tekniska system. Bullret måste ned- Mot. 1989/90
bringas om bostaden ska ge den ro och vila i vardagen som man söker just Bo65
där.
En mycket allvarlig kritik mot den förda bostadspolitiken är att den inte
uppfyller dess egna sociala och ekonomiska målsättningar, att alla ska ha råd
att bo sunt och trevligt. Tvärtom har transfereringar i det bostadsfinansiella
komplexet lett till en oacceptabel förmögenhetsbildning för dem som förstått
att utnyttja systemet med avdrag och bidrag medan andra, främst de i allmännyttans
bostäder, fått betala kalaset och dessutom med en sämre bomiljö.
Den aktuella propositionen innebär ingen bot på detta problem.
Miljöpartiet de gröna kan acceptera inriktningen i de nu föreslagna förändringarna
av räntebidragen men vill ytterligare bredda bostadsbidragen
till ett s.k. bastillägg.
Vi föreslår att förvärvsstödet till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem
även bör gälla köp av bostadsrätt med avtalat hembud.
Bostadsbidragen utvecklas till bastillägg
För att klara högt ställda krav på bostadsstandarden har bostadsbidragen varit
nödvändiga. Bostadsbidragen har också en god socioekonomisk träffsäkerhet
- de som behöver bidrag får bidrag och andra blir utan.
Bostadsbidragen har dock viss kostnadsökande effekt likt andra stödformer
i den konkurrenssvaga bygg- och bostadssektorn.
Miljöpartiet de gröna anser att bostadsbidragens konstruktion dels kan innebära
en viss inlåsningseffekt således att hushållen väljer att bo i en stor
lägenhet just på grund av bidraget framför att välja en mindre bostad. Ett
mer allmänt utformat bastillägg ger valfriheten att eventuellt välja ett billigare
bostadsalternativ.
Vårt förslag till bastillägg innebär ett fast belopp per hushåll oberoende av
bostadskostnad. För bostadskostnader över 2 500 kronor per månad ökar
tillägget med 50% av bostadskostnaden upp till samma övre hyresgränser
som föreslås i propositionen. Utformningen framgår av följande tabell.
Antal barn |
1 barn |
2 barn |
3 barn |
Fast belopp |
1 500 |
1 825 |
2 150 |
Lägsta bidragsgrundande bostadskostnad |
2 500 |
2 500 |
2 500 |
bostadskostnad |
50 % |
50% |
50% |
Högsta bidragsgrundande bostadskostnad |
3 500 |
4 000 |
4 500 |
Exempel på bastillägg |
|||
Bostadskostnad kr/mån |
Bastillägg |
||
1 500 |
1 500 |
1 825 |
2 150 |
2 000 |
1 500 |
1 825 |
2 150 |
2 500 |
1 500 |
1 825 |
2 150 |
3 000 |
1 750 |
2 075 |
2 400 |
3 500 |
2 000 |
2 325 |
2 650 |
4 000 |
2 000 |
2 575 |
2 900 |
4 500 |
2 000 |
2 575 |
3 150 |
Jämfört med propositionen blir bastillägget i stort sett detsamma som det
3
föreslagna bostadsbidraget vid högre bostadskostnader. Vid bostadskostna- Mot. 1989/90
der under 2 500 kr/mån trappas dock inte bastillägget ner i takt med boende- Bo65
kostnaderna. Detta gör att hushåll som av olika skäl kan och vill välja ett
billigare och mer resurssnålt boende kan få ett oförändrat bastillägg att i så
fall använda till annan nyttighet.
Stöd till köp av egnahem bör gälla även bostadsrätter
Boverkets utvärdering av försöksverksamheten med statligt stöd till flerbarnsfamiljer
för köp av egnahem visar att den har haft en positiv effekt. Tre
eller flera personers hushåll har i många fall kunnat flytta från trerummare
på 80 m2 till lägenheter med fyra till sex rum.
Eftersom man bl.a i boendekostnadsutredningen talar om neutralitet mellan
upplåtelseformer finns anledning att ge stöd även vid köp av bostadsrätt.
Detta bör dock kopplas till krav på avtal om hembud på bostadsrätten.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar om utveckling av bostadsbidraget till ett
bastillägg enligt ovan,
2. att riksdagen beslutar att statligt stöd även ska utgå till flerbarnsfamiljer
för köp av bostadsrätt med hembud.
Stockholm den 3 maj 1990
Kjell Dahlström (mp)
Anna Horn af Rantzien (mp) Krister Skånberg (mp)
Ulla Bouvin (mp) Claes Roxbergh (mp)
4