Motion till riksdagen
1989/90:Bo543

av Agne Hansson m.fl. (c)
Ekologiskt byggande

Ekologiskt byggande och boende debatteras ofta, men betydligt mer sällan
redovisas praktiska och ekonomiskt rimliga förslag. I denna motion redovisar
vi några grundläggande synpunkter och tar upp några förslag som kan
medverka till mindre resurskrävande byggande och boende.

En grundläggande regel är att vi skall bruka utan att förbruka. Hela det
ekologiska systemet bygger på ett ständigt kretslopp. Tar vi resurser ur kretsloppet
utan att återföra dem igen eller om vi tillför resurser som normalt inte
ingår i kretsloppet uppstår förr eller senare störningar i ekosystemet.

Ett ekologiskt byggande och boende bör som grundläggande målsättning
ha att minimera förbrukningen av ej förnybara resurser samtidigt som höga
krav skall ställas på ett sunt boende.

Byggandet måste ske i samklang med naturen. Det innebär bl.a. att bebyggelsen
måste planeras med stor hänsyn till närmiljön som så långt det är
möjligt skall bevaras som en tillgång i boendet och inte först förstöras för att
sedan återskapas med stora extra resurser.

Bostäderna måste vara mycket välisolerade och täta och rätt placerade i
terrängen. Detta ger de bästa förutsättningar för ett bra rumsklimat. Husen
bör ha balanserad ventilation med effektiv värmeåtervinning. Byggmaterial
av naturmaterial skall prioriteras.

Energiförsörjning

Självklart måste förnybar energi användas i ett ekologiskt boende som t.ex.
jordvärme. En testad kombination är solenergi och biobränslen. Med ett enkelt
och driftsäkert solvärmesystem med begränsad lagringsmöjlighet (2-3
dagar) kan ca 1/3 av årsbehovet av energi för uppvärmning och tappvarmvatten
täckas. Lagringstanken kan också användas som ackumulator vid eldning
med biobränslen, samtidigt som den utnyttjas som varmvattenberedare
och varmvattenackumulator. Enkelheten och samutnyttjandet möjliggör
förhållandevis låga energikostnader. Med nuvarande statliga belåning och i
husgrupper om 15—20 lägenheter kan ovanstående uppvärmningssystem
fungera ändamålsenligt och effektivt utan att energikostnaden blir högre än
för vattenburen elvärme.

Med en välskött och tekniskt rätt utformad eldningsanläggning blir utsläppen
till luft från eldningen minimala. Eftersom det är biobränslen blir det

inget nettotillskott av koldioxid. Rökgaserna är svagt basiska och motverkar
något försurningen. Askan är starkt basisk och näringsrik. Dessutom kan
dessa med fördel användas i trädgårdsodlingen om rena biobränslen används.

Välisolerade hus med värmeåtervinning och rätt placerade i förhållande
till sol och vind ger låga energibehov. Sannolikt kan energibehovet uppskattas
till mellan 60 och 90 kWh per kvm lägenhetsyta (värme och tappvarmvatten).
Det innebär en förbrukning för en villa på 120 kvm med 7 200—10 800
kWh per år.

Avfallshantering

De restprodukter som uppstår i boendet är i huvudsak följande:

- Hushållsavfall

- BDT-vatten (bad-disk-tvättvatten)

- Latrin

- Trädgårdsavfall.

Om miljövänliga disk- och tvättmedel används bör BDT-vattnet kunna tas
om hand i en markbädd och utan negativa effekter återföras i kretsloppet.

Organiskt avfall kan behandlas genom kompostering eller genom rötning
(metanjäsning). Komposteringen är svår att styra till ett kontinuerligt bra
slutresultat. Ofta uppstår också betydande luktproblem.

Metanjäsning är en helt sluten process som dels ger energi av hög kvalitet,
dels sanerar avfallet. Rötprodukten är ett högvärdigt gödselmedel, som kan
användas vid odling. Metangasen kan användas för motordrift, eller eldas
direkt i en gaspanna. Gasdriven motor kan användas för att driva en generator,
som producerar elström. Värmen i motorns kylvatten och avgaser kan
utnyttjas för produktion av värme och tappvarmvatten.

Systemlösningar

Systemlösningen kan vara följande. WC med snålspolande toaletter som direktansluts
till en samlingsbrunn före själva ”reaktorn” (rotkammare). Till
samlingsbrunnen förs också allt organiskt hushållsavfall, väl sorterat utan inblandning
av plast, kemikalier och metaller. Trädgårdsavfall kan efter homogenisering
ge ett betydande råvarutillskott och öka gasproduktionen. Skulle
det förekomma djurhållning i anslutning till boendet så ger gödseln ett positivt
tillskott till metangasproduktionen.

För att finna enkla driftsäkra lösningar krävs ett utvecklingsarbete och
praktisk driftserfarenhet. I Kina finns i storleksordningen 10 miljoner små
by- eller gårdsanläggningar för metangasproduktion, men den kinesiska tekniken
är inte direkt tillämpbar för våra förhållanden.

Om systemet skall fungera väl krävs noggrann sortering av avfallet med
sikte på maximal återvinning av papper, glas och metaller. Sannolikt bör
plast helt undvikas som förpackningsmaterial.

En viktig systemfråga är om det organiska avfallet skall lagras under sommaren
då energibehovet är litet och koncentrera metanjäsningen istället till
höst, vinter och vår. Då kan solvärmen komma in som ett naturligt komple

Mot. 1989/90

Bo543

5

1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Bo541-548

ment på sommaren. Med året-runt-drift av metangasanläggningen kommer
sommarbehovet av såväl varmvatten som hushållsel sannolikt att täckas med
metangas. Sommartid kommer det också under överskådlig tid att finnas tillgång
på förhållandevis billig elström. Ur energieffektivitetssynpunkt är det
angeläget att metangasjäsningen kan förläggas till annan tid än sommaren.

Vatten

Vattenfrågan bör som regel kunna lösas med grävd eller borrad brunn.
Summering

Ekologiskt boende enligt ovanstående principer och skiss innebär att boendet
inte blir beroende av storskaliga vatten/avlopps- eller renhållningssystem.
Avfall behandlas och återanvänds i närmiljön. Detta reducerar på ett
påtagligt sätt behovet av transporter och material i ledningssystem, samt
energi för flytande och rullande transporter.

Metanjäsningen av avfallet är något av en nyckelfråga för en hygienisk,
effektiv och bekväm avfallshantering. För att komma till rimliga kostnader
krävs enkla anläggningar som kan serietillverkas.

Det enda utsläpp som sker direkt till naturen är BDT-vattnet och det för
naturen artfrämmande i detta är disk och tvättmedel. Helt miljövänliga diskoch
tvättmedel är allmänt viktigt men i ett ekologiskt boende är det ett
måste.

Förslag

Det är angeläget att utvecklingsarbetet för att få fram enkla, praktiska och
ekonomiskt rimliga lösningar för ekologiskt boende drivs med stor kraft. Experimentbyggande
i full skala baserat på väl genomarbetade systemlösningar
och rätt projektering är sannolikt det bästa sättet att snabbt nå användbara
resultat. Byggforskningsrådet (BFR) bör ges ökade resurser för att stödja en
systematisk och konsekvent utveckling av ekologiskt byggande och boende
enligt de riktlinjer som anges i motionen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ekologiskt byggande och boende.

Stockholm den 24 januari 1990

Agne Hansson (c)

Rune Thorén (c) Birger Andersson (c)

Ivar Franzén (c) Elving Andersson (c)

Mot. 1989/90

Bo543

Stina Gustavsson (c)

Karin Starrin (c)

6