Motion till riksdagen
1989/90: B o54

av Jan Strömdahl och Ylva Johansson (båda vpk)

med anledning av förslag 1989/90:13 Riksdagens
revisorers förslag angående 1983 års
bostadsförbättringsprogram

Riksdagens revisorer har granskat hur bostadsförbättringsprogrammet hittills
genomförts. Revisorerna kritiserar särskilt ryckigheten och den bristande
administrativa samordningen. Behovet av bostadsförbättring även efter
1993 konstateras och vissa justeringar av verksamheten föreslås.

Samtidigt har Boverket utvärderat det ekonomiska stödet till förbättring
av bostäder (Bostadsförnyelse på 90-talet, Boverket mars 1990). Mot bakgrund
av konstaterade brister - dokumenterade i en rad forskningsrapporter
- föreslår Boverket ett helt nytt ekonomiskt stödsystem till ombyggnad
och andra bostadsförbättringsåtgärder.

De båda granskningarna kompletterar varandra. Man måste också konstatera
att de redovisar mycket olikartade synpunkter på hur problemen ser
ut. Riksdagens revisorer konstaterar att programmet bidragit till förbättringar
och förnyelse av bostadsbeståndet men att ett effektivt genomförande
påverkats negativt av dels ryckigheter i syfte att främja nybyggande av bostäder,
dels av regeländringar. Boverket däremot konstaterar sammanfattningsvis
att ”ombyggnad och förbättring av bostadsbeståndet i hög grad har
kunnat fungera konjunkturutjämnande. Som stödsystemet fungerat har det
dock i de enskilda projekten många gånger lett till onödigt omfattande ombyggnader,
bristande varsamhet och bristande möjligheter till kvarboende
och inflytande för dem som bor i områden som byggs om.”

Riksdagens revisorer har ett ensidigt producentperspektiv i sin granskning,
medan Boverket också för in konsumentperspektivet. Det senare är
desto viktigare eftersom Boverket med stöd av forskare och konsulter kan
visa att det är ägarna, förvaltarna, långivarna och byggarna som haft långt
större inflytande på förnyelseprocessen än vad de övriga aktörerna och framför
allt de boende haft.

Revisorernas kritik av ryckigheten och regeländringar - dvs. riksdagens
beslut för att i viss mån justera brister i programmet - är i konsumentperspektivet
helt poänglös. De boende har i allmänhet upplevt de genomgripande
ombyggnaderna som hotfulla, onödigt hyresuppdrivande och hyresgästutdrivande.
Programmet måste alltså ändras. Boverkets förslag förefaller
här vara utvecklingsbart. Det fortsatta programmet för bostadsförbättring
skall tydligt inriktas mot underhåll och varsam upprustning på de boendes
villkor. Ombyggnad skall ses som en undantagsåtgärd - för att inte tala
om rivning.

Vad gäller revisorernas önskan om bättre samordning mellan bygglovs- Mot. 1989/90

prövning och låneprövning och om ökad kommunal medverkan finns en en- Bo54

kel lösning: utsträck bygglovsplikten till alla subventionerade åtgärder. Då
kan den kommunala byggnadsnämnden göra sin tekniska granskning och
den statliga låneförvaltningen ta det ekonomiska beslutet. Alla försök att
balansera mellan lov och lån blir meningslösa, och hyresgästintyget blir ett
obligatoriskt villkor för alla subventioner.

Slutligen tillstyrks mot bakgrund av vad som ovan framförts revisorernas
förslag om en precisering av gränsen mellan underhåll och ombyggnad samt
en utveckling av formerna för ett lagstadgat underhåll.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bostadsförbättringsprogrammet.

Stockholm den 18 april 1990

Jan Strömdahl (vpk) Ylva Johansson (vpk)

4