Motion till riksdagen
1989/90: Bo525

av Inga-Britt Johansson m.fl. (s)
Bostädernas inre utformning

Bostadskonsumenter behöver i första hand bekväma, lättskötta och funktionella
bostäder. I Sverige har under årtionden bedrivits forskning och utveckling
inom området och det finns väl dokumenterade kunskaper om hur en
bostads inre miljö bör vara utformad för att uppfylla kraven. Trots detta kan
vi fortfarande finna många lägenheter i nyproduktionen som uppvisar direkt
motsatta resultat. I vissa fall är det fråga om direkta kvalitetssänkningar ur
funktionell synpunkt. Dit hör t.ex. radikala sänkningar avutrymmesstandarden,
reducerande inrednings- och utrustningsmängder, bristande tillgång till
dagsljus och sänkt takhöjd.

En forskare visade för ett par år sedan på svårigheten att städa ett normalt
badrum. Resultatet mer eller mindre skrattades bort. Faktum kvarstår att
trots att det finns enkla lösningar med väggupphängning av tvättställ och toaletter
så är detta ännu inte standard. Det finns mängder av nybyggda badrum
där man inte utan stora svårigheter kan torka av golven.

Forskare i Lund som studerade elinstallationer fann ex. reglage under
skåp där man tvingades ligga ner på golvet för att nå ändra inställningen.

Ett annat speciellt problem utgör brister i kökens utformning och köksinredningens
kvalitet. Trots att gott underlag finns för att åstadkomma effektiva
och trivsamma kök begås många elementära misstag vid planeringen.
Källsortering av sopor motverkas av minskad inredningsmängd och dålig
teknisk kvalitet i skåpens inredning. Trånga matlagningsutrymmen stimulerar
inte till fördelning av hushållsgöromålen inom familjen. Modeinredningar
som s.k. matlagningsöar förhindrar möjligheten att få utrymme för
en ordentlig matplats. Små bänkytor upptas av olika, för ett modernt hushåll
nödvändiga apparater. Konsumentverket har visat i olika studier att matlagning
med råvaror innebär väsentliga kostnadsbesparingar jämfört med användandet
av färdigmat. Köken bör med andra ord, även ur rent hushållsekonomisk
synpunkt vara arbetsvänliga, trivsamma och dessutom lättskötta.

Ur samhällssynpunkt kan dagens utveckling medföra betydande negativa
konsekvenser eftersom den direkt motverkar samhällets strävanden att ge
äldre och handikappade möjligheter att bo kvar i invanda miljöer. I många
bostäder blir det oerhört kostsamt, i vissa fall omöjligt att göra de anpassningar
som behövs. Målsättningen bör ju dessutom vara att så små ingrepp
som möjligt behöver vidtas. Bostaden bör till så stor del som möjligt vara
”färdig” från början.

De här påpekade problemen finns dokumenterade i undersökningar finansierade
av byggforskningsrådet. Konsumentverkets experter har gjort
samma iakttagelser och enskilda konsumenter har påtalat bristerna.

Av vunna erfarenheter kan man också dra slutsatsen att kvalitetssänkningar
i form av sänkt utrymmes- och inredningstandard inte heller innebär
en sådan reduktion av boendekostnaderna som står i proportion till olägenheterna
för konsumenterna. Trots detta fortsätter den negativa utvecklingen.

Vi motionärer anser att det finns anledning att nu uppmärksamma utvecklingen
av bostadens inre planering och utformning. Åtgärder behöver snabbt
vidtas till stöd för grundläggande konsumentkrav på långsiktigt god standard
i nya och ombyggda bostäder.

Plan- och bygglagen har gett kommunerna ökade befogenheter men det
innebär också att kommunerna måste få tillgång till mer och bättre information
om de erfarenheter och kunskaper som finns hos t.ex. högskolor och
konsumentverket.

En översyn av riktlinjer och gällande bestämmelser för bostadslån och
bygglov behöver också genomföras.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om insatser för ökat kvalitetsmedvetande vad avser bostadens
inre utformning.

Stockholm den 25 januari 1990

Inga-Britt Johansson (s)

Berit Löfstedt (s) Inger Hestvik (s)

Mot. 1989/90
Bo525

6