Motion till riksdagen
1989/90:Bo50

av Per Olof Håkansson (s)

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

Betydelsen av tvärvetenskapliga samarbetsformer understryks i regeringens
proposition 1989/90:90 om forskning. Men trots detta föreslår propositionen
en överföring av resurser från sektorsforskningen till den grundläggande
forskningen inom byggforskningsområdet.

Inom byggforskningen avsätter i dag byggforskningsrådet närmare 70 %
av dess forskningsbudget till FoU-verksamhet vid universitet och högskolor.
Den i propositionen förordade lösningen att näringen skall ta ett ökat ekonomiskt
ansvar för främst utvecklingsverksamheten är i och för sig bra, men
det finns uppenbara risker om detta ansvar skall koncentreras till ett led i
kedjan. Utvecklingsverksamheten som i dag är mindre väl integrerad i forskningen
kan med en sådan ordning komma att fortsätta utan en nödvändig
förbättrad koppling till övrig kunskapsuppbyggnad.

Finansieringsproblemen kan möjligen lösas på detta sätt för ett avsnitt i
en schematisk uppdelning av FoU-processens olika led, men bättre vore att
samordna resurserna och sträva efter att optimera utfallet.

Propositionen tycks vidare visa på en successiv omvandling av BFR från
ett sektorsforskningsorgan till ett grundforskningsråd. En sådan ordning är
olämplig eftersom överblicken över hela FoU-processen därmed skulle förloras.
BFR bör därför även fortsättningsvis ha karaktären av ett sektorsforskningsorgan.
Denna strävan till överblick understöds inte minst av att
väsentliga delar av FoU-verksamheten inom BFR:s ansvarsområde är tvärvetenskapliga
och till inte obetydande delar skall samfinansieras.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om byggforskningsrådets ställning som sektorsforskningsorgan
m.m.

Stockholm den 20 mars 1990

Per Olof Håkansson (s)

gotab 96315, Stockholm 1990