Motion till riksdagen
1989/90: B o31

av Pär Granstedt (c)

med anledning av prop. 1988/89:154 om en
ny regional statlig förvaltning

Inledning

Regeringen har i prop. 1988/89:154 om en ny regional statlig förvaltning bl.a.
föreslagit att en ny länsstyrelse bildas vars ansvarsområde skall omfatta de
verksamheter som idag bedrivs av länsvägnämnden, länsskolnämnden, lantbruksnämnden
samt den nuvarande länsstyrelsen. Dessutom föreslås att ansvarsområdet
även omfattar den del av länsbostadsnämndens verksamhet
som avser bostadsförsörjning och annan samhällsplanering. Den nya länsstyrelsen
föreslås få ett starkt förtroendemannainflytande genom att det vid sidan
av länsstyrelsens styrelse skall finnas fem obligatoriska nämnder.

Centerpartiet har i annat sammanhang yrkat att propositionen skall avslås
och reformering av den statliga förvaltningen ske utifrån länsdemokratiska
principer. I avvaktan på att en sådan reform kan genomföras bör den nuvarande
organisationen på länsnivå bibehållas.

Därest detta yrkande inte vinner riksdagens gehör och regeringens förslag
vinner riksdagens bifall måste dock oundgängligen vissa förändringar till i
förslaget om de obligatoriska nämnderna.

Förslaget tar enligt min mening inte erforderlig hänsyn till skilda förhållanden
i olika län. Särskilt gäller det storstadslänen men i många fall även
andra län.

Under beredningsarbetet med den nu föreliggande propositionen lät regeringen
statskontoret utföra en särskild utredning om samordnad länsförvaltning
i Stockholms län. I utredningsrapporten konstaterar statskontoret i och
för sig att samordnad länsförvaltning bör genomföras i länet med samma ämnesavgränsningar
som i andra län. Samtidigt understryks att det är av stor
vikt att de tillkommande nämnderna inte komplicerar samspelet mellan
olika aktörer i Stockholms län. Förtroendemannaorganens roll bör enligt
statskontoret övervägas ytterligare. Statskontoret hänvisar också till det arbete
som för närvarande bedrivs inom regeringens särskilda storstadsutredning.

Jag delar i allt väsentligt statskontorets slutsatser och menar att regeringen
borde ha tagit hänsyn till statskontorets rapport. I Stockholmsområdet har
landstinget särskilda uppgifter på regionplane- och trafikområdet som bygger
på lagstiftning. Länsstyrelsens uppgifter på dessa områden är därför mer
begränsade i andra län och förslaget att inom länsstyrelsen inrätta en nämnd
för fysisk planering och en kommunikationsnämnd kan på ett olyckligt sätt

öka komplexiteten i den regionala samhällsförvaltningen. Härtill kommer Mot. 1989/90
att det kommunala samarbetsorganet Stor-Stockholms planeringsnämnd är Bo31
verksamt inom samma område. Planeringsnämnden samordnar kommunernas
bostadsförsörjningsprogram i enlighet med de krav på samråd mellan
kommunerna inom ett bostadsförsörjningsområde som statsmakterna ställt
i lagstiftningen om bostadsförsörjningen.

Andra områden där flera aktörer finns är utbildnings- och miljöområdena.
Kommunförbundets länsavdelning har politiska beredningsorgan på båda
dessa områden. På miljöområdet verkar dessutom landstinget. I sammanhanget
måste också beaktas Stockholms stads särskilda miljöberedning.

Situationen i storstadsområdena har här exemplifierats med Stockholms
län. Motsvarande organisationer finns också i Göteborgs- och Malmöområdena
med kommunförbund som arbetar med bl.a. region- och trafikplanering
samt bostadsförsörjnings- och miljöfrågor. I Göteborgsregionen kompliceras
situationen också av att tre län berör det geografiska område inom
vilket Göteborgsregionens kommunalförbund är verksamt.

Andra län än storstadslänen har inte samma omfattande regionala organisation.
På många håll finns dock inom Kommunförbundets länsavdelningar
politiska beredningsorgan på flera av de områden där obligatoriska nämnder
föreslås tillkomma.

Formerna för den lokala politiska anknytningen till de nya länsstyrelserna
avgörs bäst på länsnivå. Det bör därför vara länsstyrelsens styrelse som, efter
en analys av situationen i resp. län, fattar beslut om en eventuell nämndorganisation
inom länsstyrelsen. Regeringens förslag om obligatoriska nämnder
bör därför enligt min mening ersättas med en möjlighet för länsstyrelsen att
vid behov inrätta nämnder eller andra politiskt sammansatta organ.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

1. att riksdagen avslår prop. 1988/89:154 om en ny statlig förvaltning,

2. att riksdagen - därest yrkandet 1 ej vinner riksdagens bifall - beslutar
avslå prop. 1988/89:154 såvitt avser förslag om införande av fem
obligatoriska nämnder vid sidan av länsstyrelsen i enlighet med vad
som anförs i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om formerna för att stärka förtroendemannainflytandet
på länsnivå innebärande att länsstyrelsernas styrelse skall ha möjlighet
att vid behov inrätta nämnder eller andra politiskt sammansatta
organ.

Stockholm den 4 oktober 1989
Pär Granstedt (c)

gotab 90022, Stockholm 1989

12