Motion till riksdagen
1989/90: B o307

av Olle Östrand m.fl. (s)
Decentraliserad länsförvaltning

Den 1 september 1989 öppnades ett länsförvaltningens kontor i norra Hälsingland
med säte i Hudiksvall. Då hade verksamheten pågått i begränsad
omfattning (5 personer) i provisoriska lokaler sedan i början av år 1989. F.n.
arbetar 14 personer representerande olika länsnämnder på länskontoret.

Inrättandet av länskontoret har två huvudsyften. Det första huvudsyftet
är att ge invånarna i norra Hälsingland bättre service och ökad tillgänglighet
till länsförvaltningen samt genom samlokaliseringen också förbättra samverkan
mellan länsorganen. På detta sätt är länskontoret också något av ett förspel
till den samordnade länsförvaltningen. Det andra huvudsyftet är att effektivisera
utvecklingsarbete i norra Hälsingland framför allt genom nära
tillgång till de olika kompetenser som behövs i utvecklingsarbete och fysisk
närhet till de lokala samverkansorganen - kommunerna.

Den ökade tillgängligheten till regional statlig service i norra Hälsingland
avser i första hand sådan verksamhet som riktar sig direkt till enskilda medborgare
och företag. Exempel på sådan verksamhet vid länskontoret är bilregistret.
Vissa tillståndsärenden, som exempelvis utskänkning, medborgarärenden,
tillfällig handel etc., sociala ärenden, täktärenden, lokaliseringsoch
glesbygdsstöd samt, så snart ett dataprogram föreligger, ärenden hörande
till handels- och föreningsregistret är andra exempel. Bland övriga
länsorgan svarar lantbruksnämnden för rådgivning och stöd till jordbrukare
och yrkesinspektionen för tillsyn och rådgivning inom arbetarskyddet. Länsarbetsnämnden
bedriver utbildningsplanering och sysselsättningsplanering
samt medverkar med sysselsättnings- och utbildningsstöd.

Behovet av utvecklingsinsatser i norra Hälsingland är stort och berör
många områden. Inom arbetsgrupppen för Norr-Hälsingland, som är något
av en paraplyorganisation för länskontoret och rymmer företrädare för länsstyrelsen,
länsarbetsnämnden, landstinget, utvecklingsfonden, Gävleborgs
forskningsstiftelse samt de tre Norrhälsinge-kommunerna, har prioriterats
insatser för att förbättra infrastrukturen och därigenom påverka näringslivets
utvecklingsmöjligheter i positiv riktning. Kompetensuppbyggnaden
skall särskilt beaktas liksom kommunikationer, företagsservice av olika slag,
social och kulturell miljö m.m. Vid sidan av industrin är jord- och skogsbruk
betydelsefulla basnäringar i Norr-Hälsingland. Samarbetet med utbildningsstiftelsen
i norra Hälsingland har hög prioriet.

Kostnaderna för länsförvaltningens kontor i norra Hälsingland ryms inte

inom ordinarie förvaltningsanslag. De merkostnader som uppstår för löner
(viss exp.personal), expenser och lokalhyra uppgår till ca 1 700 000 kronor,
varav 600 000 kronor faller på byggnadsstyrelsen för lokalhyra och 1 100 000
på länsstyrelsen för löher och expenser.

Länsstyrelsen har, utan resultat, äskat särskilda medel i anslagsframställningen
1990/91 för att täcka in merkostnaderna för driften av länskontoret.

Verksamheten i länsförvaltningens kontor i norra Hälsingland har redan
mött stor uppskattning bland invånarna i regionen, som nu kan få statlig service
på närmare håll.

Studiebesök har gjorts från flera andra län, som planerar att decentralisera
regional statlig verksamhet. Utvecklingsarbetet har kommit igång inom
flera sektorer och förutsättningen för goda resultat föreligger. Det måste bedömas
som angeläget att länsstyrelsen får möjligheter att fullfölja det decentraliseringsprojekt
som man startat i norra Hälsingland.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av resurser för arbetet med en decentraliserad
länsförvaltning.

Stockholm den 24 januari 1990

Olle Östrand (s)

Sigrid Bolkéus (s)

Sinikka Bohlin (s)

Axel Andersson (s)
Karl Hagström (s)

Mot. 1989/90
Bo307

10