Motion till riksdagen
1989/90: B o27

av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c)

med anledning av prop. 1988/89:154 om en
ny regional statlig förvaltning

Av den instruktion som utfärdades i samband med länsskolnämndernas tillkomst
den 1 juli 1958 framgår det, att nämnderna skulle ha tillsyn över skolväsendet,
främja och ta initiativ till försöksverksamhet, verka för en ändamålsenlig
planering och samverka mellan kommunerna, verka för fortbildning
av lärare samt svara för den omedelbara inspektionen av skolväsendet.
Dessutom tillkom handläggning av vissa ärenden enligt särskilda författningar,
såsom tillsättning av ordinarie lärartjänster, disciplinära åtgärder
mot skolledare och lärare samt statsbidragsärenden.

Under åren tillkom bl.a. länsskolpsykologtjänster, tjänster för fortbildningsledare
och fortbildningskonsulenter, länscentraler för pedagogiska
hjälpmedel samt tekniskt råd.

Om man jämför det som vi nu redovisat med dagens situation kan man
konstatera, att försöksverksamheten i skolväsendet i allt väsentligt är en
kommunal angelägenhet om än stödd av skolöverstyrelsen och att frågan om
en ändamålsenlig planering och samverkan mellan kommunerna utvecklats
till att bli en av länsstyrelsernas viktigaste uppgifter.

När det gäller handläggning av ärenden enligt särskilda föreskrifter har
sådana ärenden genom decentraliseringssträvanden reducerats mycket
starkt under de senaste åren. Det kan erinras om att så väsentliga ärenden
som lokalbehovsprövning och medel till skolbyggnader är en rent kommunal
angelägenhet. Motsvarande gäller fr.o.m. den 1 juli i år samtliga tjänstetillsättningsärenden.
Kvar finns ärenden som avser disciplinära åtgärder mot
skolledare och lärare. Ärenden av detta slag är mycket få. Vid en kommunalisering
av skolväsendet försvinner även de.

Slutligen kan det erinras om att tjänster som länsskolpsykologer, fortbildningsledare
och fortbildningskonsulenter liksom de särskilda länscentralerna
för pedagogiska hjälpmedel och de tekniska råden är avskaffade. Fortbildningsverksamheten
är i allt väsentligt en kommunal angelägenhet. För
särskild fortbildning har kommunerna hjälp av fortbildningsnämnderna
(SFS 1988:849).

Länsskolnämndernas ärendehandläggning har sålunda i allt väsentligt
upphört. I propositionen om skolans utveckling och styrning (1988/89:4) sägs
det, att länsskolnämndernas framtida roll i princip inte skall innefatta förvaltningsuppgifter
(s. 26-27). Kvar blir därför i stort sett ett pedagogiskt led

ningsansvar, dvs. frågor som i propositionen benämns ”frågor av professio- Mot. 1989/90

nell karaktär”. Sådana förutsätts helt tillhöra pedagogernas ansvarsområde. Bo27

Om man tillämpar det nyss förda resonemanget på spörsmålet om hur de
nuvarande länsskolnämnderna skall inlemmas i en ny regional statlig förvaltning
kan man ställa frågan, om en särskild utbildningsnämnd behövs inom
en ny länsstyrelse. Av det som redovisats i det föregående torde framgå att
det blir en nämnd med inga eller ytterst få ärenden av förvaltningskaraktär.

I det läget kommer de förtroendevalda att känna sin uppgift som mindre meningsfull.
En sådan reaktion kan redan märkas inom de befintliga nämnderna
som en följd av den så gott som obefintliga handläggningen av förvaltningsärenden.

Den föreliggande situationen bör därför leda till beslut om en statlig skolinspektion
utan lekmän men förstärkt med expertis enligt proposition
1988/89:4, företrädesvis gymnasieinspektörer. En sådan ordning innebär
också ökade möjligheter till besparingar inom den offentliga sektorn.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en statlig skolinspektion.

Stockholm den 4 oktober 1989

Rune Rydén (m)

Karin Starrin (c) Erling Bager (fp)

Birgit Henriksson (m)

17