Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90: B o240

av Agne Hansson m.fl. (c)

Ny- och ombyggnad av kulturlokaler

Samhället har både ett betydande ansvar för att kulturarvet förs vidare och
att bereda förutsättningar för att en kulturverksamhet inom skilda områden
kan bedrivas. Avgörande för att en fungerande och kvalitativt bra kulturverksamhet
skall kunna bedrivas är tillgången på bra och fungerande lokaler
för detta ändamål.

Det är angeläget att nödvändiga ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse kan genomföras. Dessa ombyggnader är ofta komplicerade
och svåra att genomföra med betydande bostadskonsekvenser som följd och
kräver betydande resurser. Det är dock samtidigt angeläget att vårt kulturarv
inte förstörs. Särskilt oroande ur dessa synpunkter är försurningen och de
effekter denna har på olika typer av kulturminnen. Det är också angeläget
att det finns ekonomiska möjligheter att genomföra ny- och ombyggnader
av kulturlokaler.

Finansieringen av kulturbyggnader kan ske på olika sätt. Det största problemet
för ett enskilt projekt torde dock vara att kostnaderna för en ny- eller
ombyggnad väsentligt överstiger husets ekonomiska bärkraft - dvs projektet
ifråga kan inte förränta investeringskostnaden.

Mot denna bakgrund finns möjlighet att få tilläggsslån för ombyggnad till
grundförstärkning av kulturhistoriskt värdefulla hus. Det finns däremot inga
motsvarande finansieringsmöjligheter vad gäller ny- eller ombyggnad, exempelvis
av icke-statliga musei-, teater- eller konsertlokaler.

Centerpartiet har i motioner till tidigare riksmöten aktualiserat dessa frågor
och såväl föreslagit betydande förstärkningar av stöd till ombyggnader
av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som införande av ett nytt anslag för
investeringar till icke-statliga kulturbyggnader.

Riksdagen beslutade också med anledning av bl a en centermotion att öka
anslaget utöver regeringens förslag med 10 milj kr för tilläggslån avseende
ombyggnader av kulturhistoriska byggnader utöver regeringens förslag.
Däremot avslogs vårt förslag om införande av ett nytt anslag avseende investeringar
i icke-statliga kulturlokaler (1988/89:KrU 19).

”Kultur i hela landet”

Den sistnämnda frågan om formerna för stöd till icke-statliga kulturlokaler
har tagits upp i utredningen ”Kultur i hela landet”. I denna understryks att

Mot.

1989/90

Bo240-249

1 Riksdagen 1989190. 3 samt. Nr Bo240-249

byggandet av kulturbyggnader är en viktig kutlurpolitisk insats genom att
nya miljöer skapas som stimulerar till aktiviteter och besök.

För närvarande finns enbart möjligheter att från medel som anvisats för
arbetsmarknadspolitiska insatser få investeringsbidrag till kulturbyggnader.
Denna möjlighet till stöd förutsätter dock betydande arbetslöshet. I ett läge
med en överhettad samhällsekonomi och kraftig arbetskraftsbrist går denna
möjlighet inte att utnyttja. Mot denna bakgrund konstaterar utredaren att
”problemet att finna vägar för statsbidrag till kulturinstitutionernas investeringar
kvarstår”.

Samtidigt poängteras att reglerna för statsbidrag i hög grad påverkar den
kommunala planeringen. Det är därför väsentligt att kommuner och landsting
får klara besked om vilka bidrag det är möjligt att göra anspråk på.
”Ovisshet skapar lätt handlingsförlamning”, konstateras det. Utredaren anser
sig dock inte kunna direkt föreslå införande av ett investeringsbidrag
utan förordar ytterligare utredning. Han framhåller dock samtidigt att det är
angeläget att en del av medlen som anvisas för kultursatsningar kan komma
till användning för investeringar i kulturbyggen. Det finns byggprojekt som
måste komma till stånd om en utveckling av den regionala kulturverksamheten
skall kunna ske och en statlig insats är en förutsättning för lokal politisk
uppslutning kring projektet.

Utredaren föreslår att av tillgängliga medel 25 milj kr årligen bör få nyttjas
för investeringar i ny- eller ombyggnader av kulturbyggnader. Enligt utredaren
bör medlen reserveras för de regionala kulturinstitutionernas byggen och
påtalar samtidigt att det inom denna grupp finns en lång råd aktuella projekt.
Vid prioritering mellan skilda projekt måste enligt utredaren länsmuseer
med bristfälliga lokaler få förtur till stöd.

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Av årets budgetproposition framgår att riksantikvarieämbetet begärt att ramen
för tillstyrkanden av ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
m m höjs med 65 milj kr till 230 milj kr. Plan- och bostadsverket framhåller
att ca 1/4 av detta medelsbehov avser byggande i Göteborgs och Bohus
län, men att det likväl är rimligt att den ur stadsvårdssynpunkt angelägna
förnyelsen i stadsdelen Haga i Göteborg förverkligas. Verket konstaterar vidare
att nivån på den allmänna ombyggnadsverksamheten är sjunkande och
att många specialiserade ombyggnadsarbetare, som inte lämpligen kan överföras
till nyproduktionen, efterhand frigörs. Verket föreslår en tillstyrkanderam
för budgetåret 1990/91 om 165 milj kr.

Enligt vår mening ställer omsorgen om vår kulturmiljö krav på betydande
satsningar. Vi kan dock med hänsyn till det ansträngda läget på byggmarknaden
acceptera att den låga nivå - i förhållande till det reella behovet - planoch
bostadsverket förordar, som ram för stöd till kulturhistorisk bebyggelse,
får gälla. Detta innebär enligt vår bedömning ett ökat anslagsbehov med 5
milj kr.

Mot. 1989/90

Bo240

2

Stöd till icke-statliga kulturlokaler

De nuvarande bestämmelsena för bidrag till ny- och ombyggnader av ickestatliga
kulturlokaler innebär att det i realiteten knappast är möjligt att få
stöd för ett enskilt projekt.

Enligt vår mening är det beklagligt att i årets budgetproposition inte upptas
ett nytt anslag om stöd till icke-statliga kulturlokaler som vi tidigare krävt
och som därefter förordats i utredningen ”Kultur i hela landet”.

Det är uppenbart att ett sådant stöd behövs. Det framgår inte minst av det
stora antal motioner som lagts till tidigare riksmöten med begäran om stöd
till skilda projekt såsom glasmuseum i Växjö, Östersjömuseum i Oxelösund,
invandrarmuseum i Norrköping, Tekomuseum och folkrörelse- och biblioteksmuseum
i Borås, riksidrottsmuseum i Göteborg, Lödöse museum m fl.

Behovet av stöd är således särskilt framträdande på museiområdet. Detta
bekräftas inte minst av att det befintliga konstmuseet i landets fjärde kommun
i storlek, Uppsala, är placerat i bristfälliga och icke funktionella lokaler.

Det finns också i vissa fall betydande behov av nybyggnad och upprustning
av länsmuseernas lokaler över landet.

Mot denna bakgrund föreslår vi att ett nytt anslag till bidrag för ny- och
ombyggnad av icke-statliga musei-, teater- och konsertlokaler skall införas.
Riksdagen bör besluta om en tillstyrkanderam för budgetåret 1990/91 om
högst 25 milj kr för detta ändamål. Bidrag bör enligt vår mening utgå med
30% av godkänd investeringskostnad vid nybyggnad, respektive med 50%
vid ombyggnad. Regeringen bör utarbeta de närmare förskrifterna för stödet.
I likhet med utredningen ”Kultur i hela landet” anser vi att länsmuseerna
skall prioriteras vid fördelningen av tillgängliga medel. Vi bedömer
att någon belastning på statsbudgeten inte uppkommer eftersom anslaget är
nytt och riktlinjer för stödet måste utarbetas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen med avslag på prop 1989/90:100 i denna del medger
att ramen för antikvariska myndigheters tillstyrkanden av tilläggslån
eller förhöjt låneunderlag till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse
m m fastställs till 165 000 000 kr. för budgetåret 1990/91 i enlighet
med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen till Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus
m.m. med avslag på prop. 1989/90:100 i denna del beslutar anvisa ett
i förhållande till regeringens förslag med 5 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag
om totalt 320 000 000 kr.,

3. att riksdagen medger en ram för tillstyrkanden av investeringsbidrag
under elfte huvudtiteln (nytt anslag) till Vissa icke-statliga kulturlokaler
om 25 000 000 kr. för budgetåret 1990/91 i enlighet med vad
som anförts i motionen.

Mot. 1989/90

Bo240

3

Stockholm den 24 januari 1990
Agne Hansson (c)

Rune Thorén (c)

Ivar Franzén (c)

Stina Gustavsson (c)

Jan Hyttring (c)

Mot. 1989/90

Bo240

Birger Andersson (c)

Elving Andersson (c)

Karin Starrin (c)