Motion till riksdagen
1989/90: B o224

av Ewa Hedkvist Petersen m.fl. (s)
Vintertillägget vid bostadsbyggande

I budgetpropositionen föreslår regeringen att möjligheten att erhålla tillägg
för vintermerkostnader (vintertillägg) i det schablonmässigt beräknade låneunderlaget
slopas från den 1 juli 1990. Motiven är att vintertilläggets syfte
inte med hänsyn till dagens byggmetoder motiverar ett sådant tillägg. Vintermerkostnadernas
andel av den totala produktionskostnaden sägs ha minskat
under senare år till följd av att byggnadsprojekten i allt större omfattning
utförs med prefabricerade element.

Enligt vår mening är merkostnaderna för att bygga bostäder vintertid betydande,
framför allt i de nordliga delarna av landet. Dessa består bl.a av
kostnader för snöröjning, täckning och varmhållning vid alla betong- och
murningsarbeten, försvårade schaktningsarbeten då marken är tjälad,
ibland till två meters djup, samt uttorkningskostnader. Sträng kyla och snö
medför också i sig att produktionstakten blir lägre än den annars skulle ha
varit och att arbetet ibland även helt måste avbrytas.

Inte heller har byggandet med prefabricerade element den omfattning
som förslaget synes bygga på. Åtminstone i norr sker produktionen i stor
utsträckning utan användandet av sådana element. Dessutom uppstår även
i de fall prefabricerade element används betydande merkostnader.

Den s.k. schablonmetoden för beräkning av låneunderlag som nu föreslås
ändrad och som infördes den 1 oktober 1989 grundas på den av riksdagen
uttalade principen att strävan bör vara att samstämmighet skall föreligga
mellan schabloner och faktisk kostnad. Metoden är konstrurerad så att vintertillägget
är den enda faktor som skall fånga upp de skillnader i kostnad
som beror av att bostadsbyggandet bedrivs under olika årstider och i olika
landsdelar med skilda klimat.

Om vintertilläggen slopades skulle principen att schablonvärdena skall
överensstämma med faktiska kostnader frångås. De kallare delarna av
landet skulle komma att starkt missgynnas. Det är uppenbart att det är förenat
med väsentligt högre kostnader att vintertid uppföra exempelvis ett niovåningars
punkthus med tegelfasad i övre Norrland än i Skåne. Tvärtom
skulle vinertillägget behöva höjas för att fullt ut täcka merkostnaderna.

Om vintertilläget tas bort finns det risk för att bostadsbyggandet i än större
utsträckning skulle komma att koncentreras till sommarhalvåret. Vi menar
att det vöre olyckligt då det finns starka skäl att bygga bostäder även vinter

tid. Av både arbetsmarknads- och bostadsförsörjningsskäl är det nödvändigt
och önskvärt att produktionen kan ske under hela året.

Mot bakgrund av de fukt- och mögelproblem som förekommit i senare årgångar
av bostäder i hela landet, är det viktigt att de merkostnader, exempelvis
för uttorkning, som är förknippade med byggande vintertid kan belånas.

Beräkningar visar att ett slopande av vintertillägget skulle vid byggnation
vintertid i övre Norrland höja boendekostnaden ca 100 kr/månad i en normallägenhet
i flerbostadshus och 200 kr/månad i småhus.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att möjligheten skall behållas att erhålla tillägg förvintermerkostnader
i det schablonmässigt beräknade låneunderlaget.

Stockholm den 24 januari 1990

Ewa Hedkvist Petersen (s)

Nils-Olof Gustafsson (s) Roland Brännström (s)

Rune Jonsson (s)

Mot. 1989/90
Bo224

14