Motion till riksdagen
1989/90:Bo215

avBirgitta Hambraeus (c)
Ekologiskt byggande

Samhällets bostadssubventioner uppgick förra året till ca 40 miljarder kronor.
Det är 10 % av statsbudgetens totala utgifter. Det är väsentligt att denna
stora satsning resulterar i hälsosamma och resurshushållande hus som inte
försvårar gemenskapen mellan människor.

I Orsa hölls nyligen en stor konferens om ekologiskt byggande med deltagande
från hela landet av kommunpolitiker och tjänstemän, byggare, representanter
från departement och verk, forskare och folk som vill bo i gemenskap
och gestalta sitt boende ekologiskt. Flera grupper har länge arbetat för
detta mål. Nu kommer många projekt att förverkligas, bl.a. i Orsa.

Hälsa

1. Statens Planverk typgodkände på sin tid nya byggnadsmetoder och material
och tog därmed bort ansvaret från byggarna. Erfarna byggnadsarbetare
skakade på huvudet åt nymodigheterna och menade att det aldrig skulle gå
väl, vilket det inte heller gjorde. T.ex. platta på mark, platta tak, plasttätning,
flytspackel, giftiga material.

Förslag: Lägg ansvar och befogenhet hos dem som utför bygget. Utvärdera
typgodkända metoder och material och ompröva!

2. Byggnadsarbetarna stressas. Man har inte tid att låta materialet torka.
Bygget måste gå undan därför att det är dyrt innan de statligt subventionerade
lånen börjar löpa. Gör det tillåtet att bygga i etapper. Alla detaljer behöver
inte vara klara på en gång.

Förslag: Finansieringssystemet ska utformas så att det får ta den tid det tar
att bygga med kvalitet.

3. Ventilationen skall vara styrd, tyst och hygienisk. Otäta hus med drag
och energislöseri är gammalmodiga. Men när ventilationen styrs, måste man
tänka på ett nytt sätt. Varje husmor vet att det alltid blir smutsigt där luft
strömmar. När luftintaget koncentreras, koncentreras också smutsen. Det är
viktigt att man kommer åt att rengöra.

Förslag: Nya bestämmelser behövs för ventilationen. Installera filter (mekaniskt
eller elektra-) i ventilationskanalernas inlopp, som ska vara lätta att
rengöra! Sotarna ska ha lätt att göra rent i ventilationskanalerna. Om fläktar
behövs, bör man installera flera, små sådana som är helt tystgående, (t.ex.
som Mats Wolgast med grammofonmotorer!) Ventilationskanalerna ska
vara tillräckligt vida för att förhindra oljud.

4. Lättstädade hus lanserades på 30-talet. Ofta försvann den charmfulla
utformningen och husen blev sterila. Nu håller vi på att återinföra en del
mysiga detaljer. Det är då viktigt att inte husen blir svårskötta igen! Ju slätare
ytor desto bättre. Värmeelement, rör och el-ledningar samlar damm och
är svåra att hålla efter. I stället för stela rör kan man (som Mats Wolgast) dra
vatten och avlopp i slangar, som löper i rör. Blir det något fel är det lätt att
dra ut slangen och rengöra eller byta ut den. Både installation och skötsel
blir avsevärt billigare och kan faktiskt utföras av amatörer! Våtutrymmen
blir lätt mögelhärdar. Vem uppfinner badkaret som man lätt rengör under
och bakom?

Förslag: Bygg- och finansieringsreglerna ska göra det naturligt att bygga
lättskötta hus.

5. Sjuka hus drabbar fortfarande människor, så att de måste flytta därifrån.
Det tar för lång tid innan bostadsbolagen gör något. Det är inte alltid
lätt att veta hur mycket som orsakas av vanligt snusk, igenstoppade ventilationskanaler
och allmänt slarv. Att städa får ju inte ta någon tid och har ansetts
smått asocialt och neurotiskt! Men husets konstruktion och material är
ändå huvudorsaken. Riksdagsbeslut att inrätta en fond för att finansiera ombyggnad
av mögelskadade hus fungerar uppenbarligen inte.

Förslag: Utvärdera fonden för mögelskadade hus! Det måste vara enklare
och gå snabbare att få loss tillräckligt mycket pengar! Hellre riva upp ett golv
för mycket än plåga människor!

6. Brandsäkerhet. De syntetiska materialen har visat sig innebära stora risker
ur brandsynpunkt. Plast i stället för trä i inredningsdetaljer, syntetstoppade
möbler, mattor etc. avger giftiga gaser och brinner explosionsartat.

Förslag: Brandskyddssynpunkter bör göra att syntetmaterial regleras hårt
och i vissa fall belastas med avgifter som gör naturmaterialen konkurrenskraftiga.

Resurshushållning

7. Varför byggs det inte resurshushållande? Det finns uppenbarligen ekonomiskt
försvarbara metoder att bygga resurshushållande, men dessa metoder
används bara i undantagsfall. Orsakerna är kanske främst brist på kunskap,
trögheten hos dem som bestämmer över bygget, finansieringsformer som
inte gör det naturligt att bygga resurshushållande och kanske också producenter
som befarar att marknaden för deras produkter ska försvinna.

Förslag: Bygg- och finansieringsreglerna ska göra det naturligt att bygga
resurshushållande. Taxeringsbestämmelserna får inte straffa resurshushållning!
Utbildning av byggnadsingenjörer, byggnadsarbetare, arkitekter, entreprenörer,
ekonomer m.fl. måste reformeras så att resurshushållning blir
en självklarhet! Utred maktförhållandena i byggbranschen!

8. Husets utformning. Husets utseende behöver inte skilja sig från vanliga
hus.

Uppvärmning. Om man bygger med 30 cm isolering, väl utformade fönster
och styrd ventilation, behövs ingen särskild anordning för uppvärmningen,
annat än något löst el-element när man far bort under smällkallaste
vintern och en braskamin för trivsel under särskilt kalla dagar.

Mot. 1989/90

Bo215

13

Varmvatten. Priset på solfångare har halverats och det kommer att minska
ytterligare när marknaden växer. Takbeläggning kan utformas som solfångare.
Varmvattnet värms under stor del av året, dock inte när det är som mest
behövligt. Värmepumpen i kyl och frys kunde kopplas till varmvattenberedning,
kanske också bränslekaminen.

Material. Det är viktigt att välja material som man är säker på inte avger
giftiga ångor (!) och som åldras med behag. Naturmaterialen är oöverträffade.

Förslag: Lånebestämmelserna ska stimulera till en resurshushållande utformning
av huset.

9. ”Ämnesomsättning”. Förr i världen togs allting tillvara och avfallet inskränkte
sig till ett minimum. Nu är det ett växande problem både volymoch
innehållsmässigt.

Den fossila materialbasen försvårar. Efter andra världskrigets slut har industrisamhället
bytt ”materialbas”, från odlade råvaror (kolhydrater) till
fossila råvaror. Oljan var oerhört billig och lät sig lätt syntetiseras till allt det
vi omger oss med i dag: plaster, syntetfibrer, hushållskemikalier etc. Det blev
billigt och i många fall bekvämt (t.ex. lättskötta kläder). Men därmed skapas
också miljöproblem. De varor vi hanterar i vardagslag låter sig inte så lätt
återvinnas och går inte heller åter in i naturens kretslopp. Oljan är mer koncentrerad
än odlade råvaror, men det går att få ut samma produkter med
kolhydrater som med fossila material. Modern teknik gör att vi kan få mer
nytta av mindre material. Därför blir inte en återgång till de odlade råvarorna
kostsam. Lantbrukets framtid är positiv!

Förslag: Byt materialbas i samhället! Den ”fossila epoken” är över. Nu
återgår vi till kolhydrater, dvs odlade råvaror, förnybara resurser.

10. Avfallssortering bör ske naturligen i hushållet (liksom självfallet inom
industrin, men det är en annan historia). Diskbänken och sopstället kan utformas
så att sorteringen underlättas. Kommunens monopol på hanteringen
bör användas för att underlätta resurshushållningen.

Förslag: Renhållningslagen bör ses över. Avfall är en resurs (på fel plats).
Kommunerna ska underlätta för hushållen att sortera och ta till vara. Kommunerna
bör uppmuntra entreprenörer i resursåtervinning.

11. Odling. Trädgårdsodling i närheten av bostaden eller i koloniområde
kan öka både det ekonomiska och sociala välbefinnandet. Det är viktigt att
gifter undviks. Äppleträd och bärbuskar kan ersätta taggiga buskar och
prydnadsträd. Djur nära bostaden kan skapa trivsel och gemenskap.

Förslag: Odlingslotter bör planeras lika naturligt som parkeringsplatser.
Ompröva inställningen till djur i bostadsområden!

Gemenskap

Man är mans gamman. Men vi behöver också få vara ifred och slippa beroende.
Gemenskap skapas enklast när man har gemensamma angelägenheter
att sköta praktiskt tillsammans.

12. Bogemenskap. Det är bra om det händer något i bostadsområdet. Det
är inte så dumt med grannar. Det är utvecklande att höra ihop med folk som
är olika en själv. Att lära sig acceptera varandra därför att man finns, inte på

Mot. 1989/90

Bo215

14

grund av viss position eller funktion, som t.ex. i arbetet. Barnen behöver se
vuxna människor i samspel. Pensionärer bör ha en naturlig roll i grannskapet.

Kommunen kan bygga så att det underlättar gemenskap, i överblickbara
enheter. Ett lagom stort antal människor bör kunna dela gemensamma anordningar,
som t ex tvättstuga, lokaler. Den informella ekonomin kunde synliggöras
och uppmuntras. Det är väsentligt att kommunerna slutar planera
särskilda områden för särskilda funktioner, som tex boende, handel, rekreation.
De funktions-färgade kartornas epok bör vara över! Ialla områden bör
funktioner blandas, så att samhället blir levande både på dagen och kvällen.

Förslag: Kommunernas samhällsplanering bör underlätta gemenskap. Boverket
bör få i uppdrag att ge exempel på lyckade byggnadsplaner, där funktioner
blandats till levande samhällen. Bostäder, småindustri, handel, skolor,
samlingslokaler för lagom stort antal människor.

13. Boföreningar. Det har blivit vanligt att människor sluter sig samman
för att tillsammans bygga ”eko-byar”. Man tänker sig bygga både ekologiskt
och socialt medvetet, vill ha gemensamma arbetsuppgifter och därmed hålla
hyran nere samtidigt som man lär känna varandra. Det går emellertid trögt
att komma igång, även om några kommit långt, t.ex. Tuggelite, Solbyn i
Dalby, Vårsätt i Sundsvall och Framtids-byarna i Orsa. Bostadsrättsföreningar
har rätt till de fördelaktiga statliga lånen om man bara ser till att en
representant från kommunen finns med i styrelsen. Detta är inte särskilt
känt. Andra lämpliga organisationsformer är kooperativ hyresrätt, borättföreningar
och kanske fastighetsbolag osv.

Förslag: Boverket bör uppmanas ge ut en skrift som underlättar för grupper
att bygga eko-byar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär en översyn, i enlighet med förslagen
i motionen, av samhällets regler, så att hälsa, resurshushållning
och gemenskap blir naturliga mål i bostadsbyggandet.

Stockholm den 24 januari 1990

Birgitta Hambraeus (c)

Mot. 1989/90

Bo215

15