Motion till riksdagen
1989/90:Bol0

av Hans Nyhage (m)

med anledning av prop. 1988/89:154 om en
ny regional statlig förvaltning

1 propositionen framförs att om det i den framtida fiskeadministrationen
finns en länsanknytning skall den nya länsstyrelsen svara för denna verksamhet.
För att säkra en god och allsidig kompetens hos länsstyrelserna föreslås
att regeringen i länsstyrelseinstruktionen fastställer att vissa expertfunktioner
- länsexperter - skall finnas företrädda vid styrelserna inom ett antal viktiga
sakområden, däribland fiske.

Den kommitté som har utvärderat pågående försök med samordnad länsförvaltning
i Norrbottens län föreslår i sitt betänkande (SOU 1989:5) att fiskenämndernas
nuvarande verksamhet i framtiden skall inordnas i de nya
länsstyrelserna, bl.a. med hänsyn till att fiskefrågorna utgör en viktig faktor
för länets utveckling.

Jordbruksdepartementet tillsatte i december 1988 en utredning med uppgift
att se över prisregleringen på fisk och vissa därmed sammanhängande
frågor. I utredningsuppdraget ingår att göra en förutsättningslös översyn av
den statliga fiskeadministrationen, inkl. fiskenämnderna. Nämndernas nuvarande
mera lokala uppgifter för fritidsfisket m.m. bör i fortsättningen
kunna överlämnas till kommunerna. I direktiven upplyses om att försöksverksamheten
med samordnad länsförvaltning i Norrbottens län utvärderas
av en särskild kommitté och att utredningen även bör beakta kommitténs
överväganden.

Fiskenämnderna verkställer i dag politik för yrkesfisket, vattenbruket, fritidsfisket
och fiskevården. Nämnderna fullgör fiskeverkets myndighetsfunktioner
på länsplanet och svarar för att den statliga fiskepolitiken anpassas till
förhållandena inom verksamhetsområdet samt att de resurser som satsas på
en regional utveckling av fiske och fiskevård samordnas och utnyttjas på
bästa möjliga sätt. Vården och nyttjandet av vårt lands fiskevatten förutsätter
en planering som är integrerad med annan planering av naturresurserna.
På länsnivån samordnar fiskenämnderna de övergripande, centrala bedömningarna
med de regionala och lokala intressena. Det är nödvändigt särskilt
med tanke på den långsiktiga fiskevården, som utgör själva grunden för fiskeutövandet.

Fiskenämndernas länsorganisation är väl inarbetad och har god kunskap
om länets fiske och fiskevatten samt har ett väl fungerande samarbete med
andra länsmyndigheter, kommuner och fiskeorganisationer m.fl.

Följande exempel på utvecklings- och bevarandefrågor kan illustrera nöd- Mot. 1989/90
vändigheten av en länsanknuten fiskekompetens: Bo 10

- Planärenden (NRL, PBL, kommunala översiktsplaner).

- Regionalpolitiska satsningar i avsikt att tillföra länen arbetstillfällen och

inkomster, bl.a. fisketurism.

- Utveckling av vattenbruk (fiskodling och kräftodling) och yrkesfiske.

- Tillsyn och åtgärder för att förhindra smittsamma fisk- och kräftsjukdo

mar.

- Styrning av utplantering av fisk och kräftor från biologisk synpunkt.

- Bevarande av genetiskt ursprungliga stammar av bl.a. lax och öring.

- Fiskevårdsplanering inom hela vattensystem som omfattar flera kommu

ner.

- Miljö- och vattenvård på länsnivå. Vatten och fiskbestånd är ofta utsatta

för exploateringshot från en rad konkurrerande verksamheter.

- Planering och prioritering av kalkningsinsatser i länet.

Många kommuner och fiskeorganisationer utför i dag ett värdefullt arbete
inom fiskesektorn. Här kan särskilt nämnas kalkning av sjöar och vattendrag
och lokalt utförda fiskevårdsåtgärder. I takt med det ökade intresset för miljö-,
vatten- och fiskvård kommer än större krav att ställas på en väl fungerade
länsanknuten statlig fiskeriorganisation med erforderlig kompetens.
Denna kompetenspool bör finnas inom den nya länsstyrelseorganisationen.

Hemställan

Med hänvisning till det anföra hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fiskefrågor
av regional karaktär även fortsättningsvis skall handläggas på
länsnivå.

Stockholm den 4 oktober 1989

Hans Nyhage (m)

5