Motion till riksdagen
1989/90: A98

av Karin Starrin (c)

med anledning av prop 1989/90:76 Regionalpolitik
för 90-talet

Forskning och utveckling

Forsknings- och utvecklingsarbete är nödvändigt för landsbygdens framtid.
FoU-arbetet måste utökas och målstyras mot behoven. Landsbygdens näringsliv
är i stort behov av att nya affärsområden utvecklas. Teknikspridning,
kunskapsöverföring och samverkan mellan forskning och utvecklingsarbete
måste utvecklas.

De areella näringarna är utomordentligt viktiga basresurser. De förändrade
förutsättningarna för traditionell jordbruksproduktion ökar betydelsen
av forsknings- och utvecklingsinsatser. Nationell och internationell utveckling
måste följas för ett mer effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser
inom och utom universitet och högskolor. Härigenom kan viktiga samhällsmål
förenas.

Förändringar kan bestå i:

- Övergång till andra näringar.

- Övergång till deltidsjordbruk och kombination med andra verksamheter,
t.ex. skogsbruk, småföretagande eller tjänsteproduktion.

- Övergång till nya produkter och tjänster såsom energiproduktion, vattenbruk,
turism, data- och informationsteknik, produktion av nya livsmedel
etc. samt övergång till nya produktionsformer.

- Bättre marknadsföring av produkter från småföretag på landsbygden.

- Nya grödor för industriell användning.

- Ökad export av livsmedel och andra landsbygdsprodukter.

- Utveckla system för småskalig livsmedelsproduktion.

- Ökad produktion av varor som idag importeras.

- Satsning på forskning, utveckling och ny teknik inklusive bioteknik som
kan leda till nya biobaserade produkter.

Ovan nämnda förändringar har också sin betydelse för större etablerade
företag. Här är det viktigt att projekt initieras i samarbete mellan dessa företag
och forskningen. Syftet bör vara att utveckla och förädla produkter som
tar tillvara råvaror från lantbruket. Sådana projekt omfattar ofta hela kedjan
från odling till konsumtion. Satsningar på nya industrigrödor är ett annat exempel
som har stor betydelse för förädlingsföretagen.

I gränsområdena mellan jordbruk, skogsbruk, småindustri och hantverk

Mot.

1989/90

A98-100

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr A98-I00

finns många intressanta möjligheter. Det är idag en tendens, både i Sverige Mot. 1989/90

och i Västeuropa i övrigt, att små kombinerade företag på landsbygden A98

ökar.

Kraven på en god miljö, hög livsmedelskvalitet, levande landsbygd samt
tillvaratagandet av biologiska och tekniska rön understryker behovet av omfattande
utvecklingsinsatser inom ramen för FoU-arbetet.

Ett brett engagemang för frågor som rör utvecklingen av landsbygden och
dess näringsliv har skett inom ramen för den landsbygdskampanj som bedrivits
bl.a. i Sverige. Vid 1990 års landsbygdsriksdag fattades beslut om att
verka för utökade FoU-insatser.

Behovet av samordning, erfarenhetsutbyte, projektinitieringshjälp och
forskningskontakter är idag stort. Lantbruksstyrelsens omfattande satsning
på landsbygdutveckling är ett exempel som ökar behovet av en fungerande
kontaktverksamhet gentemot forskningen.

Hösten 1986 beslöt industridepartementet, Stiftelsen Lantbruksforskning
och Sveriges lantbruksuniversitet att gemensamt stödja ALA-gruppen vid
SLU:s verksamhet.

Inom verksamheten kan två olika inriktningar urskiljas:

- Industrikontakt

Aktivt arbete gentemot industri och näringsliv som syftar till samverkan
mellan den officiella forskningen och de större företagens forsknings- och
utveck li ngsarbete.

- Landsbygdsutveckling

Utåtriktat arbete gentemot län, kommuner och landsbygdsregioner.
Landsbygdsutvecklingsdelen syftar främst till att stödja familjeföretag och
mindre företag på landsbygden.

Det övergripande målet med ALA-gruppens arbete är att stimulera utvecklingen
av landsbygdens näringsliv. Nya affärsområden måste utvecklas.

Ett viktigt delmål är att finna nya användningsområden för åkermarken.

Arbetet inriktas på att initiera forsknings- och utvecklingsprojekt, stimulera
erfarenhetsutbyte och samordning samt sprida information. Genom att
projektet förutsätter en bred kontaktbas med övrigt näringsliv, forskningsinstitutioner
och myndigheter kan utvecklingsarbetet målinriktas och effektiviseras.
Det är nödvändigt med en helhetssyn på frågor som rör företagande
och näringslivsutveckling på landsbygden.

Projektet har särskild betydelse för att samordna och förmedla erfarenheter
vidare till regionalt utvecklingsarbete, utöver ALA-gruppen saknas
denna funktion. Erfarenheter från landsbygdsprojekt måste utvärderas och
utnyttjas för övergripande långsiktiga strategier för fortsatt utvecklingsarbete.
Samverkan med regionala forskningsråd, teknikcentra och högskolor
är därför betydelsefullt.

Ett nätverk av regionala kontaktpersoner finns knutet till ALA:s verksamhet.

Det är viktigt att samla kunskaper, forskningsresultat och erfarenheter
samt skapa nationella och internationella kontakter som kan användas av
den aktuella målgruppen.

I propositionen behandlas FoU-frågor knapphändigt. ALA-gruppens

verksamhet beskrivs i positiva ordalag men föranleder inga konkreta förslag. Mot. 1989/90
ALA-gruppens verksamhet med tyngdpunkten på forskning och tillämpning A98
av vunna resultat bör intensifieras och utvidgas. Samordning av behoven
mellan sektorsvis och länsvis bedrivna projekt är angelägen. Mot bakgrund
av det hittills bedrivna utvecklingsarbetet måste ny projektverksamhet initieras
till ledning för fortsatt utvecklingsarbete på landsbygden. ALA-gruppen
bör för sin verksamhet tillförsäkras en långsiktig finansiering och anvisas
2 milj.kr. för detta ändamål.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar anvisa 2 000 000 kr. budgetåret 1990/91 till
Sveriges lantbruksuniversitet för regionalt arbete och för utveckling
av nya affärsområden för landsbygden i enlighet med vad som anförts
i motionen.

Stockholm den 26 mars 1990

Karin Starrin (c)

3