Motion till riksdagen
1989/90:A58

av Gunhild Bolander (c)

Mot.

med anledning av prop. 1989/90:76 1989/90

Regionalpolitik för 90-talet A58-63

Regionalpolitiska insatser för Gotland

Regionalpolitikens mål är att skapa ekonomiskt, socialt, kulturellt och miljömässigt
fungerande regioner i hela landet. Även om utvecklingen på Gotland
de senaste åren har uppvisat flera positiva drag, så präglas ändå denna
bild av stor ovisshet inför framtiden. Det finns i länet en mycket särpräglad
näringslivsstruktur, med en jämfört med övriga Sverige mycket stor areell
sektor och en förhållandevis liten industrisektor.

Det speciella geografiska läget utgör för Gotlands län en faktor av betydelse
som det aldrig går att bortse ifrån vid en jämförelse med andra län.

Framförallt är det transportproblem som medför särskilda restriktioner i förutsättningen
för näringslivets verksamhet. Sjötransporterna med fastlandet
har alltfort ingen tillfredsställande lösning.

Turistnäringens utvecklingsmöjligheter är på väg att beskäras med dels redan
beslutade pålagor i form av moms på hotell- och restaurangtjänster, dels
farhågor inför ytterligare beslut på skattelagstiftningens område. Det är därför
mycket olyckligt att stödområdesindelningen föreslås i propositionen bli
så förändrad att Gotland blir helt lämnat utanför stödområde. Eftersom andelen
industriföretag är så låg på ön borde denna möjlighet att underlätta
företagsetablering även i fortsättningen varit självklar.

Befolkning

Den tidigare svaga befolkningsutvecklingen har stabiliserat sig men fördelningen
över länet är ojämn med en stark koncentration till Visbyområdet.

Sysselsättning

Arbetslöshetstalen har tidigare varit låga medan antalet personer i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder sen lång tid varit relativt sett högt. På senare
hälften av 80-talet har dock arbetslösheten stigit och för att möta den mycket
bekymmersamma ungdomsarbetslösheten har kommunen gått in med speciella
åtgärder för ungdomar. Enligt länsarbetsnämndens prognos för våren
90 råder stor osäkerhet, och jag citerar,"De senaste årens positiva utveckling
tycks i nuläget ha nått sin topp och om det endast är frågan om en tillfällig
stagnation kan inte med säkerhet sägas. Osäkerheten har flera orsaker, där 1

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr A58-63

utvecklingen inom jordbruket inklusive förädlingsindustrin dominerar på Mot. 1989/90

längre sikt, medan den synnerligen ansträngda ekonomin hos Gotlands kom- A58

mun med anställningsstopp som följd dominerar utvecklingen på kort sikt.

Samtidigt har omfattningen av deltidsarbetslösheten ökat, liksom säsongsarbetslösheten
inom servicenäringen. Länsarbetsnämnden bedömer att det
kommer att krävas större insatser än föregående år för att skapa balans på
den gotländska arbetsmarknaden."

Areella näringar

I åtgärdsprogrammet Avstamp Gotland slogs fast att inom det traditionella
jordbruket skulle en oförändrad animalieproduktion och sockerbetsodling
också säkerställa en fortsatt drift av den gotländska förädlingsindustrin. Det
är därför av yttersta vikt att hänsyn tas till denna struktur när utformningen
av den framtida jordbrukspolitiken läggs fast. Gotland blir, genom den stora
dominans som jordbruket har då det gäller sysselsättningen mer beroende av
en eventuell förändrad jordbrukspolitik eller jordbruksreglering än i något
annat län. Konsekvenserna av förändrade villkor för jordbruket bör därför
ägnas särskild uppmärksamhet.

Av regionalpolitiska skäl och för att kunna tillgodose miljökraven bör särskilda
stimulansåtgärder sättas in för att få en lämplig inriktning och omfattning
på jordbruksproduktionen på Gotland.

Jag har i en annan motion särskilt pekat på vikten av att sockerbetsodlingen
och sockerframställningen vid Roma sockerbruk kan garanteras och
får utvecklas.

Kommunikationer

Länssstyrelsen har i en rapport "Gotlands framtida transportsystem" konstaterat
att kapaciteten och flexibiliteten avsevärt har minskat de senaste åren
vad gäller antalet hamnar, antalet färjor och möjligheterna att transportera
farligt gods. Samtidigt har de senaste årens högkonjunktur i näringslivet och
förbättrade realinkomster medfört ökad transportefterfrågan.

Sårbarheten har ökat genom att antalet färjor minskat från fyra till två och
sommartrafiken på Västervik och Grankullavik har upphört. Färjan är nu
liksom tidigare gotlänningens väg/bro/järnväg och för Gotland gäller alltfort
att goda kommunikationer med fastlandet utgör basen för hela länets utveckling.

Om de regionalpolitiska och infrastrukturella satsningarna på Gotland under
senare år skall ge önskad effekt är det därför nödvändigt att kommunikationerna
fungerar på ett tillfredsställande sätt.

För att i någon mån kompensera ö-lägets nackdelar från kommunikationssynpunkt
och medverka till en förbättrad regional balans krävs god tillgänglighet.
Där spelar faktorer som antalet hamnar, färjekapaciteten, turtätheten,
taxorna och bokningsmöjligheterna en avgörande roll. På samtliga
punkter måste det ske förbättringar om inte Gotland skall förlora terräng i
förhållande till övriga delar av landet.

Länsstyrelsen har i det tidigare nämnda programmet framhållit att följande
åtgärder i fastlandstrafiken bör inriktas på att:

- jämställa tonnaget i Gotlandstrafiken med annan infrastruktur för vilken
staten bör bära ansvaret

- sätta in en tredje passagerarfärja som även är anpassad för transporter
med farligt gods

- förkorta restiderna mellan Gotland och fastlandet

- sänka priserna i färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet

- möjliggöra kompletterande trafik - även utanför koncessionen

- bygga ut Visby hamn med ytterligare ett färjeläge

- införa direkt flygförbindelse med en mer strategiskt belägen flygplats i
södra Sverige än Kalmar

- sänka priserna i flygtrafiken

- bygga ut trafikanläggningarna i anslutning till Visby flygplats

- utnyttja transportmedel med bästa miljöteknik till sjöss och i luften.

Turismen

Gotland är ett prioriterat primärt rekreationsområde. Turismen på Gotland
är en nödvändig och betydelsefull näringsgren. Denna av ensäsongskaraktär
skall i första hand konkurrera med tvåsäsongsområden i det bibehållna stödområdet
"Inland". En stor del av anläggningarna på Gotland är belägen i
delar av länet som uppvisar alla jämförbara rekvisit i relation till detta inlandsområde.

Länsstyrelsen ser nu mycket allvarligt på de försämringar för turismnäringens
utveckling på Gotland som olika av statsmakterna fattade beslut under
det senaste året kommer att medföra. Detta gäller t ex beslutet att lokaliseringsstöd
inte längre kan utgå för turismanläggningar, den utökade mervärdeskatten
och en utökad energiskatt med åtföljande ökade resekostnader.

De kanske hittills mest konsekvent genomförda natur- och kultur-turismsatsningarna
i Sverige finns på Gotland. Nu krävs dock följdinvesteringar i
olika projekt och anläggningar som är av stor betydelse för näringens och
Gotlands fortsatta utveckling. För att detta skall vara möjligt måste Gotland
dock ges samma stödmöjligheter som föreslås för de prioriterade landsdelarna.

Förslag

I denna motion har endast redovisats en del av de mångskiftande uppgifter
som åvilar den statliga myndigheten på den regionala nivån. Länsstyrelsen
får enligt propositionen större möjlighet att försöka samordna den statliga
servicen i glesbygden. Det blir en friare användning av länsanlaget men
denna rörelsefrihet är inte mycket värd om inte anslagen ökar. Det är därför
nödvändigt att länsstyrelsen tilldelas tillräckliga anslag för den regionalpolitiska
verksamheten.

Hemställan

Med stöd av vad i motionen anförts hemställs

1. att riksdagen beslutar att Gotland skall tillhöra stödområde, 3

Mot. 1989/90
A58

1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr A58-63

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo- Mot. 1989/90

tionen i övrigt anförts om behovet av resurser för regionalpolitiska in- A58

satser för Gotlands län.

Stockholm den 23 mars 1990

Gunhild Bolander (c)