Motion till riksdagen
1989/90:A5

av Carl Bildt m.fl. (m)

med anledning av prop. 1989/90:59 Den sjätte
semesterveckan

1. Sammanfattning

Regeringens förslag att förlänga den lagstadgade semestern till sex veckor
bör avvisas av riksdagen.

En grundläggande princip i ett fritt samhälle är att de enskilda individerna
i så stor utsträckning som möjligt själva skall bestämma över sina egna förhållanden.
När den lagstadgade semestern en gång infördes motiverades
detta med arbetstagarnas behov av vila och rekreation. I dag är förhållandena
på arbetsmarknaden mycket annorlunda. Alla är genom den nuvarande
lagen tillförsäkrade fem veckors semester - en del grupper har dock
genom avtal tillförsäkrat sig rätten till något längre semester.

Det föreligger inga giltiga skäl för riksdagen att lagstadga om utökad semester.
En sådan lagstiftning skulle innebära att de enskilda individernas rätt
att bestämma över sin arbetstid kränks. Regeringen visar inte heller förtroende
för arbetsmarknadens parter.

Arbetstidsförkortning i form av t.ex. utökad semester kan genomföras enbart
som ett resultat av produktivitetsökningar eller löneminskningar. Produktivitetsutvecklingen
i Sverige är nu mycket dålig. Att införa ytterligare
en semestervecka motsvarar ca två procent av BNP.

Det är oansvarigt av regeringen att lägga förslag om en sjätte semestervecka.
Genomförs förslaget kommer det att öka inflationstrycket och försämra
svensk konkurrensförmåga. Sverige bör inte kollektivt bevilja sig själv
mer ledighet.

2. Inledning

Under valrörelsen 1988 torgförde socialdemokraterna ett antal s.k. vallöften.
Ett löfte var att under kommande mandatperiod förlänga den lagstadgade
semestern. Nu lägger regeringen fram det formella förslaget.

I en kommentar till ett av de oklara inslagen i finansplanen framhöll finansministern
att åtstramningsåtgärder kunde komma att sättas in, och att
det inte var säkert att de utlovade reformerna skulle genomföras. Det är mot
den bakgrunden svårt att förstå att propositionen över huvud taget lagts på
riksdagens bord innan regeringen försökt ta sig samman för att försöka utforma
en ekonomisk politik ens för det närmaste året.

Regeringen har också svårt att förklara vad som konstituerar ett vallöfte. Mot. 1989/90

Beträffande den sjätte semesterveckan uppträdde regeringen svekfullt redan A5

under valrörelsen 1988. Regeringen försökte framställa den sjätte semesterveckan
som en gåva från socialdemokraterna - en förmån utan kostnad.

Sanningen - vilket socialdemokraterna mycket väl visste - är att varje arbetstidsförkortning
måste betalas. Det finns en relation mellan arbetad tid och
levnadsstandard.

3. Förutsättningarna för arbetstidsförkortning

Den arbetade tiden har, i Sverige liksom i andra industriländer, sjunkit under
hela 1900-talet. Det är en naturlig följd av ökad levnadsstandard. När en
person får bättre materiella förhållanden väljer hon eller han att använda en
del av denna köpkraft till att ”köpa” fritid. Förbättrade levnadsförhållanden
gör det också möjligt för individen att fylla fritiden med olika slags aktiviteter,
vilket i sin tur gör fritiden mera attraktiv.

Grunden för arbetstidsförkortning är således förbättrad levnadsstandard.

För att nå detta krävs ökad produktivitet, d.v.s. att samma mängd varor och
tjänster kan produceras med mindre insatser av arbetskraft och kapital. En
rad faktorer medverkade till att Sverige och andra västländer under efterkrigstiden
kunde uppvisa en snabb produktivitetsökning under många år.

Detta höjde den svenska levnadsstandarden och den arbetade tiden kunde
sänkas.

Minskad arbetstid har åstadkommits genom lagstiftning, avtal och enskilda
individers beslut. Lagstiftningen innebar i många fall en anpassning
till rådande trender.

Produktivitetsutvecklingen i den svenska ekonomin är dålig. Detta erkänner
även regeringen i årets finansplan där det konstateras att produktivitetsförbättringen
halverades under 1980-talet i jämförelse med 1970-talet. Produktivitetsökningen
för hela 1980-talet var mindre än tio procent. Inför 1990
beräknar regeringen att produktivitetsökningen i den svenska ekonomin
skall uppgå till endast 1,5 procent. Det finns anledning att frukta att inte ens
denna modesta produktivitetsökning kommer till stånd.

Löntagarna ställer berättigade krav på höjd levnadsstandard. För närvarande
pågår upptakten till en lönerörelse där löntagarorganisationernas krav
är mycket höga - mycket högre än den förväntade produktivitetsökningen.

Regeringen hotar i finansplanen med åtgärder mot de höga löneökningarna.

Ökad semester kan i ekonomiskt hänseende betraktas på samma sätt som
ökad lön - det ökar företagens kostnader och försämrar konkurrenskraften.

4. De ekonomiska konsekvenserna av förlängd semester

Regeringen avgav sitt vallöfte utan att invänta de utredningar om arbetstid
och semester som den själv tillsatt. I själva verket var det socialdemokratiska
löftet om en sjätte semestervecka enbart ett resultat av partitaktiska överväganden
- regeringen ville presentera ”reformer” under valrörelsen.

Både 1986 års semesterkommitté och arbetstidskommittén lagt har fram
sina betänkanden. Dessa är nu föremål för remissbehandling - en remissom

5

Mot. 1989/90

A5

4.1 Produktionsbortfall

Arbetstidsutredningen beräknar att införandet av en sjätte semestervecka
motsvarar en sänkning av BNP med ca två procent. Det motsvarar, med regeringens
egna bedömningar i finansplanen, hela den beräknade tillväxten
för 1990.

Regeringen vill införa den sjätte semesterveckan över en treårsperiod.
Det innebär att en stor del av ekonomins årliga tillväxt måste användas för
att förlänga semestern för 60 procent av arbetskraften. Den förlängda semestern
skulle medföra en minskad produktionstillväxt på 24 miljarder kronor
varje år när den är helt införd.

Semesterkommittén har dessutom beräknat att den förlängda semestern
motsvarar ungefär två procent av lönesumman utslagen på hela arbetsmarknaden.
Eftersom semestervillkoren varierar mellan olika sektorer kommer
emellertid kostnaderna att öka betydligt mera inom den privata sektorn där
räknar utredningen med att kostnaden blir ca 2,6 procent av lönesumman.

Detta är en kostnadsökning som skulle komma samtidigt som lönekraven
är mycket höga och den svenska industrin börjar få avsättningsproblem. Om
semesterförlängningen genomförs kan den sammanfalla med att den svenska
ekonomin är inne i en akut kostnadskris.

4.2 Kompensationskrav

Semestrarnas längd varierar mellan olika avtalsområden. Inom offentlig sektor
finns många anställda som redan har sex veckors semester eller längre.
Inom den statliga sektorn (exkl undervisningsväsendet) har t.ex. ca 92 procent
redan mer än fem veckors semester.

Dessa semestervillkor har de statsanställda inte fått gratis. Deras fackliga
organisationer har vid olika tillfällen medvetet valt förlängd semester framför
löneökningar. Även om de statligt anställda ursprungligen, när de saknade
förhandlingsrätt, hade längre semester än t.ex. privatanställda, hade
deras organisationer 1978 möjlighet att ”byta ut” hela eller delar av
semesterökningen mot löneökningar. De, liksom andra grupper, valde då att
låta ökningen av den lagstadgade semestern till fem veckor motsvaras av en
ökning av semestern även för sina medlemmar.

Därför är det också naturligt att de fackliga organisationer som redan har
många medlemmar med sex veckors semester kommer att kräva antingen en
förlängning till sju veckor eller längre, eller kompenserande löneökningar.
Konsekvenserna av regeringens förslag skulle, om det genomförs, således bli
bl.a. ytterligare ökad inflation.

gång som är i det närmaste meningslös eftersom regeringen inte ens velat
invänta remissvaren.

Trots att de socialdemokratiska utredningsmajoriteteterna anpassat utredningarnas
slutsatser till regeringens vallöften genomfördes beräkningar som
delvis belyser konsekvenserna av regeringens förslag.

6

5. Flexibla arbetsvillkor Mot. 1989/90

A5

Regeringen hävdar att det är en rättvisefråga att förlänga den lagstadgade
semestern. Enligt vår mening är det emellertid inte fråga om att skapa "rättvisa”
utan snarare ett uttryck för den socialistiska strävan efter likformighet
i samhället.

TCO har i sitt remissvar framhållit:

Det är svårt att hävda att varje skillnad i semesterns längd i sig utgör en orättvisa.
Som en konsekvens av de fria och direkta förhandlingarna på arbetsmarknaden
uppkommer skillnader i lönenivåer och allmänna anställningsvillkor.

Socialdemokraterna försöker också framställa införandet av en sjätte semestervecka
som ett svar på ett brett folkligt krav. Det är knappast sant. Arbetstidskommittén
undersökte allmänhetens preferenser. Ett resultat redovisas
i nedanstående diagram.

Diagram

Hur man vill förkorta sin egen arbetstid

12.0% Fork vecko

arbetstid

Enstaka

dagar

W/^'s Semester

60% gg Föräldra

försäkring

Wa Sankt
pens,ålder

Friperiod

EJ svar

Kalla: Arbetstidskommtttén

Det är således fler som vill minska arbetstiden varje vecka, i form av minskad
daglig arbetstid eller genom att minska arbetstiden en veckodag, än som
vill ha förlängds semester om det skulle finnas utrymme för arbetstidsförkortningar.

Detta innebär självfallet inte att statsmakterna borde besluta om någon
annan slags arbetstidsförkortning i stället för en semesterförlängning.

Inget alternativ till minskad arbetstid skulle tillfredställa alla. Det finns
också många som hellre vill ha högre lön än minskade arbetstider. Det finns
även, vilket arbetstidskommittén visade, heltidsarbetande som vill öka sin
arbetstid. 7

14.0%

24.0%

I framtidens samhälle måste önskemål om arbetstid, semesterlängd och
liknande i så hög grad som möjligt avgöras av de enskilda individerna. Avtal
mellan arbetsmarknadens parter är att föredra framför lagstiftning, men
även avtal innebär för den enskilde ofta att hon eller han påtvingas en oönskad
lösning.

På samma sätt som lönesättningen håller på att bli allt mera individualiserad
kan individuella arbetstids- och semesteravtal komplettera lagar och avtal.
Den enskilde måste ha möjlighet att byta arbetstid mot lön.

6. Slutsats

Regeringen har utställt ett löfte - ett löfte som den anser att det svenska folket
måste och kan betala. Vare sig den enskilde vill ha längre semester eller
ej försöker socialdemokraterna genomdriva en s.k. reform. En "reform”
som det inte heller finns ekonomiska förutsättningar för.

Riksdagen bör avvisa regeringens förslag. Förlängning av semestern
måste vara en fråga om frivilliga avtal, slutna individuellt eller mellan arbetsmarknadens
parter. Dessa har då att ta hänsyn till de ekonomiska förutsättningarna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens förslag angående riktlinjer för
genomförandet av en sjätte semestervecka,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i semesterlagen
(1977:480),

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om flexibla arbetsvillkor.

Stockholm den 22 januari 1990

Mot. 1989/90

A5

Carl Bildt (m)

Lars Tobisson (m)

Ingegerd Troedsson (m)

Anders Björck (m)

Görel Bohlin (m)

Rolf Clarkson (m)

Rolf Dahlberg (m)

Ann-Cathrine Haglund (m) Gunnar Hökmark (m)

Gullan Lindblad (m)

Bo Lundgren (m)

Arne Andersson (m)
i Ljung

Sonja Rembo (m)

8