Motion till riksdagen
1989/90:A429

av Nils-Olof Gustafsson och Margareta Winberg
(båda s)

Utlokalisering av statlig verksamhet, m.m.

Statskontoret har utfört en utvärdering av de omlokaliseringar av statlig
verksamhet som gjordes under 1970-talet. Statskontoret konstaterade att
trots att det under några år kring utflyttningstidpunkten förekom påfrestningar
och svårigheter för berörda myndigheter och enskilda individer har
dock situationen förbättrats och förhållandena har i dag stabiliserats.

I utvärderingen uppgav statskontoret bl.a.

En utgångspunkt för besluten om omlokalisering var att utvecklingen i
Stockholm skulle dämpas. Vi kan dock konstatera att omlokaliseringen inte
har lett till att expansionen i Stockholmsområdet har dämpats. Åtgärden var
dels alltför liten i förhållande till Stockholmsregionens befolkning och arbetsmarknad,
dels har omlokaliseringen inte påverkat handlandet inom
andra sektorer i Stockholm - enskilda företag, institutioner m.fl. organ.
Statsmakternas förhoppning att andra sektorer skulle ta intryck av besluten
om omlokalisering och själva flytta delar av sin verksamhet eller delar därav
från Stockholm har sålunda inte infriats.

Enligt statskontorets bedömning kommer även framdeles omlokalisering
av statlig verksamhet från Stockholmsområdet att ha en liten inverkan på
utvecklingen i regionen. Andra sektorer bör därför stimuleras till att följa
statsmakternas exempel.

Vår uppfattning är densamma och vi anser därför att regeringen bör uppmuntra
banker, försäkringsbolag, organisationer m.m. att lokalisera delar
eller hela verksamheter till övriga regioner i landet. Statskontoret uppgav
vidare att: Statsmakternas andra motiv för omlokaliseringen - att åstadkomma
positiva effekter i mottagarorterna har delvis infriats. Befolkningsutveckling
och skatteunderlag har initialt påverkts positivt i mottagande orter.
Effekterna är dock på lång sikt inte påtagliga sett i relation till andra
jämförbara orter. På mottagarorterna har arbetsmarknaden breddats. Detta
uppnås oavsett till vilken ort myndigheterna förläggs under förutsättning att
det finns möjligheter för myndigheterna att rekrytera personal.

Myndigheterna har i flera regioner också blivit en resurs i det regionala
utvecklingsarbetet. Detta har skett genom regional samverkan kring en utvecklingsidé.
Det är främst i regionerna i norra Sverige som denna utveckling
är tydlig.

Det krävs dock att myndigheterna förläggs till orter där de har möjlighet
att utgöra en resurs i utvecklingsarbetet. Existensen av högskola/universitet

är en viktig förutsättning för att en sådan utveckling ska kunna äga rum. Det Mot. 1989/90

är en stor fördel om högskolans inriktning sammanfaller med myndigheter- A429

nas kompetensområde. Därigenom får man en bredare bas för utvecklingssatsningar.
Denna bas förstärks ytterligare om myndigheternas verksamhet
på orten har anknytning till varandra. En annan förutsättning är att länsstyrelsen
och kommunen tar aktiv del i arbetet med att integrera myndigheterna
med övriga utvecklingssträvanden inom regionen.

Enligt statskontoret har situationen i dag normalierats för de omlokaliserade
myndigheterna. Endast förändringarna i kontaktmönstret kvarstår på
vissa håll som problem. Myndigheternas produktivitet uppvisar ungefär
samma utveckling som övriga statliga myndigheter. Personalförsörjningen
fungerar tillfredsställande och den nya personalen har medverkat till en föryngring
och vitalisering av de flesta myndigheterna.

Omlokaliseringen har också inneburit att personalens arbetsmiljö m.m.
har förbättrats avsevärt. Omlokaliserade myndigheter disponerar i dagsläget
cirka tre gånger så stora lokaler som före omlokaliseringen. Detta kan jämföras
med de centrala myndigheterna i Stockholm vars lokalyta fördubblats.

Statsmakterna har genom omlokaliseringen ur statsfinansiell synvinkel
vunnit fördelar. Den statsfinansiella nettobesparingen - för år 1986/87 ca 270
milj. kr. - är betydande.

Möjligheterna att göra strukturella förändringar inom respektive myndighet
har inte påverkats negativt av omlokaliseringarna.

För en del av de enskilda individerna innebar omlokaliseringsbeslutet betydande
omställningsproblem, men för det stora flertalet har dessa problem
nu försvunnit.

Avslutningsvis bör framhållas att det finns en rad fördelar med att i samband
med eventuellt framtida omlokaliseringar ytterligare förstärka de regioner
till vilka myndigheter redan omlokaliserats.

I vårt hemlän, Jämtland, har vi bedömt att de viktigaste effekterna av omlokaliseringarna
för den regionala utvecklingen inte ligger i den direkta påverkan
på befolkning och sysselsättning. Av större långsiktig betydelse är
den förstärkning av infrastrukturen i Östersund och länet som omlokaliseringarna
medfört.

I och med högskolans tillkomst introducerades universitetsutbildning i länet.
Befolkningen har fått närmare tillgång till högre utbildning. Länet har
fått en vidgad arbetsmarknad för akademiker, tidigare koncentrerad till
AES-sektorn men numera breddad till andra sektorer av större intresse för
näringslivet.

Jämtlands län saknade tidigare, med undantag för några företag, kompetens,
högre utbildning och resurser för utveckling inom stora delar av det
tekniska området. I och med ATS omlokalisering tillfördes länet betydande
resurser på t.ex. områdena underhålls- och fordonsteknik, hydraulik, data
och elektroniskt och systemtekniskt kunnande.

Försvarsskolornas omlokalisering utgjorde en förutsättning för den
mycket angelägna breddningen av högskolan mot teknisk och ekonomisk utbildning.

Länet har i och med detta fått en bas för näringslivsutveckling och administrativ
utveckling inom offentlig sektor samt informationsteknologi. 10

En förutsättning för det regionala utvecklingsarbetet har varit försvars- Mot. 1989/90

skolornas intresse att samarbeta och erbjuda sina resurser för samhället A429

utanför försvaret.

Samarbetet har lett till konkreta och viktiga resultat på utbildningsområdet
av stor betydelse för den regionala utvecklingen och näringslivsutvecklingen
på sikt. Det har även lett till att arbetet med mer direkta företagsutvecklande
insatser har inletts. De gemensamma ansträngningarna har emellertid
bara pågått under några år. Arbetet kommer att fortsätta och utvecklas
ytterligare.

Länet har således fått en bra bas för utbildning och utveckling på det tekniska
och administrativa området. Kombinationsmöjligheterna mellan dessa
och andra resurser i och utanför länet som vissa företag och samarbetet med
Norges tekniska högskola (NTH) ger intressanta utvecklingsmöjligheter
bl.a. på data- och informationsteknologiområdet. Infrastrukturen i länet har
stärkts. Miljön är i dag jämfört med några år tidigare betydligt mer intressant
ur tillväxt- och lokaliseringssynpunkt för företag och förvaltning. Målet med
omlokaliseringarna, tillväxtcentra och breddad arbetsmarknad, ter sig inte
omöjligt att uppnå på sikt. Än fattas en bit på vägen, särskilt för att åstadkomma
en breddad arbetsmarknad.

Jämtlands län skulle behöva kompletterande verksamhet i form av civilt
inriktad verksamhet med kunnande och resurser inom data- och informationsteknologi,
näringslivsutveckling och turism. Turismen är ett viktigt område
för länet, där vissa resurser i form av högskoleutbildning och turismutveckling
redan finns.

Med de resurser som länet fått tillgång till skulle målet att skapa ett livskraftigt
tillväxtcentrum kunna uppnås med kompletterande resurser i angiven
riktning. Därmed formeras en helhet på utbildnings- och utvecklingsområdet
med utgångspunkt från länets förutsättningar.

Som helhet kan man konstatera att både samhället, de utlokaliserade
myndigheterna och enskilda personer har vunnit på tidigare utlokaliseringar.

Dessutom är det ett faktum att Jämtlands län och Östersunds kommun på
ett utmärkt sätt tillvaratagit och tillvaratar den resurs som utlokaliseringarna
inneburit. Ett faktum som är viktigt att beakta i det fortsatta utlokaliseringsarbetet.
Länets myndigheter är också medvetna om ansvaret att inom regionen
decentralisera verksamheter så att även kommunerna utanför Östersund
kan fortsätta utvecklas.

Vi anser att Östersund bör vara en lämplig ort för fortsatt omlokalisering
av statlig verksamhet. Några skäl för detta är:

- Östersund är den ort i inlandet som kan komma i fråga som mottagningsort
för central verksamhet,

- Östersund har en acceptabel kommunal service samt en förhållandevis
stor arbetsmarknad.

- Östersund har goda kommunikationer med i första hand Stockholm.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio

nen anförts om ett aktivt arbete för utlokalisering av verksamheter Mot. 1989/90
från Stockholmsområdet. A429

Stockholm den 23 januari 1990

Nils-Olof Gustafsson (s) Margareta Winberg (s)

12