Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:A407

av Per-Ola Eriksson (c) och Britta Bjelle (fp)
Utvecklingsinsatser i Arjeplogs kommun

Arjeplogs kommun som till ytan är större än Skåne och Blekinge län tillsammans
är befolkningsmässigt den minsta kommunen i Norrbottens län.

Näringslivet i kommunen domineras av gruvbrytning, skogsbruk, turism
och serviceföretag. Även om gruvföretaget Boliden AB är det största företaget
spelar småföretagsamheten en viktig del av näringslivet. En förhållandevis
stor andel av befolkningen är sysselsatt inom åkerinäringen, vilket beror
på att gruvnäringen och skogsbruket behöver transporter.

Under 1980-talet har biltestverksamheten kommit att betyda allt mer för
kommunen. Biltestverksamheten, som bedrivs av ett 15-tal av de största
europeiska bil- och bilkomponentföretagen, har skapat ett betydande antal
arbetstillfällen. Flera familjeföretag inom kommunen är inriktade på service
till dessa bilföretag.

Negativ befolkningsutveckling

Under en lång följd av år har Arjeplogs kommun fått vidkännas en kraftig
befolkningsminskning. Det beror på dels utflyttning och dels ett negativt födelsenetto.
Det är främst ungdomar som efter avslutad utbildning tvingats
flytta på grund av svårighet att erhålla arbete inom kommunen.

Vid årsskiftet 1989/90 uppgick kommunens befolkningstal till 3 823 personer,
vilket utgör 1.45 % av länets befolkning. Jämfört med 1960 då befolkningen
uppgick till 5 559 personer är det en minskning med inte mindre än
1 736 personer eller drygt 31 %.

Av nedanstående tabell framgår folkmängdens förändring i kommunen
sedan 1970.

1* Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr A406—409

År

Flyttningsnetto

Förändring

Folkmängd

1970

- 159

—

133

4 435

1975

- 17

29

4 192

1980

+ 19

+

7

4 041

1981

- 24

41

4 000

1982

- 20

20

3 980

1983

- 5

20

3 960

1984

- 18

43

3 917

1985

- 3

+

10

3 927

1986

- 100

96

3 831

1987

- 21

13

3 818

1988

+ 2

4

3 814

1989

+ 15

+

9

3 823

Mot. 1989/90
A407

Kommunens självständighet hotas

Befolkningsminskningen innebär att underlaget för offentlig och kommersiell
service blir allt sämre. En fortsatt snabb avfolkning kan på sikt hota hela
kommunens självständighet och tvinga fram en sammanläggning med intillliggande
kommun. Detta vore i så fall allvarligt ur demokratisk synpunkt och
leder till att människorna i den redan mycket ytstora kommunen får ännu
längre till kommunledning och kommuncentra. Därför är det viktigt att åtgärder
sätts in som kan vända den negativa utvecklingen.

Gruvnäringen

Gruvnäringen är en dominerande del inom näringslivet och utgör 80-90 %
av all industrisysselsättning inom kommunen. Den har emellertid begränsade
utvecklingsmöjligheter.

Enligt samstämmiga bedömningar finns det inte förutsättningar för mer
än knappt 10 års gruvdrift vid den nuvarande gruvan i Laisvall, som drivs av
Boliden AB. Gruvdriften bedöms dock kunna förlängas med ytterligare
några år om en torrläggning av Laisälven genom överledning till Skellefteälven
genomförs. En sådan åtgärd innebär en mycket kraftig miljöpåverkan
och står dessutom i strid med gällande naturresurslag. Därför finns det, enligt
vår uppfattning, inte förutsättningar att genomföra detta projekt. Vinsterna
av detta projekt uppväger inte den allvarliga miljöpåverkan som skulle
bli följden.

Nedläggningen av gruvdriften i Laisvall kan således bli ett faktum inom en
mycket nära framtid.

Tillsätt en särskild Arjeplogsdelegation

Det är enligt vår uppfattning nödvändigt att redan nu vidta åtgärder för att
skapa alternativ till gruvverksamheten i Arjeplogs kommun. Statsmakterna
har en skyldighet att medverka till att det även i Arjeplog skapas nya arbetstillfällen
när gruvverksamheten minskar. Om inte kraftfulla åtgärder vidtas
står kommunen inför en katastrof i slutet på 1990-talet.

På andra orter i landet där gruvnäringen dominerat näringslivet och där
gruvdriften minskat har regering och riksdag beslutat om särskilda åtgärder.

Detsamma har gällt på de s.k. varvsorterna. Ofta har detta skett i ett mycket
sent skede, vilket medfört att berörda orter under tiden avfolkats kraftigt.
När det gäller Arjeplogs kommun är det nu frågan om att i god tid skapa
alternativa arbetstillfällen. Därigenom finns det goda möjligheter att skapa
en smidig övergång till en ny och mer differentierad arbetsmarknad.

Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att tillsätta en särskild delegation
för Arjeplog. Delegationen skall ha till uppgift att föreslå konkreta åtgärder
för att skapa en positiv utveckling i Arjeplog. Målsättningen bör vara att
skapa minst så många arbetstillfällen som motsvarar bortfallet inom gruvnäringen.

Småföretag

Det behövs en ökad satsning på småföretagsamhet, turism och servicesektorn.
Genom den biltestverksamhet som redan finns inom kommunen finns
det förutsättningar att utveckla olika former av serviceföretag med anknytning
till bilindustrin.

Regeringen och den särskilda delegationen för Arjeplog, som vi föreslår,
bör få till uppgift att förhandla med ett antal större svenska industriföretag
om lokalisering av nya arbetstillfällen till Arjeplog.

Administrativ verksamhet

För att behålla ungdomarna kvar inom kommunen behövs det ett mer differentierat
näringsliv och med inslag av verksamheter inom t.ex. data- och
elektronikteknik. Genom utveckling av datakommunikationerna kan också
statliga administrativa arbetsuppgifter med fördel lokaliseras till Arjeplog.

Som ett led i arbetet att differentiera arbetsmarknaden i Kiruna beslutade
riksdagen för några år sedan att lokalisera ett särskilt företag till Kiruna för
behandlingen av TV-licenserna. Det sker nu genom Radiotjänst i Kiruna
AB och har bidragit till att nya värdefulla administrativa tjänster skapats.

Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att
utlokalisera administrativa tjänster inom olika statliga verk och myndigheter
t.ex. Vattenfall, riksförsäkringsverket, postverket m fl till Arjeplog. Det kan
också gälla verksamheter inom olika regionala myndigheter.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av sysselsättningsskapande åtgärder i Arjeplog
som alternativ till gruvnäringen,

2. att riksdagen hos regeringen begär att en särskild delegation tillsätts
med uppgift att framlägga förslag till sysselsättningsskapande åtgärder
i Arjeplog,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förhandlingar med större svenska industriföretag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo

Mot. 1989/90
A407

5

tionen anförts om lokalisering av statliga administrativa tjänster till Mot. 1989/90
Arjeplog. A407

Stockholm den 16 januari 1990

Per-O la Eriksson (c) Britta Bjelle (fp)

6