Motion till riksdagen
1989/90:A243
av Sonja Rembo m.fl. (m)
Bättre arbetsmiljö
1. Sammanfattning
Arbetsmiljöfrågorna berör många människor. Bättre arbetsmiljö kan emellertid
inte skapas genom svepande deklarationer eller politiska löften. För
att åstadkomma arbetsmiljöförbättringar krävs omfattande arbete och engagemang
och inte minst goda kunskaper.
Successivt har arbetsmiljöfrågorna breddats och kunskapen om de problem
och faror som möter enskilda individer på deras arbetsplatser har förbättrats.
Allt större insatser görs för att skapa goda arbetsmiljöer. Samtidigt
ökar kunskaperna om olika faror och därmed också skyldigheten att åtgärda
skadliga arbetsmiljöer.
Oroande uppgifter om att arbetsmiljön håller på att försämras förekommer
ofta. I de flesta fall grundas denna slutsats på uppgifter om ökat antal
arbetsskador.
Att utifrån arbetsskadestatistiken dra slutsatsen att arbetsmiljön försämrats
under de senaste decennierna är emellertid förhastat. Orsakerna till det
ökade antalet arbetsskador kan nämligen till stor del sökas i arbetsskadeförsäkringens
utformning och hur skadeärenden behandlas.
Ansvarsfördelningen för arbetsmiljöfrågor är oklar - en lång rad offentliga
organ handhar dessa frågor. Därtill kommer arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna.
Det primära ansvaret för arbetsmiljön måste dock
åvila arbetsgivaren. Det är viktigt att denna princip inte går förlorad.
Yrkesinspektionen har till uppgift att tillse att gällande skyddsbestämmelser
uppfylls. Dess inspektioner är viktiga. Däremot är yrkesinspektionen
mindre lämpad att lösa konflikter kring den psykiska arbetsmiljön. Den typen
av frågor måste i första hand hanteras av arbetsgivaren. I andra hand
bör det bli en fråga mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna.
Företagshälsovården är i dag så organiserad att dess läkare inte kan ge
sjukvård. Inom ramen för ett sjukvårdssystem där från landstinget fristående
läkare betraktas som en tillgång bör företagshälsovårdens läkare kunna behandla
företagets anställda även vid vanliga sjukdomsfall. Det skulle ge läkarna
möjlighet att bygga upp förtroendefulla relationer till de anställda.
Försäkringskassorna har ett övergripande ansvar för rehabilitering. Detta
ansvar har de inte haft praktiska förutsättningar att leva upp till. Genom för- Mot. 1989/90
ändringar av sjukförsäkringssystemet och genom att delvis ändra arbetsmil- A243
jöfondens uppgifter kan resurser säkras för ökade rehabiliteringsinsatser.
2 Inledning
Arbetsmiljöfrågorna har under de senaste åren blivit allt mera uppmärksammade.
Det finns flera orsaker till detta. En förklaring ligger på det rent
mänskliga planet - för många människor kretsar en stor del av tillvaron just
kring arbetet. Den genomsnittlige anställde befinner sig på sin arbetsplats ca
200 dagar om året. I det perspektivet är det naturligt att många frågar sig
vilka effekter som arbetsuppgifter och arbetsmiljö har för den enskilde individens
hälsa. I takt med att medvetenheten om olika hälsorisker okar är det
också naturligt att allt fler förknippar sina hälsoproblem med sitt arbete.
Samtidigt som kunskaperna om arbetsmiljöproblemen ökar blir det allt
svårare för lekmän att förstå olika orsakssammanhang. Det är inte lätt för
individen att skilja mellan vad som är välmotiverade försiktighetskrav och
vad som är obefogad oro. Oron i sig kan då utgöra ett arbetsmiljöproblem
för en del individer. Det understryker vikten av en saklig debatt och information
kring arbetsmiljöproblemen.
Ett annat skäl till att arbetsmiljöproblemen uppmärksammats mera under
de senaste åren beror på det ökade antalet anmälda arbetsskador.
Diagram 1
Anmälningar om arbetsskada
Tusental
1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988
Källa: RFV1969
Att tolka dessa siffror som om arbetsmiljön på svenska arbetsplatser håller
på att försämras vore dock förhastat. Det vore orimligt om antalet skadade
ökade samtidigt som mera resurser än någonsin förut satsas på att undvika
skador.
Det torde finnas två huvudsakliga anledningar till det ökade antalet an
12
mälda arbetsskador: dels att ersättningspraxis förändrats, dels att enskilda Mot. 1989/90
personer i ökad utsträckning, riktigt eller felaktigt, anser att en skada eller A243
ett sjukdomstillstånd uppstått på arbetsplatsen. I viss utsträckning kan det
dessutom förekomma att personer, på samma sätt som uppenbarligen förekommer
inom sjukförsäkringssystemet, lämnar vilseledande uppgifter till
försäkringskassorna. Den viktigaste orsaken är dock att ändrad praxis har
skapat en stor osäkerhet även bland läkare över vilka kriterier som skall gälla
för arbetsskadeersättning.
En bidragande orsak till det ökade antalet arbetsskador kan också vara att
andelen förvärvsarbetande kvinnor under de senaste decennierna har ökat
kraftigt. Skador och sjukdomar bland förvärvsarbetande registreras medan
tidigare skador och sjukdomar bland förutvarande hemmafruar inte återfinns
i någon statistik.
Alla typer av arbetsplatser är nu i större eller mindre omfattning föremål
för forskning, uppmärksamhet, utbildning, information och åtgärder beträffande
arbetsmiljö. Arbetet med att motverka arbetsmiljöproblem har breddats.
Åtgärder mot tunga, olycksdrabbade arbetsuppgifter har kompletterats
med åtgärder mot kemiska ämnens skadeeffekter och insatser för förbättrade
ergonomiska förhållanden. Även de psykosociala problemen i arbetslivet
uppmärksammas. Sedan 1970-talet har också arbetsmiljöintresset
utvidgats från industrimiljön till att omfatta även tjänstesektorns arbetsmiljöproblem.
Enskilda individer har olika förutsättningar att klara fysiska och psykiska
påfrestningar på en arbetsplats - förutsättningar som kan göra att arbetstagaren
skadas, fysiskt eller psykiskt, av att fortsätta med samma arbetsuppgifter.
Därför är det väsentligt att arbetsmarknaden är så flexibel att en person
som av olika skäl anser att arbetsuppgiften inte passar, eller som inte trivs på
sin arbetsplats, har möjlighet att byta arbete. I detta perspektiv kan man
frukta att de kända s.k. inlåsningseffekterna på arbetsmarknaden kan medverka
till att personer arbetar kvar med arbetsuppgifter som i ett längre tidsperspektiv
kan vara skadliga för hälsan.
Individen möter både teknik och andra människor på arbetsplatsen. Med
den snabba tekniska utveckling som sker måste kunskap och metoder ständigt
utvecklas och nya arbetarskyddsåtgärder vidtagas. Det kräver förutseende
och kunskaper hos de ansvariga - i första hand företagsledningar, men
också myndigheter och leverantörer av utrustning, liksom även fackliga organisationer
- för att kunna skapa en arbetsorganisation som främjar god
miljö.
3 Arbetsmarknadsproblem - orsaker och konsekvenser
Hittills har arbetsmiljöproblemen i alltför stor utsträckning förknippats med
arbetsskador. Arbetsskador är en viktig indikation på dålig arbetsmiljö men,
som ovan framhållits, finns det inte anledning att tro att arbetsmiljöer överlag
försämrats trots att arbetsskadeanmälningarna ökat. Andra faktorer kan
ligga bakom.
13
3.1 Socialt helhetsperspektiv
Det är nödvändigt att analysera varför individer är frånvarande från sitt arbete,
eller försvinner från arbetsmarknaden. Det krävs en helhetssyn. Det
sätt som problemen hittills har angripits på har inte tagit hänsyn till sambandet
mellan olika slags problem.
Det sociala välfärdssystem som byggts upp under de senaste trettiotalet år
visar nu sina brister. De förmår inte ge skydd och stöd till alla behövande
och systemen kan i viss utsträckning manipuleras.
I flera av socialförsäkringssystemen märks de ökande problemen. De är
ofta ett resultat av tekniska och ekonomiska svagheter i ersättningssystemen,
men också ett tecken på underliggande sociala problem. Bakom statistiken
döljer sig människoöden - individer som även om de får del av de olika
socialförsäkringssystemens förmåner inte får verklig mänsklig hjälp.
3.1.1 Sjukfrånvaro
Förändrade regler för utbetalning av sjukpenning har lett till en kraftig ökning
av såväl sjukfrånvaron som kostnaderna för sjukförsäkringen. Som
framgår av tabell 1 nedan har antalet sjukdagar stigit under åren 1983-1988.
Även kostnaderna har snabbt ökat.
Tabell 1
Sjukdagar 1988 |
|||
År |
Män |
Kvinnor |
M + kv |
1983 |
17,4 |
19,5 |
18,4 |
1984 |
17,4 |
20,3 |
18,8 |
1985 |
19,1 |
22,8 |
20,9 |
1986 |
19,3 |
24,0 |
21,5 |
1987 |
20,4 |
26,0 |
23,1 |
1988 |
22,0 |
28,7 |
25,3 |
1989 |
26,2* |
Källa: RFV
' preliminär uppgift
Det nuvarande systemet för kompensation vid sjukdom är såväl kostnadsdrivande
som demoraliserande. Felaktiga utbetalningar vid korttidsfrånvaro
uppskattas förekomma i nio av tio fall. I merparten av dessa fall blir resultatet
en överkompensation. På sistone har också ett inte obetydligt fusk noterats.
Personer som egentligen borde betraktas som arbetslösa kan uppbära
sjukersättning under jämförelsevis långa perioder.
Sjukfrånvaro kan emellertid också vara en viktig indikation på att en person
utsätts för en arbetsmiljöpåverkan som skadar personens hälsa.
3.1.2 Arbetsskador
Arbetsskadorna har ökat kraftigt. I nedanstående diagram visas ökningen av
kostnaderna för arbetsskador.
Mot. 1989/90
A243
14
Diagram 2 Mot.
A243
Arbetsskadefondens utgifter
för ersättningar
Källa’ RFV1969
Antalet anmälningar av arbetsskador har ökat. De uppgår nu till drygt
260 000 per år. Medan mindre än en tredjedel av anmälningarna godkändes
som arbetsskada i början av 1980-talet godkänns i dag omkring 90 % av alla
anmälningar. Särskilda utredningar, som görs för skador med en varaktighet
över 90 dagar, har under 1980-talet ökat från ca 40 000 till omkring 100 000.
Den största ökningen hänförs till anmälda arbetssjukdomar. Nästan hälften
av sjukdomarna avser rygg- och ledbesvär.
En utredning som riksdagens revisorer nyligen genomfört visar att arbetsskadeförsäkringen
har allvarliga brister. Revisorerna menade att den inte
går att tillämpa på ett rättvist sätt och att den i jämförelse med andra socialförsäkringar
högre ersättningsnivån tillsammans med de långa handläggningstiderna
i systemet kan motverka rehabilitering. Revisorerna menade
vidare att dess betydelse för det skadeförebyggande arbetet är starkt begränsad,
och att arbetsskadeförsäkringen inte utgör grund för en tillfredsställande
arbetsskadestatistik.
3.1.3 Förtidspension
Över 350 000 personer är i dag förtidspensionerade eller uppbär s.k. sjukbidrag.
Regeringen redovisar själv att antalet förtidspensionärer under 1980-talet
överstigit ökningen av arbetskraften. Bakom siffrorna om förtidspension
döljer sig tragiska människoöden - personer som på grund av mindre skador
eller sjukdomar fått lämna arbetslivet och nu står utan utsikter att åter få
arbeta. Men bland de förtidspensionerade finns också en del missbrukare
som de sociala myndigheterna bedömt som hopplösa och som därefter tilldelats
en arbetsfri inkomst i form av förtidspension under resten av livet. I inget
av fallen fungerar förtidspensionen på ett bra sätt.
Diagram 3
Förtidspensioner
december 1988
Mot. 1989/90
A243
150000
124134
125000
100000
81421
75000
50000
27639
25000
11279
4870
W///////Mt
1054
50-59
30-39
40-49
20-29
16-19
Alder, år
Källa: RFV1989
Det har också varit möjligt för personer som fyllt 60 år att erhålla förtidspension
av arbetsmarknadsskäl. Även bland andra förtidspensionärer har
ofta arbetslöshet varit den verkliga orsaken till att pensionen beviljats. Hur
stor andel av de förtidspensionerade som vid pensioneringstillfället skulle
haft förutsättningar att förvärvsarbeta är svårt att uppskatta. Bedömningar
i början av 1980-talet pekade på att arbetslöshet kunde vara skälet för upp
till en tredjedel av de då förtidspensionerade.
3.1.4 Arbetslöshet
De svenska siffrorna för arbetslöshet är förledande låga. I verkligheten är
arbetslösheten högre än de 1,3 % av arbetskraften som redovisas i statistiken.
Till den öppna arbetslösheten måste läggas de olika arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna.
Diagram 4
Öppen och dold arbetslöshet
November 1989
58000
1700
2400
40300
8700
Källa: SCB och AMS
Arbetslösa
enl AMU
Arb.maikn.
utbildning
Beredskaps
arbete
Ungdomslag
Inskotn.
platser
Arbets
träning mm
| I arbete m
rekr-stöd
16
Arbetslöshet kan aldrig helt elimineras. Det finns alltid personer som står Mot. 1989/90
mitt mellan två arbeten. Under de senaste två åren har det emellertid funnits A243
en markant brist på arbetskraft. Förklaringen till att det likväl finns arbetslösa
personer står delvis att finna i sociala problem. I vissa delar av vårt land,
t.ex. Norrlands inland, är förhållandena också speciella. Men många av de
personer som återfinns under kategorin arbetslösa har sociala problem.
3.2 Kunskaper om sociala samband
De svenska sociala systemen har utformats utan att man tagit hänsyn till de
bakomliggande orsakerna till olika hjälpsituationer. Det är viktigt med en
helhetssyn. I ett stort antal fall är sjukdom, arbetslöshet, arbetsskador och
förtidspension bara uttryck för samma bakomliggande problem. Medvetenhet
om orsakssambanden underlättar för vårdpersonal och myndigheter att
ge adekvat vård och stöd till enskilda individer. Det är väsentligt att kunskaperna
om orsakssambanden inom den sociala sektorn ökar. Regeringen bör
låta särskilt utreda dels hur olika sociala problem samverkar, dels hur de sociala
skyddssystemen bör utvecklas för att på ett bättre sätt kunna ge konkret
stöd.
En faktor som försämrat de sociala systemens funktion är den ensidiga inriktningen
på offentliga insatser och offentlig verksamhet. Privata insatser
har till stor del utestängts från ersättning från de olika försäkringssystemen.
Det gäller privat sjukvård av traditionellt slag, men även vård och terapiinsatser
av andra yrkesgrupper. Detta har bidragit till långa köer till offentliga
vårdinrättningar och till att rehabilitering försvårats.
4 Moderata förslag i andra motioner
4.1 Sjukförsäkring
I den moderata partimotionen om välfärden föreslås förändringar av den nuvarande
sjukförsäkringen. Ens.k. arbetsgivarperiod på 14 dagar bör införas.
Det innebär att arbetsgivaren betalar sjuklön under de första 14 dagarna av
sjukdomsperioden.
En sådan förändring bör medföra att arbetsgivare känner ett större engagemang
för de personer som på grund av bl.a. fysiska eller psykiska arbetsskador
inte arbetar utan erhåller sjukersättning. Om man på arbetsplatsen
på ett tidigt stadium blir medveten om vad som orsakar frånvaron kan det
finnas både kunskaper och ekonomiska incitament att angripa orsakerna.
4.2 Arbetslöshet
I en motion om arbetsmarknadspolitik lägger vi förslag som syftar till att få
den svenska arbetsmarknaden att fungera bättre. Vi föreslår också att den
nuvarande arbetslöshetsförsäkringen ersätts med en allmän obligatorisk arbetslöshetsförsäkring.
4.3 Arbetsskadeförsäkring
Som ovan nämnts fungerar arbetsskadeförsäkringen dåligt. Arbetsskadebegreppet
är alltför svårdefinierat. Ännu svårare är det att avgöra vilka sjuk
domstillstånd som kan betraktas som arbetssjukdom. Ett antal domstolsut- Mot. 1989/90
slag har medfört att det inte längre entydigt måste påvisas att en skada eller A243
sjukdom har orsakats av arbete. Praxis har utvecklats så att försäkringen träder
in även i fråga om tillstånd med diffus koppling till den skadades eller
sjukes yrkesutövning. Det finns anledning att tro att en lång rad sjukdomar
och skador som i arbetsskadeförsäkringshänseende ofta bedöms som orsakade
av yrkesverksamheten även kan förekomma frekvent hos personer vars
förvärvsarbetsbakgrund inte ger anledning till några skador. Samtidigt kan
det dock i enstaka fall förekomma att sjukdomar som en person ådragit sig
till följd av arbete inte klassas som arbetssjukdom.
Om en person skall erhålla ersättning beror i hög grad på omständigheterna
under vilka den skadade eller sjuke anmält skadan och hur behandlande
läkare bedömt fallet.
I en särskild kommittémotion lägger vi fram förslag till förändringar av
arbetsskadeförsäkringen.
För att förstärka arbetsgivarnas incitament att föranstalta om en arbetsmiljö
som leder till färre arbetsskador och sjukdomar direkt orsakade av arbetsförhållanden
måste det finnas en direkt koppling mellan den enskilde
arbetsgivarens utgifter för arbetsskadeförsäkringen och skadeutfallet.
Det kan åstadkommas genom att den nuvarande försäkringen ersätts med
en obligatorisk, lagfäst arbetsskadeförsäkring. Alla arbetsgivare skulle ha en
lagstadgad skyldighet att teckna en sådan försäkring för samtliga anställda.
Skyldigheten kan jämföras med bilägares skyldighet att ha en trafikförsäkring.
Denna nya försäkring skall kunna tecknas hos enskilda försäkringsbolag.
Till skillnad från dagens arbetsskadeförsäkring som baseras på ett likformigt
uttag av avgifter baserade på lönesumman, bör försäkringsbolagen kunna
sätta premier som relateras till det förväntade skadeutfallet. Därigenom
skulle ett ökat intresse för aktiva miljöåtgärder och en hälsobefrämjande utformning
av arbetsmetoder m.m. uppstå vid företagen. Det skulle då ligga i
företagens och försäkringsbolagens intresse att snabbt rehabilitera personal,
som idag är långtidssjukskrivna, utbrända och passiviserade.
Hur en arbetsskadeförsäkring skall vara utformad bör regleras i särskild
lag.
En utredning bör ta ställning till hur en sådan försäkring mera i detalj kan
vara uppbyggd. Utredningen bör ta ställning till vilka kriterier som den
ovannämnda lagen skall uppställa beträffande orsakssambandet mellan ett
sjukdomstillstånd och ersättningsrätten. Som ovan redovisats föreligger i
den nuvarande försäkringen enbart svaga krav på orsakssamband. Särskild
uppmärksamhet bör också ägnas livräntefallen.
Utredningen bör även studera de ideella ersättningarna, t.ex. för lyte och
men, som i dag handhas av trygghetsförsäkringarna.
5 Arbetsmiljöproblemen
En ändring av arbetsskadeförsäkringen får inte tolkas som att arbetsskador
tolereras - tvärtom bör en sådan förändring kunna skapa bättre förutsättningar
att kartlägga det verkliga arbetsmiljöläget och sätta in åtgärder för att
förhindra uppkomsten av skador.
All mänsklig aktivitet innebär risker. Det kommer alltid att finnas arbeten Mot. 1989/90
där de anställda utsätts för större risker än normalt. Målsättningen måste A243
dock vara att genom förbättrade rutiner och utrustning försöka nedbringa
riskerna så långt som möjligt. Det är också viktigt att alla som har den typen
av arbetsuppgift är väl medvetna om riskerna. Den enskilde individen är till
slut den ende som kan väga en bedömning av riskerna mot de fördelar hon
eller han ser i visst arbete. Men riskerna är alltid en nackdel och därför bör
de reduceras så långt som det är praktiskt möjligt.
I den förhållandevis goda konjunktur som i dag råder, med hög efterfrågan
på arbetskraft, har god arbetsmiljö blivit ett konkurrensmedel. Arbetsgivaren
försöker erbjuda inte enbart ett intressant arbete, en god lön, attraktiva
förmåner och bra arbetstider utan också en god arbetsmiljö. Arbetets
organisation och möjligheten att utvecklas på arbetsplatsen är faktorer av
betydelse utöver tilltalande lokaler, goda ljusförhållanden, låg bullernivå,
väl avvägd ventilation osv. Det är givetvis mycket positivt - i framtiden kommer
troligen arbetstagarnas underförstådda eller direkt uttalade krav på
goda arbetsförhållanden att vara mera betydelsefulla än lagstiftning i arbetet
med att ytterligare förbättra arbetsmiljön vid Sveriges arbetsplatser.
5.1 Belastningsskador
Belastningsskadorna prioriteras för närvarande av arbetsmarknadens parter
och de statliga tillsynsmyndigheterna. Att förebygga belastningsskador är av
speciellt intressse för kvinnor. Kvinnor har relativt fler anmälda belastningssjukdomar
än män. Tre fjärdedelar av alla arbetssjukdomar bland kvinnor
orsakas av belastningsfaktorer. En belastningsskada kan yttra sig som såväl
en arbetssjukdom som en arbetsolycka. Mestadels kan det vara svårt att göra
gränsdragningen mellan dem.
I många yrken där en stor del av kvinnorna är sysselsatta, medför arbetet
statisk muskelbelastning. Tempoarbeten vid löpande band är ett typexempel.
Belastningsskador bland kvinnor förorsakas ofta av att verktyg och maskiner
är anpassade efter männens kroppsmått. Relativt sett blir arbetet därmed
mer tröttande för kvinnor. Genomtänkt arbetsrotation kan ge variation
i såväl arbetsställningar som arbetsuppgifter, vilket kan förebygga belastningsskador.
Det behövs också en ergonomisk helhetssyn särskilt på monotona
arbetsuppgifter.
Exempel på kvinnoyrken där de anställda i stor omfattning drabbas av
skador är sjukvårdsbiträden, hemvårdare, frisörer, butikskassörskor samt
kökspersonal. Lokalvårdare har också nästan två gånger högre risk för skador
än genomsnittliga förvärvsarbetande.
Kvinnor i dessa yrken arbetar i förhållandevis stor utsträckning deltid. I
samband med de ansträngningar som görs för att öka kvinnornas arbetstid
är det nödvändigt att risken för en ökning av arbetsskadorna beaktas och att
åtgärder vidtas så att detta förändras.
Många kvinnor är med hänsyn till barn inte förvärvsarbetande på heltid.
Däremot lägger givetvis många ner mycket tid på arbetsuppgifter i hemmet.
Detta förhållande belyses givetvis inte i arbetsskadestatistiken. Kombinationen
av yrkes- och hemarbete kan medverka till att framkalla eller förvärra
skador.
5.2 Psykosociala problem
Ett angeläget arbetsmiljöproblem utgör de s.k. psykosociala problemen.
Psykosociala faktorer förklarar förmodligen en del av den ökade sjukskrivningen
och även den ökade frekvensen rapporterade arbetsskador. Att finna
lösningar på dessa psykosociala problem är givetvis ofta svårare än att åtgärda
arbetsmiljöer som ger upphov till direkta fysiska skador.
Beträffande psykosociala problem är det också svårt att särskilja arbetsmiljöns
effekter från de individuella variationerna och påverkan av det sociala
livet också utanför arbetsplatsen. Därför är det svårt att fördela det moraliska
ansvaret mellan olika parter i individens omgivning. Arbetsgivaren,
arbetskamraterna, familjen, vänner och den offentliga vården kan genom
sitt agerande hjälpa en person med psykosociala problem att komma ur sitt
sjukdomstillstånd.
5.2.1 Arbetsorganisationen
1 en del fall orsakas de psykosociala problemen av arbetsorganisationen. I
en miljö där de anställda utsätts för stora krav samtidigt som de inte upplever
att de får stöd från arbetsgivaren uppstår lätt både konflikter och depressioner.
Det s.k. utbrändhetsproblemet har uppmärksammats mycket bland personer
som arbetar med vård och omsorg.
Den offentliga sektorns organisationsstrukturer bidrar till problemen. Arbetsplatser
inom stat och kommun karakteriseras ofta av att förhållandena
på arbetsplatsen i hög grad avgörs av beslut som fattas långt från arbetsplatsen
och i hög grad är orelaterade till de anställdas arbetsinsatser. Chefer
inom den offentliga sektorn har oftast begränsade möjligheter att besluta om
förändringar.
Faktorer som möjlighet till återkoppling och eget ansvar är ofta viktiga.
Det är även viktigt att den enskilde arbetstagaren kan förstå sin egen betydelse
för verksamheten. Denna typ av arbetsorganisatoriska frågor har ofta
stor betydelse för personalens trivsel och arbetsglädje. Förbättrad stämning
medverkar till att psykosociala problem hos enskilda individer kan bemästras.
5.2.2 Mobbning
En allt mer uppmärksammad orsak till psykosociala problem är mobbning.
Utredningar har visat att mobbning på arbetsplatser är förhållandevis vanligt.
Alltför många får inte möjlighet att känna arbetsgemenskap. Mobbning
tar sig många olika uttryck och förekommer på alla slags arbetsplatser. Den
gemensamma nämnaren är brist på respekt för medmänniskor.
Den som inte accepteras av sina närmaste arbetskamrater eller överordnade
kan oftast inte heller göra någon god arbetsinsats. Det ligger således i
arbetsgivarens intresse att försöka ordna förhållanden där alla de anställda
visar respekt för sina arbetskamrater. Även de fackliga organisationerna har
ett moraliskt ansvar att tillse att mobbning av anställda på en arbetsplats inte
förekommer.
Det huvudsakliga sättet att angripa psykosociala problem på arbetsplatserna
bör vara genom åtgärder inom företaget. Ibland är det dock omöjligt 20
Mot. 1989/90
A243
att finna en tillfredsställande lösning inom företaget. Dessvärre karakterise- Mot. 1989/90
ras den svenska arbetsmarknaden av inlåsningseffekter. Det gör att en an- A243
ställd, trots att hon eller han vantrivs på en arbetsplats, ofta inte vågar ta
steget att söka sig till en annan anställning.
5.3 Alkohol- och narkotikamissbruk
Missbruksproblemen gör sig gällande även inom arbetslivet. Många personer
med missbruksproblem finns under en övergångstid kvar i arbetslivet en
del kan dölja sitt missbruk under många månader eller ibland år. Förr
eller senare uppenbarar sig dock missbrukets effekter i form av olyckor, nedsatt
arbetsprestation, olämpligt uppträdande och oförklarlig sjukfrånvaro.
Allt fler arbetsgivare är nu medvetna om att det är viktigt att i tid förebygga
ett missbruk som ofta resulterar i social utslagning. Ett ökat arbetsgivaransvar
för sjukersättningen skulle medverka till att ge ett ytterligare incitament
för företagen att försöka hjälpa den anställde.
Företag har också börjat bli medvetna om riskerna för olyckor i samband
med narkotikamissbruk. SAAB-Scania i Södertälje genomför sedan en tid
rutinmässiga kontroller av nyanställda i syfte att upptäcka narkotikamissbrukare.
Vid SCA har företaget och de fackliga organisationerna utarbetat ett
handlingsprogram för att spåra upp missbrukare och se till att dessa får vård.
Därmed hindras de från att orsaka olyckor.
Betydelsen av kamratkontakter i detta sammanhang bör understrykas.
Arbetskamrater känner ofta till ett missbruk, som är dolt för arbetsledare
och arbetsgivare. I arbetet med alkoholmissbrukare hårde s.k. ALNA-grupperna
gjort en god insats. Dessa grupper av arbetskamrater stödjer och hjälper
personer med missbrukstendenser på den egna arbetsplatsen.
6 Arbetsmiljöarbetet
Arbetsmiljökommissionen fick när den tillsattes strax före förra valet i uppdrag
att identifiera de 400 000 farligaste jobben i vårt land. Signaler från
kommissionen tyder nu på att det inte kommer att bli någon listning av dessa
400 000 arbetsuppgifter. Det är knappast förvånande. Vi konstaterade förra
året att vi inte trodde att man överhuvud taget kan identifiera de 400 000
arbetstagare som utsätts för de farligaste arbetsmiljöriskerna. Av naturliga
skäl kan man inte jämföra olika sorters risker och olika sorters arbetsuppgifter.
Det finns ännu kvar en del mycket farliga arbetsmiljöer - dessa är i regel
kända och omfattar inte 400 000 personer. Därtill kommer emellertid en
mängd arbetsplatser där anställda, mer eller mindre motiverat, anser att arbetet
innebär hälsorisker. Om dessa arbetsmiljöer är kunskapen betydligt
sämre. Skulle det visa sig att antalet hälsovådliga arbeten överstiger 400 000
finns det givetvis ingen anledning att sätta stopp vid detta antal. Farliga arbetsplatser
bör identifieras och missförhållanden rättas till. Talet om de
400 000 farligaste jobben var mera anpassat till de socialdemokratiska valtalarnas
behov av lockande vallöften än till arbetsmiljöfrågornas verklighet.
Tyvärr är arbetsmiljökommissionen betecknande för socialdemokraternas
syn på arbetsmiljöfrågorna - genom att skapa nya organ och nya fonder vill 21
man ge intrycket av handlingskraft och av att området är prioriterat.
6.1 Arbetsmiljöskyddet i praktiken Mot. 1989/90
Arbetsmiljöskyddet vilar på två fundament: dels en arbetsmiljölagstiftning, A243
dels ett arbete som baseras på samarbete mellan företagen och de lokala
fackliga organisationerna. Arbetarskyddsstyrelsen med dess yrkesinspektion
är statens organ för att övervaka laglydnaden. Skyddskommittéer på
företagen är grunden för samarbetet mellan företag och arbetstagarrepresentanter.
Det är rimligt att det finns dels ett offentligt regelverk för arbetarskyddet,
dels organ för att aktualisera de arbetsmiljöfrågor som inte kan täckas av
regelverket.
Det finns dock anledning att ifrågasätta om den praktiska utformning som
detta system har fått under de senaste decennierna verkligen är ändamålsenlig
Såväl den enskilde anställde som företaget möts av en förvirrande mångfald
av myndigheter och organisationer:
arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön
skyddsombudet sorn skall svara för att uppenbara brister vid en lokal arbetsplats
undanröjs och som har rätt att stoppa arbetet
huvudskyddsombudet som skall samordna de olika skyddsombudens arbete
inom ett företag eller anläggning
regionala skyddsombud som skall stödja arbetstagarsidans arbetsmiljöarbete
på mindre arbetsplatser utan egen skyddskommitté
skyddskommittén där arbetsgivarföreträdare och arbetstagare skall dryfta
arbetsmiljön inom företaget
arbetarskyddsstyrelsen som utfärdar bestämmelser och rekommendationer
om arbetsmiljöfrågor
yrkesinspektionen som kontrollerar att dessa bestämmelser efterlevs
kemikalieinspektionen som skall faställa olika kemiska ämnens giftighet
och utfärda instruktioner om dess handhavande
sprängämnesinspektionen som skall ingripa när det finns risk för explosionsolyckor
Svensk Bilprovning och polisen som skall ingripa mot farliga fordon i yrkesmässig
trafik
arbetsmiljöinstitutet som forskar kring arbetsmiljöfrågor
arbetslivscentrum som också bedriver forskning kring arbetsmiljö och arbetsförhållanden
arbetsmiljöfonden som finansierar forskning kring arbetsmiljöfrågor och
utbildning
företagshälsovården som arbetar huvudsakligen med arbetsskador och
förebyggande hälsovård
landstingen som svarar för praktiskt taget all sjukvård
yrkesmedicinska kliniker som bedriver forskning och ger vård till yrkesskadade
forskningsinstitutioner vid universitet och högskolor
försäkringskassorna som utreder anspråk på arbetsskadeersättning och
som skall svara för rehabiliteringsinsatser
arbetsmarknadsförsäkringar som ger ekonomisk utfyllnad utöver arbetsskadeförsäkringen
trygghetsrådet (för SAF—PTK-området) som ger ekonomisk trygghet vid Mot. 1989/90
t.ex. förtidspension och som svarar för viss rehabilitering A243
trygghetsfonden (för SAF-LO-området) som ger ekonomisk utfyllnad
vid t.ex. förtidspension
trygghetsstiftelsen (för det statliga avtalsområdet) som ger ekonomisk utfyllnad
vid t.ex. förtidspension
arbetsförmedlingen som har till uppgift att finna nya arbetsuppgifter för
en arbetsskadad som inte kan arbeta kvar hos sin tidigare arbetsgivare
arbetsmarknadsinstituten som praktiskt arbetstränar en arbetsskadad inför
återinträdet på arbetsmarknaden
arbetsmarknadsutbildningen som svarar för omskolning.
Arbetsmiljöområdet utgör ett bra exempel på den slags kooperativism
som byggts upp av socialdemokraterna - ett stort antal organ med myndighets-
och partskaraktär agerar inom samma område. För den enskilde framstår
detta ofta som svårbegripligt, samtidigt som de olika organen har svårt
att följa varandras verksamhet. I en del fall förekommer också kollisioner
mellan arbetsmiljökrav och krav som myndigheter uppställer med hänsyn till
bl.a. yttre miljö, hygien, eller energibesparingsmål.
Regeringens senaste förslag innebär att det skall läggas ytterligare ett organ
till den långa listan ovan - arbetslivsfonden. Denna fond som skall ha
ett centralt kansli och 25 länskanslier skall lämna bidrag till yrkesinriktad
rehabiliterings- och arbetsanpassningsåtgärder. Fonden skall finansieras
med en tillfällig arbetsgivaravgift på 1,5 procent, som vid tillkomsten motiverades
med behovet av åtstramning av ekonomin.
Moderata samlingspartiet avvisar förslaget om att inrätta en arbetslivsfond.
Den skulle bara utgöra ytterligare ett organ med oklara och överlappande
uppgifter.
Våra närmare förslag med anledning av regeringens förslag om arbetslivsfond
m.m. återfinns i en särskild kommittémotion med anledning av proposition
1989/90:62.
Att omedelbart reducera antalet organ och myndigheter som är engagerade
inom arbetsmiljöområdet är naturligtvis inte möjligt, men på sikt bör
hela området bli föremål för en förutsättningslös översyn i syfte att skapa
klarare ansvarsfördelning och att underlätta för såväl anställda som företag.
Några förändringar som särskilt bör utredas redovisas nedan.
6.2 Effektivare företagshälsovård
Företagshälsovården är en utveckling av företagsläkarsystemet som var till
för att ge de anställda vid större företag tillgång till läkare vid sjukdomar.
Den nuvarande företagshälsovårdsorganisationen syftar emellertid inte till
att förmedla sjukvård - dess uppgifter skall enligt lagstiftningen vara att förebygga
arbetsskador samt behandling och rehabilitering av arbetsskadade.
Detta framställdes som en förbättring när den nuvarande formen av företagshälsovård
infördes. Till företagshälsovården utgår ett statsbidrag som
uppgår till ca 250 kr. per ansluten arbetstagare. Statistiken visar att företagshälsovården
nu omfattar över 80 % av de anställda.
23
I många fall innebar företagshälsovårdsreformen ingen förbättring för den Mot. 1989/90
anställde. I stället för att ha god tillgång till en läkare vid olika sjukdomstill- A243
fällen blev den enskilde anställde som drabbades av sjukdom hänvisad till
landstingens öppenvårdscentraler eller det fåtaliga antalet försäkringskasseanslutna
privatpraktiserande läkare. Det innebär normalt långa väntetider
och ofta en ny läkare vid varje besök.
Samtidigt har företagshälsovårdens läkare distanserats från de anställdas
verkliga hälsoproblem. Om inte läkaren finns där vid det vanliga sjukdomsfallet
- hur skall man kunna vänta sig ett förtroendefullt läkare—patient-förhållande
för att kunna lösa t.ex. besvärliga psykosomatiska problem? - Hur
skall läkaren kunna förstå arbetsmiljöns påverkan på ett sjukdomsförlopp
om han inte får vara med från det att de akuta sjukdomsyttringarna gör sig
gällande?
Den resurs som i dag består av företagshälsovården borde kunna utnyttjas
bättre genom att dess läkare på samma villkor som vi anser skall gälla alla
privatpraktiserande läkare skall kunna ansluta sig till försäkringskassan och
ta emot patienter vid akuta sjukdomstillstånd. Företagsläkaren kan bli en
husläkare för de anställda. Givetvis måste det normalt vara valfritt för en
anställd om hon eller han vill utnyttja företagshälsovårdens läkare, landstingets
läkare eller en privatpraktiserande läkare. En fördel för de anställda,
och även för företagen, är att företagsläkaren genom sin kunskap om arbetsförhållanden
inom de till företagshälsovården anslutna arbetsplatserna på
ett bättre sätt kan avgöra i vilken utsträckning den sjuke bör eller kan arbeta.
En sådan reform innebär inte att företagshälsovårdens förebyggande arbetsmiljöarbete
försvinner. Även i fortsättningen bör sådant arbete utgöra
ett viktigt inslag i verksamheten. Den direkta kontakten med ett större antal
anställda kan i stället innebära att arbetet underlättas.
Även för läkarnas del är det en fördel om de kan vidmakthålla sin kompetens
över ett större område genom att behandla även akuta sjukdomstillstånd.
Regeringen bör därför utreda och lägga förslag till ändrade regler för företagshälsovården
i enlighet med vad som ovan sagts.
6.3 Yrkesinspektionens roll
Yrkesinspektionens ca 500 yrkesinspektörer har över 250 000 registrerade
arbetsställen att utöva tillsyn över. Detta är givetvis inte möjligt om man kräver
att yrkesinspektionen skall göra detaljerade inspektioner på alla arbetsplatser.
Nya metoder utarbetas därför i syfte att inrikta tillsynen på arbetsgivarens
eget arbetsmiljöarbete. Företagens organisation, planering och rutiner
granskas närmare. En gränsdragning mellan myndighets- och egenkontroll
måste göras. För att den eftersträvade systemtillsynen skall kunna
lyckas krävs kunskap och utbildning hos inspektörerna. Inom företagen har
den utbyggda företagshälsovården banat väg för ökad egenkontroll, eftersom
kompetens och möjligheter nu erbjuds genom denna. Det är dock viktigt
att skyddsombud och företagens arbetsmiljöansvariga kan utbyta erfarenheter
med yrkesinspektionen och fråga om råd.
Yrkesinspektionens inspektionsverksamhet är emellertid viktig. Även om
det interna arbetsmiljöarbetet skulle ha brister sätter yrkesinspektionens in- Mot. 1989/90
spektionsverksamhet en press på arbetsgivaren att uppfylla lagens bestäm- A243
melser. Inspektionsverksamheten bör därför prioriteras.
Samtidigt är det viktigt att yrkesinspektionen får möjlighet att kraftsamla
där inspektionen har bäst förutsättningar att göra nytta. Nedan framlägger
vi förslag som ger yrkesinspektionen bättre förutsättningar att koncentrera
sin verksamhet.
6.4 Särskillnad mellan psykiskt och fysiskt farliga miljöer
Medvetenheten om att psykiska problem örskär kroppsliga symptom som
betecknas som arbetsskador har höjt medvetandet om hur viktigt det psykiska
välbefinnandet är. Huvuddelen av de psykiska problemen på arbetsplatser
är relaterade till en enskild persons problem att fungera i en arbetsgemenskap.
Det kan bero på personens egna inre problem, men även på att
arbetskamrater och arbetsledare behandlar personen på ett sätt som skadar
honom eller henne psykiskt.
I en del fall kan förhållandena på en arbetsplats vara sådana att många
anställda upplever ångest inför arbetet. Det kan bero på arbetets organisation,
arbetsbelastning eller arbetsledningen. I många sammanhang talar man
om "utbrändhet”. Detta förekommer i Sverige i stor utsträckning i den offentliga
sektorn. Små eller obefintliga möjligheter att påverka beslut, oklara
chefsstrukturer och brist på uppskattning från överordnade bidrar till så kallad
utbrändhet.
Psykiska problem måste tas på allvar. I dagens lagstiftning och regelverk
saknas emellertid användbara definitioner på psykiskt olämpliga arbetsmiljöer.
Det torde dock knappast vara möjligt att skriva sådana definitioner.
Likväl nyttjas detta regelverk när yrkesinspektionen gör inspektioner på arbetsplatser
efter det att skyddsombud anmält skadlig psykisk arbetsmiljö.
Det är självklart att yrkesinspektionen inte vid ett kortvarigt inspektionstillfälle
kan skapa sig en egen uppfattning om hur de anställda upplever sin
arbetssituation. Att därtill ta hänsyn till enstaka individer är givetvis inte
möjligt.
Yrkesinspektionen tvingas därför med nuvarande ordning ta ställning till
interna konflikter på en arbetsplats. Detta kan riskera att underminera förtroendet
för inspektionen.
Lagstiftning och ingrepp från yrkesinspektionen är olämpliga medel för att
skapa bättre psykiska miljöer. Det bör därför övervägas om inte en klarare
uppdelning bör göras mellan olika ansvarsområden. Psykiska arbetsmiljöproblem,
vare sig de rör en enskild arbetstagares problem eller problem som
omfattas av flera anställda på en arbetsplats, bör i första hand lösas inom
företaget av företagsledning och de anställda med hjälp av företagshälsovården.
Det ligger i hög grad i företagets intresse att skapa förutsättningar för
att arbetstagarna trivs på arbetsplatsen. Det bör därför utredas om en sådan
förändring bör göras i arbetsmiljölagen.
6.5 Skyddsombud
Ett viktigt inslag i arbetet med en bättre arbetsmiljö är skyddsombuden och
huvudskyddsombuden. Uppbyggnaden av systemet med skyddsombud är
dock ett exempel på hur svensk arbetsmarknadslagstiftning oftast utformats
utifrån förutsättningarna för de kollektivanställda i de stora industriföretagen.
Det innebär problem när en allt större andel av sysselsättningen finns
inom andra sektorer än industrin. I många branscher fungerar knappast systemet
med skyddsombud, än mindre huvudskyddsombud. Det innebär problem
för farliga arbetsmiljöer inom bl.a. serviceverksamhet.
Det finns därför anledning att understryka arbetsgivarens övergripande
ansvar för arbetsmiljön. Samtidigt måste de enskilda arbetstagarna ta sin del
av ansvaret för att arbetet utförs i enlighet med givna instruktioner.
Inom en del företag kan nya former för kontroll av arbetarskyddet vara
mera ändamålsenliga. Det bör utredas om lagstiftningen behöver anpassas
till nya förhållanden. Målsättningen skall vara att skapa förutsättningar för
en god arbetsmiljö vid alla slags arbetsplatser samtidigt som det bör öppnas
möjlighet för olika organisatoriska modeller.
Det finns även s.k. regionala skyddsombud. Dessa, som huvudsakligen
återfinns inom LO-området, har till uppgift att delvis ersätta skyddskommittéerna
på mindre arbetsplatser. Detta system har aldrig utvärderats. Det bör
ske i samband med den ovan föreslagna utredningen.
6.6 Arbetsmiljöfonden
Arbetsmiljöfonden finansieras genom arbetarskyddsavgiften som uttages
med 0,35 % av lönesumman. Arbetsmiljöfonden finansierar dels forskning
och utveckling på arbetsmiljöområdet, dels forskning, utbildning och information
angående medbestämmande och arbetslivsfonder. Dessutom betalar
fonden verksamheten med regionala skyddsombud, samt utbildning för de
fackliga ledamöterna i bolagsstyrelser. Fonden finansierar även Arbetslivscentrum
och delvis Arbetsmiljöinstitutet.
Fonden erhåller över 700 milj. kr. om året. Fondens kapital uppgick vid
årsskiftet till ca 950 milj. kr. Beslutanderätten över dess medel ligger delvis
hos regeringen och delvis hos arbetsmiljöfondens styrelse. Fondens styrelse
återspeglar väl den svenska korporativa modellen. Styrelsen består av tio representanter
för arbetsmarknadens parter och en representant för arbetsmarknadsdepartementet.
Arbetsmiljöfondens verksamhet bör delvis förändras. En del av den verksamhet
som fonden nu finansierar bör kunna lyftas av fonden.
Utbildningen i medbestämmandefrågor som fonden finansierar beräknas
belasta fonden med 250 milj. kr. för 1990. Enligt vår mening bör bidraget till
utbildning i medbestämmandefrågan ifrågasättas. Medbestämmandeprocessen
bör ses som en naturlig verksamhet inom företaget. I den mån det krävs
särskild utbildning bör företaget och de lokala arbetstagarorganisationerna
svara för kostnaderna. Övergripande information kring medbestämmandefrågor
kan finansieras av arbetsmarknadens centrala organisationer. Därför
bör en minskning av arbetsmiljöfondens bidrag till detta ändamål inledas redan
från nästa verksamhetsår.
Genom att avlasta arbetsmiljöfonden dessa utgifter finns förutsättningar
för fonden att mera aktivt arbeta för rehabilitering av arbetsskadade. Detta
bör kunna ske genom att arbetsmiljöfonden ställer medel till försäkringskassornas
förfogande.
Mot. 1989/90
A243
26
Vårt förslag till arbetsgivarperiod inom sjukförsäkringen innebär mycket Mot. 1989/90
stora administrativa besparingar inom försäkringskassorna. Detta frigör re- A243
surser som bör kunna utnyttjas till rehabiliteringsinsatser. Tillsammans med
de ovan redovisade medlen från arbetsmiljöfonden föreligger då förutsättningar
för försäkringskassorna att på ett effektivt sätt hjälpa individer att
återvända till produktiva arbetsinsatser.
Verksamheten vid Arbetslivscentrum bör granskas.
7 Forskning och utbildning
Goda kunskaper är en förutsättning för framgångsrika åtgärder mot arbetsmiljöproblem.
Det är en självklarhet att alla åtgärder som vidtas inom detta område
måste vara förankrade i och baserade på fakta. Detsamma gäller den lagstiftning
som skall ange färdriktningen mot en bättre arbetsmiljö.
Det finns en risk att ogrundad fruktan för vissa företeelser i arbetsmiljön
leder dels till att onödiga arbetsmiljöåtgärder vidtages, dels till att reella arbetsmiljöproblem
därmed undanskyms. Denna risk motverkas bäst genom
att det i alla sammanhang ställs höga krav på vetenskaplig förankring av arbetsmiljöforskningen.
Kunskaper måste också omsättas i information och utbildning. Det krävs
en fortlöpande utbildning på traditionella områden liksom insatser på nya
områden. Med tanke på de svårigheter som föreligger att enrollera småföretag
i arbetsmiljöarbetet bör särskilda ansträngningar göras. Moderna hjälpmedel,
t.ex. video, kan underlätta en decentraliserad utbildning av arbetsgivare,
skyddsombud och anställda vid företagshälsovårdscentraler.
8 Lagstiftning
Lagregler är nödvändiga för att skapa en god arbetsmiljö. Under en lång rad
av år har lagstiftningen utökats. I dagens läge är det däremot tveksamt om
det är mer lagstiftning som behövs.
Alltför detaljerad reglering blir ofta hinder i stället för hjälp då lagstiftningen
skall omsättas i praktiken. Lagstiftarna och myndigheterna måste
med förtroende överlåta åt de lokala parterna att inom ramen för lagarna
själva svara för tillämpningen av dessa och spridning av insikten om att god
miljö lönar sig.
En övertro på lagstiftningsmakten kan hämma utvecklingsarbetet. Det är
arbetsgivarens ansvar att svara för den goda miljön i enlighet med utfärdad
lagstiftning. Eftersom lagarna givits ramkaraktär uppstår emellertid behov
av tillämpningsföreskrifter. Fördelen med ramlagstiftning på det här området
är att det är möjligt att förhållandevis snabbt ta hänsyn till ny teknik eller
nya forskningsrön. Samtidigt har emellertid myndigheternas normgivning i
enlighet med ramlagen tenderat att bli alltför rikhaltig. Därmed riskerar bestämmelserna
att undanskymma det övergripande målet.
Alla myndighetsbeslut som syftar till att utöka regleringen på arbetsmiljöområdet
bör följas upp. Konsekvensbeskrivningar som redovisar de upp
27
nådda målen, kostnader och eventuella följdverkningar bör göras. På så vis Mot. 1989/90
kan en alltför yvig regelflora undvikas och lagstiftningen göras till ett ratio- A243
nellt instrument i strävandena efter en bättre arbetsmiljö.
9 EG och arbetsmiljö
Frågan om arbetsmiljöskyddets utveckling i samband med svenskt deltagande
i det europeiska integrationsarbetet debatteras ofta. Motståndarna till
europeiskt samarbete hävdar ofta att ett medlemskap i EG skulle innebära
att arbetsmiljöreglerna i Sverige skulle försämras.
* För det första pågår det inom EG ett arbete på att införa ett system med
lägsta acceptabla krav på arbetsmiljöområdet. EG avser att de gemensamma
kraven skall vara hårda. Olika länder har dock olika krav, vilket
medför att många svenska regler sträcker sig längre än EG:s gemensamma
regelverk. I en del fall kan dock Sverige behöva skärpa en del regler för
att nå de kommande EG-kraven.
* För det andra kommer inget land att behöva sänka sina arbetskrav på arbetsmiljön.
I Romfördragets artikel 100A garanteras rätten för de enskilda
länderna att ställa högre krav. Vårt svenska regelsystem för arbetsmiljön
skiljer sig i några avseenden från det som i dag byggs upp inom
EG. Detta får enligt EG:s konkurrensregler dock inte utnyttjas som ett
handelshinder.
Under våren kommer en process att skapa EES (European Economic
Space) att inledas. Det är ännu för tidigt att säga om dessa förhandlingar
kommer att leda till ett EES-avtal, och i så fall om detta kommer att inkludera
samarbete kring arbetsmiljöfrågor.
Moderata samlingspartiet anser att Sverige fullt ut bör delta i det europeiska
samarbetet. EES kan vara ett steg på vägen mot ett fullvärdigt deltagande.
Det är angeläget att Sverige så snabbt som möjligt kan delta i det praktiska
arbetet inom EG, bl.a. på arbetsmiljöområdet. Genom detta kan Sverige få
möjligheter att medverka i och ta ställning till det arbete som bedrivs inom
EG på arbetsmiljöområdet och ifråga om teknisk standardisering. Det ger
möjlighet för Sverige att försöka att bli normbildande på de områden där
Sverige ligger långt framme.
10 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående principerna för arbetet med arbetsmiljöfrågorna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående arbetsmiljöproblemens orsaker och sociala
samband,
3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av de sociala orsakssambanden
i enlighet med vad i motionen anförts,
28
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo- Mot. 1989/90
tionen anförts angående yrkesinspektionens uppgifter, A243
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående ansvaret för psykosociala problem på arbetsplatserna,
6. att riksdagen begär förslag till nya regler för företagshälsovården
i enlighet med vad i motionen anförts,
7. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av systemet med
skyddsombud och regionala skyddsombud,
8. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av arbetsmiljöfondens
verksamhet i enlighet med vad som i motionen anförts,
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till överföring av medel
från Arbetsmiljöfonden till rehabiliteringsinsatser i enlighet med
vad som i motionen anförts,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående konsekvensbeskrivningar av de bestämmelser
som utfärdas i enlighet med arbetsmiljölagen.
Stockholm den 23 januari 1990
Sonja Rembo (m)
Anders G Högmark (m) Mona Saint Cyr (m)
Erik Holmkvist (m) Ulf Melin (m)
Charlotte Cederschiöld (m) Lars Ahlström (m)
29
Innehåll till motion A243 Mot-1989/90
1 Sammanfattning 11 A243
2 Inledning 12
3 Arbetsmarknadsproblem - orsaker och konsekvenser 13
3.1 Socialt helhetsperspektiv 14
3.1.1 Sjukfrånvaro 14
3.1.2 Arbetsskador 14
3.1.3 Förtidspension 15
3.1.4 Arbetslöshet 16
3.2 Kunskaper om sociala samband 17
4 Moderata förslag i andra motioner 17
4.1 Sjukförsäkring 17
4.2 Arbetslöshet 17
4.3 Arbetsskadeförsäkring 17
5 Arbetsmiljöproblemen 18
5.1 Belastningsskador 19
5.2 Psykosociala problem 20
5.2.1 Arbetsorganisationen 20
5.2.2 Mobbning 20
5.3 Alkohol- och narkotikamissbruk 21
6 Arbetsmiljöarbetet 21
6.1 Arbetsmiljöskyddet i praktiken 22
6.2 Effektivare företagshälsovård 23
6.3 Yrkesinspektionens roll 24
6.4 Särskillnad mellan psykiskt och fysiskt farliga miljöer 25
6.5 Skyddsombud 25
6.6 Arbetsmiljöfonden 26
7 Forskning och utbildning 27
8 Lagstiftning 27
9 EG och arbetsmiljö 28
10 Hemställan 28
30