Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:A24

av Anders Högmark m.fl. (m)

med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning

1. Inledning

Inom arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde ligger bl.a. arbetsmiljöforskning
och forskning kring s.k. arbetslivsfrågor. Inom dessa områden
finns det omfattande forskningsmöjligheter. Villkoren och förutsättningarna
för forskning inom dessa områden är dock speciella. En mycket stor del av
forskningsanslagen kanaliseras genom särskilda organ såsom delegationen
för arbetsmarknadspolitisk forskning (EFA), arbetsmiljöfonden, arbetsmiljöinstitutet
och arbetslivscentrum. Det betyder också att det finns ett särskilt
politiskt och fackligt inflytande över fördelningen av forskningsresurser.

Regeringen, myndigheter och arbetsmarknadens parter har givetvis intresse
av att undersöka förhållanden och företeelser som kan vara relevanta
i olika beslutssituationer. Samtidigt innebär de många specialorganen inom
detta forskningsområde att det delvis uppstått en egen forskningskultur - en
forskningskultur som i en del avseenden kan skilja sig från förhållandena
inom t.ex. universiteten.

Det finns anledning att förutsättningslöst pröva de institutionella formerna
för forskningen inom dessa områden.

2. Delegationen för arbetsmarknadspolitisk forskning

Regeringen har föreslagit en mer renodlad roll för delegationen för arbetsmarknadspolitisk
forskning (EFA). Delegationen skall omvandlas till en expertgrupp
för utvärdering av arbetsmarknadspolitiken. Kunskaperna om
hur olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder påverkar arbetsmarknadens
funktion är dåliga. Särskilt med hänsyn till de stora resurser som staten använder
till artbetsmarknadspolitiska insatser av olika slag är det viktigt att
arbetsmarknadspolitiken utvärderas.

Regeringens förslag innebär även att 2 milj.kr. tillförs humanistiskt-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet (HSFR) för ett särskilt arbetsmarknadspolitisk!
forskningsprogram. Det är positivt och innebär bättre förutsättningar
för att resurstilldelningen till arbetsmarknadspolitisk forskning skall
göras utifrån samma kriterier som gäller för annan samhällsvetenskaplig
forskning.

1* Riksdagen 1989190. 3 sami Nr A23-30

3. Arbetsmiljöfonden

Arbetsmiljöfonden är en i vissa avseenden märklig institution framför allt
genom att den finansierar dels verksamhet inom fackliga organisationer och
arbetsgivarorganisationer, dels en del forskning och utvecklingsarbete inom
arbetsmiljöområdet. Under föregående budgetår lämnade fonden anslag till
forskning som uppgick till ca 200 milj.kr. Därmed utgör arbetsmiljöfonden
ett viktigt inslag i forskningsfinansieringen.

Förutom olika forskningsprojekt finansierar fonden även 15 forskartjänster
vid universitet och högskolor.

Vi har i annat sammanhang, motion 1989/90: A243, föreslagit förändringar
av arbetsmiljöfondens verksamhet. I detta sammanhang vill vi understryka
att även med hänsyn till arbetsmiljöfondens forskningsfinansierande verksamhet
finns det anledning att utreda fondens funktion och arbetsformer.

Med hänsyn till de stora insatser som görs för att förbättra arbetsmiljön är
det viktigt att arbetsmiljöforskningen i Sverige kan nyttjas så att myndigheter
och företag kan få bättre beslutsunderlag.

4. Arbetslivscentrum

Arbetslivscentrum, som nu funnits i drygt 14 år, har till uppgift att på tvärvetenskaplig
basis bedriva forsknings- och utvecklingsarbete om arbetslivsfrågor
samt om förhållandena mellan arbetsmarknadens parter.

Arbetslivscentrum styrs gemensamt av staten, genom representanter från
departementet, och arbetsmarknadens parter.

I dag finns ungefär 45 forskare anställda vid arbetslivscentrum. Arbetslivscentrum
har under sin verksamhetstid ofta kritiserats, bl.a. för att kvaliteten
på de olika rapporterna har varit mycket ojämn.

Sammansättningen av arbetslivscentrums styrelse kan medverka till att
forskningen kring arbetsmarknadsfrågor inte blir så obunden som den forskning
som finansieras genom universiteten eller forskningsråden.

Arbetslivscentrums framtida verksamhet bör noga övervägas. Regeringen
har tillsatt en särskild utredare av arbetslivsforskningen. Denne skall särskilt
granska arbetslivscentrum. Han skall lämna förslag om alternativa organisationsformer
med inriktning på effektivitet och hög forskningskvalitet.

Det är positivt att regeringen nu tycks inse behovet av att förändra arbetslivscentrum.
Vi anser att utredaren särskilt bör pröva möjligheterna att arbetslivscentrum
anknyts till universitetet i Stockholm. De fasta tjänsterna
vid arbetslivscentrum kan knytas till de samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapliga
institutionerna vid universitetet och bli en del av den reguljära
forskningsvärlden. De medel som för närvarande tilldelas arbetslivscentrum
bör överföras till HSFR. Dessa medel bör nyttjas för arbetslivsforskning vid
universitet och högskolor.

5. Arbetsmiljöinstitutet

Arbetsmiljöinstitutet var tidigare arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning.
Institutets verksamhet finansieras huvudsakligen dels genom anslag
över budgeten, dels genom anslag från arbetsmiljöfonden. Förutom arbets

Mot. 1989/90
A24

miljöforskning har institutet också ansvar för företagshälsovårdsutbildningen.
Institutet har handledningsansvar för ett sextiotal doktorander.

Institutet har forskare inom medicin, fysiologi, kemi, teknik, toxikologi
och psykologi.

Även arbetsmiljöinstitutets framtida status bör prövas. Även vad gäller
arbetsmiljöinstitutet bör man överväga en anknytning till universitet och
högskolor. En särskild lösning måste i så fall skapas, eftersom flera högskolor
i Stockholm är ansvariga för olika delar av arbetsmiljöinstitutets forskningsområden.
Redan i dag är forskare vid arbetsmiljöinstitutet knutna till
respektive fakultetskollegier.

Det är viktigt att arbetsmiljöinstitutet även i fortsättningen upprätthåller
goda kontakter med arbetarskyddsstyrelsen. Arbetsmiljöinstitutets uppgifter
inom fort- och vidareutbildning av personal inom företagshälsovården
bör kunna bedrivas i form av uppdragsutbildning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utdelning av arbetsmiljöfondens forskningsfinansierande
verksamhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetslivscentrums framtida ställning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetsmiljöinstitutets framtida ställning.

Stockholm den 19 mars 1990
Anders G Högmark (m)
Mona Saint Cyr fm)

Ulf Melin (m)

Lars Ahlström fm)

Erik Holmkvist (m)
Charlotte Cederschiöld fm)
John Rignell fm)

Mot. 1989/90
A24

5