Motion till riksdagen
1989/90:A20

av Inger Schörling m. fl. (mp)

med anledning av prop. 1989/90:95 om allmänt
lönestopp

I propositionen föreslås en temporär lagstiftning om lönestopp. I lagförslaget
föreslås även att arbetsmarknadens parter bör bli bundna av fredsplikt i
fråga om löner och andra ersättningar till arbetstagare. Förslagen är de
första i ett paket av åtgärder som regeringen avser att lägga fram för att
komma till rätta med överhettning och andra påtagliga obalanser i svensk
ekonomi.

Miljöpartiet de gröna delar uppfattningen att det finns svåra problem i
svensk ekonomi men har en annan uppfattning om orsakerna till problemen
och hur de skall lösas. De kortsiktiga ”stoppåtgärder” regeringen föreslår
kan bara bli meningsfulla om de sätts in i ett långsiktigt perspektiv av miljöinriktad
åtstramning.

Inom ramen för en sådan långsiktig åtstramning kan miljöpartiet godta ett
lönestopp som en tillfälligt nedkylande åtgärd under förutsättning att de
lägst avlönade inte drabbas. Miljöpartiet kan däremot inte godta förslaget
om att arbetsmarknadens parter skall vara bundna av fredsplikt.

Det ekologiska och ekonomiska läget

Grundorsaken till våra nuvarande ekonomiska problem är att det under
många år har bedrivits en resursslösande ekonomisk politik som uppmuntrat
till överkonsumtion och skuldsättning och som lett till svåra skador på miljö
och människor. Med jämna mellanrum har denna politik lett till accelererande
ekonomiska problem med överhettning i ekonomin, inflation och problem
på arbetsmarknaden, bytesbalansproblem, etc. Just nu är Sverige i en
sådan situation.

Grundfelet med regeringens förslag att lösa krisen är att de bara inriktar
sig på kortsiktiga lösningar. Förslagen innehåller få åtgärder som leder till
en verklig finanspolitisk åtstramning. Redan beslutade lönehöjningar 1990
kan i kombination med pris- och hyresstopp tvärtom leda till ett ökat konsumtionsutrymme
i år, som kan leda till en ytterligare försvagning av bytesbalansen.
1991 leder förslaget till skattereform till en ytterligare påspädning
av köpkraften med över 2 % enligt regeringens förslag.

Efter avkylningsperioden kommer det tidigare resursslöseriet att ta fart
igen om inte de kortsiktiga åtgärderna kombineras med långsiktiga åtgärder
för att åstadkomma ett trendbrott i den ekonomiska politiken. Detta trendbrott
måste innebära en ekonomisk åtstramning med gröna förtecken.

Miljöinriktad åtstramning

Grunden i en grön åtstramning måste vara att motverka resursslöseriet och
den typ av ekonomisk tillväxt som leder till skador på miljön och utarmning
av knappa råvaruresurser. Detta kan bland annat ske genom en omläggning
av vårt skattesystem med högre skatter på energi, miljöpåverkan och råvaruuttag.
En ekologisk åtstramning kan också ske genom en radikal omläggning
av investeringar, där byggande av Öresundsbro, kolkraftverk, flygplatser,
stridsflygplan och kontorspalats ersätts av miljövänliga investeringar i
järnvägar, alternativ energiteknik och nya lösningar i produktionsteknik och
avfallshantering.

En sådan ombyggnad av samhället i ekologisk riktning kommer att kräva
stora investeringsresurser som bland annat kan tas från de höjda skatterna
på energi och utsläpp. Detta ger inte utrymme att samtidigt höja reallöner
och privat konsumtion, vilket tycks vara ett övergripande mål för den nuvarande
ekonomiska politiken. Miljöpartiet de gröna är det enda parti som har
åtstramning inbyggt i sitt partiprogram. Vi lovar inte guld men gröna skogar.

Många opinionsundersökningar har visat att de flesta människor anser
miljön vara den absolut viktigaste frågan idag. De är till och med beredda
att sänka sin materiella levnadsstandard för att få en bättre livskvalitet och
lösa de stora miljöproblem som hotar vår framtida överlevnad. Det finns
dock två viktiga förutsättningar för att en åtstramningspolitik skall vinna allmän
förståelse.

Det fungerar inte med den stopp-gå-politik som präglar den nuvarande
samhällsmodellen. Om människor ständigt får höra budskapet att den ekonomiska
politiken går ut på att de hela tiden ska få högre reallöner och konsumera
mer är de av naturliga skäl inte särskilt mottagliga när de kortsiktiga
ekonomiska panikpaketen dyker upp med jämna mellanrum. Miljöpartiets
politik är i stället att ärligt redovisa att vi inte eftersträvar några högre reallöner
och en ständigt stigande materiell konsumtion.

Den andra förutsättningen för att en åtstramningspolitik skall bli framgångsrik
är att den inte drabbar de lägst avlönade. Dessa skall skyddas från
verkningarna av höjda skatter på energiråvara, mm, bland annat genom en
klart uttalad låginkomstprofil i skatteskalan.

Förslag till åtgärder

Miljöpartiet har i partimotioner till årets riksdag föreslagit ett flertal åtgärder
för att komma till rätta med den ekonomiska och ekologiska krisen både
på kort och lång sikt. En detaljerad redogörelse för vårt budgetalternativ ges
i vår finansmotion .Detta budgetalternativ innebär för budgetåret 1989/90 en
finanspolitisk åtstramning på ca 7 miljarder kronor jämfört med regeringens
förslag i budgetpropositionen. Sedan budgetpropositionen lades har det
ekonomiska läget ytterligare förvärrats enligt finansministerns redovisning.
Bland annat har underskottet i bytesbalansen ökat ännu mer. Miljöpartiet
föreslår att hänsyn tas till detta genom att den planerade koldioxidskatten
och den av oss föreslagna skatten på uran tidigareläggs till den 1/4 1990.
Detta ger jämfört med vårt tidigare redovisade budgetalternativ en ytterligare
åtstramningseffekt på ca 7-10 miljarder kronor år 1990.

Beroende på hur ekonomin utvecklas måste det också finnas en hög beredskap
för en ytterligare finanspolitisk åtstramning år 1991. Denna skulle
kunna ske genom att en del av de i skattereformen planerade marginalskattesänkningarna,
framför allt för höginkomsttagare, uppskjuts till 1992/93.
Det är ju först då som många av de föreslagna höjda skatterna på kapitalinkomster
får en finansiell effekt. Detta skulle undvika att alltför mycket köpkraft
släpps loss till följd av skattereformen under år 1991.

I det följande lämnas ett antal exempel på viktiga åtgärder för att komma
till rätta med den ekonomiska och ekologiska krisen på kort och lång sikt.

Energiförbrukningen måste dämpas både för ekonomins och miljöns skull.
Industrin måste ges en klar signal om en ny inriktning på energipolitiken genom
att minst ett kärnkraftverk stoppas i år. De fyra outbyggda Norrlandsälvarna
måste skyddas i grundlag då nuvarande skydd inte tycks vara tillräckligt.
Vi måste satsa på effektivare energianvändning och använda miljövänliga
och förnybara energikällor för elgenerering, i stället för att bygga nya
stora kraftverk som eldas med kol, olja och naturgas för att ersätta kärnkraftverken.
Ta bort momsen på biobränslen. Beskatta energiråvarorna vid
elgenerering i stället för att ta ut elskatt av konsumenterna och höj skatterna
på naturgas, kol och olja samt inför en särskild skatt på uran. Främja utbyggnaden
av vindkraft genom investeringsbidrag.

Trafiken måste bli miljövänligare. Trafikolyckor och avgasutsläpp kostar
liv och väldiga summor varje år i sämre hälsa och miljö. Satsa 65 miljarder
kronor på 10 år i utbyggnad av järnvägsnätet. Stoppa motorvägsbyggena
som gynnar en ökning av den långväga biltrafiken. Höj kilometerskatten.
Låt kommunerna ta ut en skatt på de företag inom kommunen som har nytta
av lokaltrafiken och inför bilavgifter för att minska privatbilismen i storstäderna.
Låt landstingen införa regionala drivmedelsskatter. Låt dessa avgifter
och skatter finansiera ett stort investeringsprogram för utbyggnad av lokal
miljövänlig kollektivtrafik.

Stoppa planer på byggen som ökar miljöskadlig bil- och flygtrafik, t ex
Öresundsbron, den tredje start- och landningsbanan på Arlanda samt ett antal
regionala flygplatser.

Satsa även i övrigt mer på att ta hand om gamla miljöproblem och utveckla
ny miljövänlig teknik inom olika områden.

Om ovanstående åtgärder genomförs leder detta också till en klar förbättring
av Sveriges utrikeshandelsbalans genom ett kraftigt reducerat behov av
import av energiråvaror.

Slopa momsen på svensk basmat och höj momsen pä övriga varor. Även
detta verkar dämpande på umbärlig överflödskonsumtion medan lägre matkostnader
framför allt är av stort värde för låginkomsttagare och barnfamiljer.
Höj skatten på reklam och säg nej till reklam i TV. Den kommersiella
reklamen är starkt medskyldig till att driva fram den överkonsumtion som
skapat den ekonomiska krisen. Inför hårdare restriktioner på kreditkort och
andra former för kreditfinansiering av konsumtionen. Den snabba kreditexpansionen
under senare år är en huvudorsak till den köpfest som orsakat den
ekonomiska krisen. Den har dessutom försatt många hushåll i en ohållbar
skuldfälla. Höj skatterna på alkohol och tobak. Inför skatt på onödiga förpackningar
för att minska resursslöseriet på detta område. Ändra regerings

Mot. 1989/90
A2Q

13

förslaget till skattereform genom att införa ett högre grundavdrag och en Mot. 1989/90
högre marginalskatt i de högsta inkomstsksikten. A20

Människor måste ha rätt att välja arbetstid. De som önskar övergå till att
arbeta halvtid eller trekvartstid måste få laglig rätt att göra detta. Kortare
daglig arbetstid som ger människor möjlighet att umgås med barn och familj
och göra arbetsinsatser i den informella sektorn är viktigare än införandet av
en längre semester. Miljöpartiet anser inte att en sjätte semestervecka kan
motiveras när regeringen samtidigt efterlyser en ekonomisk åtstramning.

För att öka medborgarnas förståelse för den nödvändiga ekonomiska åtstramningen
bör riksdagens ledamöter och regeringen föregå med gott exempel
och sänka sina löner med 5 %.

Stoppåtgärder

Tillfälliga stopp av den typ som ingår i regeringens åtgärdspaket har hittills
alltid visat sig ineffektiva för att åstadkomma långsiktiga verkningar och de
bör därför användas med yttersta restriktivitet.

Om, och endast om, långsiktigt verkande åtgärder beslutas samtidigt är
det meningsfullt att sätta in de kortsiktiga ”stopp-åtgärder” som regeringen
föreslagit. I kombination med långsiktigt verkande åtgärder av den typ vi
föreslagit kan stoppen ha en behövlig avkylande effekt som samtidigt leder
till en långsiktig grön åtstramning. Om dessa förutsättningar är uppfyllda
kan miljöpartiet stödja förslagen om tillfälligt prisstopp, hyresstopp och utdelningsstopp.
I annat fall är åtgärderna verkningslösa.

Lönestopp och fredsplikt. Långsiktiga åtgärder

Under samma förutsättningar som ovan angivits kan miljöpartiet också
stödja förslaget om ett tidsbegränsat lönestopp under förutsättning att de
lägst avlönade inte drabbas.

Miljöpartiet avvisar regeringsförslaget att arbetsmarknadens parter skall
bli bundna av fredsplikt i fråga om löner och andra ersättningar till arbetstagare
eftersom detta innebär ett allvarligt ingrepp i den fria förhandlingsrätten.

En viktig uppgift för framtiden måste vara att förenkla och förbättra formerna
för förhandlingar och löneavtal. Arbetsmarknadens parter bör sluta
ett nytt ”Saltsjöbadsavtal” som reglerar formerna för förhandlingar och avtal.

Hemställan

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställer vi

1. att riksdagen avslår propositionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en långsiktig miljöinriktad
åtstramning kombinerad med kortsiktiga stoppåtgärder i
enlighet med riktlinjerna i motionen.

14

Stockholm den 12 februari 1990 Mot. 1989/90

A20

Inger Schörling (mp)

Claes Roxbergh (mp) Anna Horn af Rantzien (mp)

15

■