Motion till riksdagen
1989/90: Al 10
av Bengt Hurtig (vpk)
med anledning av prop. 1989/90:76
Regionalpolitik för 90-talet
Regionalpolitik för Norrbotten
Trots högkonjunktur under 80-talet och de tidigare regionalpolitiska satsningarna
i Norrbottens län kvarstår utvecklingsproblemen. Särskilt gäller
detta inlandet. Alla kommuner utom Luleå, Piteå, Boden och Haparanda
har under 80-talet fått se sin befolkning minska. Totalt har länet förlorat
cirka 4 000 invånare under 80-talet. Tillväxten i vissa kustkommuner innebär
då att kommunerna i inlandet är de stora förlorarna. Arbetslösheten i länet
är förfarande, trots att den sjunkit, ungefär tre gånger större än i riket i genomsnitt.
I Pajala är den sex sju gånger större än rikets. Trots skatteutjämningsbidrag
och regionalpolitiska satsningar har också inlandskommuner
fått vidkännas åtstramning av offentlig service. Postkontor, bussturer och
järnvägstrafik dras in. Inlandsbanan hotas av nedläggning. Vägstandarden
är på många håll låg.
Norrbotten har också sina särdrag när det gäller näringslivets struktur. De
stora statliga företagen LKAB, SSAB, ASSI, Vattenfall och Domänverket
har en mycket betydelsefull roll i länet. Om dessa företag maximalt hade
nyttjats för att driva vidareförädling av råvaror och halvfabrikat längre
skulle utvecklingen i länet kunnat se annorlunda ut.
Det är positivt att de aktieplacerande pensionsfonderna och löntagarfonderna
tycks kunna engagera sig i statligt företagande. Riksdagen bör som sin
mening till regeringen uttala att de statliga företagen på ett mer effektivt sätt
skall medverka i att stärka utvecklingen i svagare regioner som Norrbottens
län. En sådan medverkan skall givetvis ske på affärsmässiga grunder och i
första hand med kapital och vinstmedel, som finns i företagen och med stöd
av en aktiv regionalpolitik.
Öppnandet av en ny huvudnivå i Kirunagruvan är viktigt för LKAB:s utveckling.
Investeringar vid SSAB i Luleå är nödvändiga.
Stödområdesindelning
I Norrbottens län har t.ex. Kalix och Haparanda kommun förts till stödområde
1 medan Älvsby kommun och Edefors och Gunnarsbyn i Bodens kommun
samt Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kommun förts till
stödområde 2 utan närmare motivering. Dessa tre senare områden bör föras
till stödområde 1 och den resterande delen av Norrbottens län till stödområde
2 med hänvisning till vad som ovan sagts om utvecklingsproblemen i
länet.
Infrastruktur - vägar, järnvägar, kollektivtrafik m.m.
Genom den ökade trafiken av tunga transporter på vägar i länet och eftersläpande
underhåll är många vägar, som även används för kollektivtrafik, av
alltför svag standard. Dit hör t.ex. väg 400 från Haparanda och norrut. Vägverket
har långt ifrån fått de medel det begärt för underhåll av vägar och
länstrafikanläggningar. I motion 1989/90:T546 angående satsningar på järnvägstrafik
i övre Norrland har pekats på en lång rad av nödvändiga satsningar
för att förstärka den spårbundna trafiken i länet. Dit hör satsningar
för att hålla igång inlandsbanan, elektrifiering av sträckorna Älvsbyn-Piteå
och Haparanda-Boden, s.k. triangelspår i Älvsbyn och förstärkningar av
stambanan. Persontrafiken på sträckorna Arvidsjaur-Jörn och HaparandaBoden
bör få fortsätta. Även kollektivtrafiken i övrigt i länet behöver förstärkas
med statliga medel.
En utredning om möjligheterna att utveckla pendelpersontrafik inom den
s.k. fyrkanten Luleå-Boden-Älvsbyn-Piteå bör göras. En sådan persontrafik
förutsätter att järnväg byggs mellan Luleå och Piteå, som en del i en påbörjad
ostkustbana.
För särskilda infrastruktursatsningar på trafikanläggningar och vägar, förstärkning
av järnvägsnätet och stöd till kollektivtrafik i Norrbottens län behöver
anvisas 100 milj .kr. utöver vad regeringen föreslår. Medlen kan fördelas
av länsstyrelsen i samråd med kommuner och myndigheter. Dessa medel
bör ej användas till väg 88-projektet.
Infrastruktur - offentliga anläggningar och byggnader
För att ett samhälles infrastruktur i vid mening skall fungera fordras att
många olika myndigheter kan fylla sin funktion. En sådan myndighet är givetvis
polis- och rättsväsende. Under perioden 1990-1992 bör byggande av
nytt polishus i Gällivare och ny fängelsebyggnad i Haparanda komma till
stånd.
En anläggning som är en riksangelägenhet är flygplatsen i Gällivare.
Denna flygplats bör övertas av staten.
Projekt östra Norrbotten
Sedan 1986 bedrivs i östra Norrbotten ett framgångsrikt försöksprojekt med
särskilda utvecklingsinsatser. Många jobb har genom projektet räddats kvar
i regionen. Försöksperioden bör förlängas ytterligare ett budgetår.
Försök med sex timmars arbetsdag
Det finns anledning till oro för hur äldreomsorgen i glesbygden på sikt skall
klaras om utflyttningen fortsätter. Likaså kan det vara svårt att få till stånd
kommunal barnomsorg i glesbygden därför att antalet barn är för lågt. Ge
Mot. 1989/90
A110
7
nomförande av principen med sex timmars arbete med full lön skulle kunna
underlätta lösningen av dessa problem. Samtidigt skulle kvinnor kunna stimuleras
att bo kvar i glesbygden. Genom införande av sex timmars arbetsdag
finns anledning att tro att sjukfrånvaron minskar, arbetsskadorna blir
färre och personalomsättningen kan hållas på en lägre nivå. Ett försök med
sex timmars arbetsdag bör genomföras i Norrbottens län i enlighet med de
förslag som väcks i vpk:s partimotion om regionalpolitiken.
Intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser
I glesbygdsstödet har ingått ett speciellt stöd till äldre lokalt bunden arbetskraft,
s.k. IKS-stöd. IKS-verksamheten bör tillsvidare bibehållas i kommunerna
Pajala, Övertorneå, Överkalix, Jokkmokk, Arvidsjaur och Arjeplog.
Det måste bedömas som mycket svårt att få arbete för denna grupp av människor
inom den öppna arbetsmarknaden. Regeringens förslag till slopande
av IKS-verksamheten i dessa kommuner avstyrks.
Etablering av statlig verksamhet
I mångå sammanhang har understrukits vikten av att ytterligare statlig verksamhet
omlokaliseras till stödregionerna. Mycket återstår att göra inom
detta område. Det vore naturligt att rennäringsadministration funnes i Norrbotten.
Likaså bör verksamheter från naturvårdverk, post- och televerket
och transportrådet kunna utlokaliseras. Lättast är att etablera ny statlig
verksamhet i de utsatta områdena. Den nya och viktiga rehabiliteringsverksamheten
av arbetsskadade och individer med olika handikapp borde med
vissa fördelar kunna lokaliseras till svagare orter. Tornedalsområdet och
kommunerna Arvidsjaur och Arjeplog borde här kunna komma ifråga.
Bioenergi i Norrbotten
Satsningarna på bioenergi i landet går trögt och detta gäller givetvis även
Norrbotten. Även om tillväxthastigheten i detta län är lägre finns i anslutning
till skogsindustrierna vissa särskilda förutsättningar att använda biomassa
i form av bark, spån och annat avfall. Ett speciellt viktigt område inom
biomassatekniken är förgasning där ytterligare miljöfördelar kan nås utöver
den fördelen att förbränning av biomassa inte ger nettotillskott av koldioxid.
I samarbete med länsstyrelsen och högskolan har satsats på ett energitekniskt
centrum i Piteå, som kan medverka till att göra Norrbotten till ett försökslän
med biomassa för energiförsörjning. Även länets jordbruk kan ha
fördelar av en sådan försöksverksamhet. Staten bör med regionalpolitiska
medel kunna samverka med Vattenfall för nämnd försöksverksamhet.
Decentralisering av utbildning
Det är av vikt att även mindre kommuner ges ekonomiska möjligheter att
bygga upp fungerande gymnasieskolor med den nya linjestrukturen. Samnyttjande
av tekniska resurser med AMU, komvux, teknikcentra m.m. bör
här ge vissa möjligheter att hålla hög teknisk standard även i svagare kom
Mot. 1989/90
A110
muner. Vad gäller högskoleutbildning bör alla kommuner erbjudas möjlig- Mot. 1989/90
heter till att anordna lokala studiecentra där distansundervisning och andra Al 10
högskolekurser och föreläsningar kan ges. I ett vidsträckt län som Norrbotten
är det nödvändigt att samlingsorter för högskoleutbildning inte blir för
utspridda.
I vpk:s partimotion anvisas medel för utökat utbud av distanskurser.
Malmprospektering m.m.
Norrbotten har de största möjligheterna till nyfynd av malm i landet. På en
del metaller kan man förvänta sig att priserna stiger samtidigt som kända
reserver minskar. Kostnaderna för prospektering kan förväntas öka internationellt.
I länet kanfinnas ej upptäckta malmer som för koppar, guld, zink,
bly och silver. I motion 1989/90:N278 om ökning av mineralprospektering
m.m. har vi föreslagit ytterligare 10 milj.kr. för malmprospektering i stödområdet
där särskilt Pajala-Kiruna-området och Arjeplog-Arvidsjaur-området
nämnts. Regeringen har av riksdagen fått uppdraget att utveckla biotekniken
i gruvnäringen. Detta uppdrag bör snarast fullföljas och redovisas
till riksdagen.
Träindustrin
Enligt den utredning om vidareförädling vid sågverken som gjordes i slutet
av 70-talet fanns en mycket stor utvecklingpotential av svensk träindustri om
vidareförädlingen av den sågade träråvaran drevs längre. Om industriverkets
studie lagts till grund för utveckling av sågverk och träindustri skulle i
dag tusentals människor ha kunnat vara sysselsatta i glesbygden. En betydande
del av den sågbara råvaran och sågarna finns i skogsbygden och därför
har träindustrin stor regionalpolitisk betydelse. SIND har att genomföra ett
utvecklingsprogram för sågverks- och trämanufakturindustrin i de fyra nordligaste
länen. Det är viktigt och bör få allt stöd. Riksdagen bör understryka
vikten av att detta program drivs med kraft. Domänverket bör fortsätta sin
politik att köpa upp sågar och driva vidareförädlingen av sågade trävaror
längre i de utsatta delarna av landet. Domänverket har också ett stort ansvar
för att befintliga sågar försörjs med virke.
För särskilt strategiska insatser för vidareförädling av sågad träråvara i
Norrbotten bör anvisas 40 milj.kr.
Kulturen i regionalpolitiken
Sorn propositionen konstaterar har kulturinsatserna stor betydelse för regionernas
utveckling. Kulturfrågorna hör till den infrastruktur i vid mening som
påverkar val av bostadsort och samhällsklimat. Den planerade sceniska utbildningen
vid Norrbottensteatern i Luleå bör få de resurser som behövs för
att komma igång. Vidare bör utfästelser göras att staten kommer att finansera
två professurer vid Musikhögskolan i Piteå om den lokala finansieringen
upphör. Av regionalpolitiska medel bör anvisas 0,5 milj.kr. för budgetåret
1990/1991 som en stimulans för den sceniska utbildningen.
9
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om de statliga företagens roll i Norrbotten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om stödområdesindelningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om infrastruktur och trafikpolitiska satsningar i
Norrbotten,
4. att riksdagen anvisar medel för infrastruktur- och trafikpolitiska
satsningar i Norrbottens län i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om infrastruktur, offentliga byggnader och anläggningar
i Norrbotten,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om projekt i östra Norrbotten,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om IKS-verksamheten,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om etablering av statlig verksamhet i Norrbotten,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om försök med bioenergiteknik i Norrbotten,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om malmprospektering m.m.,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om träindustrin i Norrbotten,
12. att riksdagen anvisar medel till åtgärder för att öka vidareförädlingen
av sågade trävaror i Norrbotten i enlighet med vad som anförts
i motionen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om kulturens roll i regionalpolitiken,
14. att riksdagen anvisar medel för stimulans av scenisk utbildning
i Norrbottens län i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 26 mars 1990
Bengt Hurtig (vpk)
Mot. 1989/90
A110
10
gotab 96354, Stockholm 1990