Motion till riksdagen
1989/90:A101

av Ylva Annerstedt (fp)

med anledning av prop. 1989/90:76
Regionalpolitik för 90-talet

Mot.

1989/90

A101-103

I propositionen behandlas mycket kortfattat storstädernas betydelse för den
regionala utvecklingen. Statsrådet skriver emellertid att det är av stor regional
betydelse att en del av näringstillväxten i Stockholmsregionen kan avlänkas.

En förutsättning härför är dock att det finns en tillväxt att avlänka. För
närvarande investerar svenska företag kraftigt utomlands, framför allt inom
EG. Deras investeringar i Sverige har däremot inte ökat och inte heller har
utländska företags investeringar i Sverige ökat.

År 1989 var de svenska investeringarna i EG ca 30 miljarder kronor och
EG:s i Sverige ca 2 miljarder. I synnerhet i Stockholmsregionen gäller, att
alternativen för svenska företags investeringar i stor utsträckning är EG och
inte stödområdena i Sverige. För utländska företag är Stockholmsområdet
dock en naturlig inkörsport till den svenska marknaden. Det är därför ett
riksintresse att de utländska etableringarna med åtföljande arbetsplatser
ökar i Stockholms län.

Propositionen klargör dessbättre (s. 43) att Stockholmsregionens internationella
dragningskraft är av mycket stor betydelse för Sverige som helhet.
Man skriver att det finns anledning att värna om Stockholm som en väl fungerande
huvudstadsregion. Statsrådet säger emellertid att bristerna i regionens
infrastruktur måste åtgärdas och att dessa utgör en hämsko för utvecklingen
i landet som helhet. Han föreslår dock inte några åtgärder utan hänvisar
till storstadsutredningen.

Dessa klara uppfattningar är det angeläget att stryka under. Tyvärr finns
det här en motsättning till det som uttrycks på andra ställen i propositionen,
där man skriver att det är ett nationellt intresse att dämpa en ”alltför snabb”
tillväxt i Stockholmsregionen. Det är förvisso så att tillväxten i huvudstadsregionen
medför både problem och kostnader för regionens invånare, eftersom
den inte följts upp med infrastruktursatsningar. Speciellt när det gäller
de väganslagen har Stockholms län missgynnats systematiskt år efter år. Länets
vägnät är byggt för 60-talets invånarantal och trafikvolym och är idag
ett hot mot både trafiksäkerhet och miljö. En ändrad fördelning måste
komma till stånd.

Också förbättringar av kommunikationerna mellan Stockholm och övriga
landet samt angränsande län i östra Mellansverige är av stor betydelse för de

1 Riksdagen 1989190. 3 sami. NrA101-103

framtida möjligheterna att uppnå en mer balanserad utveckling. De åtgärder
regeringen vidtagit, investeringsskatt på 30% och höjd fastighetsskatt, slår
emellertid hårt mot tillväxten utan att bidra till någon spridning av densamma.
Investeringsskatten på byggande och straffskatten på fastigheter i
Stockholms län måste därför avskaffas.

Stockholmsregionen spelar en central roll för teknikförnyelsen och produktivitetsutvecklingen
inom svenskt näringsliv. Näringslivet i regionen är
en nationell resurs, som måste vårdas och ges utvecklingsutrymme. Förbättrade
kommunikationer och modern informationsteknologi ger ökade möjligheter
till spridning av information och till decentralisering av kvalificerade
verksamheter.

Det är möjligt och måste vara ett uttalat mål för statsmakterna att genom
positiva insatser öka avlänkningen från Stockholmsområdet. Länsstyrelsen i
Stockholms län är engagerad i ett sådant arbete. Det är angeläget att länsstyrelsen
i Stockholms län ges erforderliga resurser för detta arbete, vilket är
av direkt intresse för kommuner och län inom stödområdena.

Länsstyrelserna föreslås få huvudansvaret för samordningen av statens regionala
utvecklingsinsatser. För Stockholmsregionens del är det viktigt att
denna ökade roll för länsstyrelserna anpassas till de särskilda förutsättningar
som räder här vad avser uppgiftsfördelningen mellan de regionala organen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen bör utarbeta en ändrad fördelningsmodell
för väganslagen så att Stockholms län får en ökad andel av
dessa,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om konsekvenserna av särskild investeringsskatt och
höjd fastighetsskatt för Stockholmsregionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av resurser till länsstyrelsen i Stockholms
län,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande de särskilda förutsättningar som råder i
Stockholms län vad avser uppgiftsfördelningen mellan de regionala
organen.

Stockholm den 26 mars 1990

Ylva Annerstedt (fp)

Mot. 1989/90
A101

2