Utbildningsutskottets betänkande

Motionerna

Motion från allmänna motionstiden 1988

1987/88:Ub254 av Gunilla André m.fl. (c, s, m, fp, vpk) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvinnor i läromedel.

Motion med anledning av proposition 1988/89:65

1988/89:Ubl3 av Björn Samuelson m.fl. (vpk) vari — såvitt nu är i
fråga — yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om vissa rekryteringsfrågor.

Motioner från allmänna motionstiden 1989

1988/89:Ub240 av Ylva Johansson m.fl. (vpk) vari — såvitt nu är i
fråga — yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om en granskning av den könsmässiga ojämlikheten i
No-läroböcker,

5. att riksdagen hos regeringen begär att SÖ, i enlighet med vad som
i motionen anförs, får i uppdrag att utarbeta en handledning för
läromedelsförfattare och lärare i syfte att motverka könsorättvisor i No.

1988/89:Ub302 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
jämställd hetsarbetet i skolan.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A808.

1988/89:Ub333 av Catarina Rönnung och Sylvia Pettersson (båda s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en utvärdering rörande effekterna ur
bl.a. jämställdhetssynpunkt, av den ändrade rangordningen mellan
kriterierna "skicklighet" och "förtjänst" vid tjänstetillsättning.

1989/90:UbU6

Vissa jämställdhetsfrågor

1989/90

UbU6

1 Riksdagen 1989/90. 14 sami. Nr 6

1988/89:Ub550 av Björn Samuelson och Ylva Johansson (båda vpk)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förstärkt jämställdhetsarbete på högskolan.

1988/89:Ub584 av Lisbeth Staaf-IgeIström och Karin Wegestål (båda s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om jämnare könsfördelning för olika tjänster vid
landets universitet och högskolor.

1988/89:Ub585 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
insatser/åtgärder för att öka intresset för kvinnoforskning.

1988/89:Ub728 av Larz Johansson m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att främja jämställdheten.

1988/89:Ub808 av Sylvia Pettersson m.fl. (s) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utbildning om könsroller och jämställdhet
skall vara obligatorisk i all grundutbildning för lärare,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av jämställdhetsfrågorna i fortbildning
av all personal i skolan.

1988/89:Ub825 av Isa Halvarsson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om jämställdhetsansvarig vid varje länsskolnämnd.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om granskningen av läromedel från jämställdhetsaspekt,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om jämställdhetsfrågorna i lärarutbildning och lärarfortbildning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om enkönade grupper i bl.a. teknik och data,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts angående åtgärder inom yrkesorienteringen, arbetsförmedlingen,
prao och lärlingsutbildningen för att stimulera till
okonventionella yrkesval,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om etappmål på 20 % pojkar i gymnasiets nya

vårdutbildningar,

7. att riksdagen hos regeringen begär att den ger UHÄ i uppdrag att
genomföra en undersökning om vilka karriärhinder som möter kvinnliga
forskare och därefter föreslå åtgärder för att underlätta rekryteringen
av kvinnor till forskningen,

1989/90:UbU6

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fler kvinnliga ledamöter i tjänsteförslagsnämnder,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående stimulans för kvinnliga läkare till att
bedriva både undervisning och forskning,

10. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om forskning av personer med s.k. medellång vårdutbildning.

1988/89:Ub833 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
kunskaper om könsroller samt relevanta resultat från kvinnoforskningen
bör ingå i lärarutbildningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om länsskolnämndernas tillsyn av skolorna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om granskning av könsmässig ojämlikhet och kvinnodiskriminering
i läroböcker.

1988/89:Ub836 av Kersti Johansson m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om jämställdhet i utbildningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en kampanj för att rekrytera kvinnliga skolledare,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skolöverstyrelsens roll för jämställdhetsarbetet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättande av jämställdhetsansvariga vid varje
länsskol nämnd.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A809.

Utskottet

I det följande behandlas ett antal motioner, som väckts under den
allmänna motionstiden vid riksmötet 1988/89 samt en motion som
väckts vid närmast föregående riksmöte och en motion som väckts
med anledning av proposition 1988/89:65. Motionerna tar upp olika
frågor som gäller jämställdhet på utbildningsområdet. Först i betänkandet
behandlas de motioner som rör skolans område, därefter de som
rör högskolan.

Skolan

Frågan om granskning av läromedel från jämställdhetssynpunkt tas
upp i fyra motioner. I motion 1988/89:Ub240 (vpk) yrkandena 4 och 5
påtalas den könsmässiga ojämlikheten i läroböcker i naturorienterande
ämnen. Det är nödvändigt att alla svenska läroböcker granskas ur ett

1989/90:UbU6

könsperspektiv för att göra det möjligt att uppnå läroplanens mål.
Därför föreslår motionärerna att SO skall ges i uppdrag att i samband
med utarbetandet av kommentarmaterial till Lgr80 i No-ämnen även
utarbeta en handledning för lärare och läromedelsförfattare. I nyss
nämnda motion och i motion 1988/89:Ub833 (vpk) föreslås att statens
institut för läromedel (SIL) skall ges i uppdrag att vid sin löpande
kvalitetsgranskning av läromedel speciellt beakta könsmässig ojämlikhet
och kvinnodiskriminering. 1 motion 1987/88:Ub254 (c, s, m, fp,
vpk) sägs att läromedlen för grundskolan och gymnasiet "befolkas av
män och manliga bedrifter", medan exempelvis kvinnliga författare
knappast nämns i läroböckerna i litteraturhistoria. Motionärerna anser
att en vetenskaplig analys bör komma till stånd av läromedlen i
litteraturhistoria, historia och religionshistoria och att det på grundval
av denna analys bör utarbetas en handledning till hjälp för läromedelsförfattare
och producenter. Motion 1988/89:Ub825 (fp) yrkande 2 har
samma innebörd.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

SIL har att pröva om ett läromedel skall få antas som basläromedel i
grundskolan, gymnasieskolan eller vissa andra skolformer. Om det
gäller basläromedel i ett samhällsorienterande ämne skall SIL först låta
granska om läromedlet behandlar sitt ämne på ett sakligt och allsidigt
sätt och även i övrigt stämmer överens med mål och riktlinjer i
läroplanen. SIL har vidare låtit göra s.k. temagranskningar av läromedel
i ämnena engelska, tyska, franska och matematik samt i litteraturhistoria
från könsrollssynpunkt. Dessa granskningar har visat på stora
brister när det gäller att främja läroplanens mål på denna punkt. Med
anledning av proposition 1988/89:4 om skolans utveckling och styrning
kommer SIL dessutom att fa i uppdrag att genomföra en fortlöpande
kvalitetsgranskning av läroböcker. Granskningen skall omfatta läroböcker
som fastställts som basläromedel för grundskolan, gymnasieskolan
och motsvarande vuxenutbildning. Den skall utmynna i jämförande
och värderande bedömningar av de läroböcker som finns i ett ämne
för en årskurs eller för ett stadium. Enligt vad utskottet erfarit planerar
SIL att i denna ämnesgranskning bl.a. beakta hur läromedlen
motsvarar läroplanens mål när det gäller jämställdhet mellan kvinnor
och män. Under budgetåret 1989/90 kommer ämnesgranskning att
företas av läroböcker i orienteringsämnen för mellanstadiet. Dessa
behandlar i viss utsträckning naturorienterande ämnen, historia och
religionshistoria, ämnen som särskilt nämns i motionerna.

Som utskottet uppfattar det är både SIL och SÖ medvetna om
vikten av att i skolan främja jämställdhet mellan män och kvinnor och
att bryta traditionella könsrollsmönster när det gäller studie- och
yrkesval. Någon uppmaning från riksdagens sida till SÖ att utarbeta en
handledning för lärare och läromedelsförfattare är därför enligt utskottets
uppfattning inte påkallad.

Utskottet konstaterar vidare att det enligt läroplanerna för grundskolan
och gymnasieskolan är skolans uppgift att verka för jämställdhet
mellan kvinnor och män. Skolan bör på olika sätt stimulera eleverna
att välja yrke och vuxenroll oberoende av traditionella könsrollsföre -

1989/90:UbU6

ställningar. Det förhållandet att mycket fa kvinnor omnämns i läroböcker
med historiskt innehåll återspeglar den avsaknad av jämställdhet
mellan könen som har rått under århundraden. Det är självfallet
viktigt att den kunskap, som finns om kvinnors villkor och deras
insatser i politik och kulturliv, redovisas i läromedlen och i undervisningen.
Kunskap av detta slag är särskilt viktig för flickornas självkänsla,
som ofta är sämre än pojkarnas. Den behövs också för att både
pojkar och flickor skall få en så sann bild som möjligt av det
förgångna och ett perspektiv på samtiden och framtiden. Hur en sann
bild av historien är beskaffad är en viktig fråga för historievetenskaperna.
Det är enligt utskottets mening inte möjligt att gå förbi den frågan,
om man vill diskutera skolans läromedel i historia, litteraturhistoria,
religionshistoria, konsthistoria m.fl. historiska ämnen. En granskning i
de för SIL normala formerna är inte tillräcklig. Utskottet anser det
angeläget att vetenskapligt kompetenta forskare utreder, hur rättvisande
den bild av det förgångna är som förmedlas i ett representativt urval
läromedel i historiska ämnen med hänsyn tagen till den tidsram som
en skolkurs utgör. Det bör få ankomma på regeringen att finna former
för hur en sådan utredning skall göras samt efter utredningen vidta de
åtgärder som eventuellt kan komma att behövas.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna
1987/88:Ub254 och 1988/89:Ub825 yrkande 2 och med avslag på
motionerna 1988/89:Ub240 yrkandena 4 och 5 samt 1988/89:Ub833
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

Förslag om undervisning i enkönade grupper tas upp i motion
1988/89:Ub825 yrkande 4. Motionärerna menar att separat undervisning
för pojkar och flickor under vissa perioder, t.ex. vid laborationer
och praktisk undervisning i ämnen där flickor traditionellt inte hävdar
sig, skulle vara ett sätt att få flickorna att utveckla sina personligheter
och anlag.

Utskottet hänvisar till den försöksverksamhet som redan bedrivs av
skolöverstyrelsen (SÖ) på detta område. Resultatet av pågående försöksverksamhet
bör avvaktas. Utskottet avstyrker härmed motion
1988/89:Ub825 yrkande 4.

I motion 1988/89:Ub302 (m) behandlas jämsiälldhetsarbetet i skolan. Motionärerna
påtalar det allvarliga i att lärare på låg- och mellanstadierna
har bristfälliga baskunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen.
Flickorna är enligt motionärerna benägna att avstå från längre
utbildningar, framför allt inom teknik och naturvetenskap. Skolan bör
tillsammans med föräldrarna fa dem att förstå värdet av goda kunskaper
i alla ämnen, en god utbildning och vikten av att kunna försörja
sig själv.

Utskottet anser mycket av det som anförs i motionen ligga väl i linje
med vad som sägs i läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan
och det som regeringen uttalat i proposition 1987/88:105 om jämställdhetspolitiken
inför 90-talet. Fortbildningen av lärare på låg-och mellanstadierna
i matematik och naturorienterande ämnen har behandlats

1989/90: UbU6

av utskottet i betänkandet 1988/89:UbU13 (s. 11). Något särskilt uttalande
av riksdagen enligt motionärernas önskemål behövs därför inte,
varför utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub302.

1 motion 1988/89:Ub825 yrkande 5 understryks vikten av åtgärder för
att stimulera lill okonventionella yrkesval . Motionärerna pekar på
åtgärder som bör kunna vidtas inom yrkesorienteringen, arbetsförmedlingen,
den praktiska arbetslivsorienteringen och lärlingsutbildningen.

Som utskottet ser det arbetar både skolan och arbetsförmedlingen på
det sätt som förespråkas i motionen. Utskottet anser inte att det är
riksdagens sak att i detalj föreskriva hur man lokalt skall gå till väga
för att främja läroplanens mål och avstyrker därför motion
1988/89:Ub825 yrkande 5.

Samma motionärer vill (yrkande 6) att försöksverksamheten med den
nya treåriga vårdutbildningen i gymnasieskolan skall ha 20 % av platserna
för pojkar som etappmål

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

I proposition 1987/88:105 om jämställdhetspolitiken inför 90-talet
anger regeringen som ett mål för den kommande femårsperioden att
andelen pojkar i försöksverksamheten med treårig omvårdnadslinje i
gymnasieskolan bör uppgå till minst en femtedel av de intagna. Riksdagen
lade regeringens anmälan utan erinran till handlingarna. I
försöksverksamheten med treårig yrkesutbildning i gymnasieskolan
ingår också en treårig vårdlinje, gren för omsorger om barn och
ungdom. Utskottet utgår från att även denna studieväg omfattas av
samma mål. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion
1988/89:Ub825 yrkande 6.

Enligt motion 1988/89:Ub333 (s) har den ändring av lagen om offentlig
anställning (LOA) som beslutades år 1985 lagt hinder i vägen för
kvinnor som vill avancera till skolledare. Det gäller ändringen att
skickligheten skall sättas främst bland de sakliga grunder som man
fäster avseende vid när statliga och andra tjänster tillsätts. Förtjänst har
därmed fått minskad betydelse som urvalsgrund. Enligt motionärerna
innebär förtjänst att man samlat lång praktisk erfarenhet inom ett
område, medan skicklighet huvudsakligen bedöms på grund av formell
kompetens, exempelvis akademiska betyg. De menar att det finns goda
sakliga grunder att tillmäta förtjänst lika högt meritvärde som skicklighet
vid tillsättande av chefsbefattningar. Motionärerna anser att den
ledningsgrupp som utbildningsdepartementet tillsatt för att samordna
och förbereda åtgärder i jämställdhetsfrågor också bör göra en utvärdering
av vilken effekt den ändrade rangordningen mellan de sakliga
grunderna skicklighet och förtjänst haft vid tjänstetillsättningar.

Utskottet vill erinra om vad som anförs i proposition 1984/85:219 (s.
20) om den statliga personalpolitiken när det gäller innebörden i
begreppet skicklighet som urvalsgrund:

1989/90: UbU6

Till skickligheten bör enligt min mening hänföras de faktorer som är
av betydelse för den sökandes lämplighet för den aktuella tjänsten.

— — — All relevant erfarenhet bör värderas inom ramen för skickligheten.
Det skall vara en kvalitativ helhetsbedömning.

Hit bör således räknas bl.a. teoretisk och praktisk utbildning, personliga
egenskaper (som prestationsförmåga, yrkesskicklighet, ledaregenskaper,
samarbetsförmåga m.m.) samt kunskaper och erfarenheter
som har förvärvats i andra offentliga eller privata anställningar eller i
egen verksamhet. Erfarenheter från områden som vård av barn, studier,
utlandsvistelser, språkkunskaper, ideellt arbete m.m. bör också
vägas in vid bedömningen av skickligheten, i den mån de är relevanta
för den sökta tjänsten.

Av grundläggande betydelse för meritvärderingen är att det är de
krav som är förknippade med tjänsten som bestämmer vilka skicklighetsfaktorer
som skall beaktas och hur tungt dessa skall väga.

Riksdagen lämnade propositionen i denna del utan erinran.

Utskottet konstaterar att erfarenheter som är värdefulla för en
skolledare skall beaktas inom ramen för skickiighetskriteriet. Kriteriet
förtjänst avser tjänstgöringstidens längd oavsett dess kvaliteter i övrigt
och dess relevans för den sökta tjänsten. De erfarenheter som motionärerna
nämner som värdefulla för en skolledare skall alltså räknas in i
skickligheten. Om en sökande till en skolledartjänst anser att hans
eller hennes skicklighet inte har blivit riktigt värderad vid en tillsättning
kan beslutet överklagas hos skolöverstyrelsen och i sista hand hos
regeringen. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet
motion 1988/89:Ub333.

Enligt motion 1988/89:Ub836 (c) yrkande 2 bör en bred kampanj för
rekrytering av kvinnliga skolledare igångsättas.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

I proposition 1987/88:105 om jämställdhetspolitiken inför 90-talet
uppställs som mål för arbetet med att förändra den ojämna könsfördelningen
bland skolledare att så snart som möjligt och senast läsåret
1992/93 bör minst hälften av lediga skolledartjänster tillsättas med
kvinnor. Bland samtliga rektorer bör på så sätt andelen kvinnor ha
ökat till minst 20 % och bland samtliga studierektorer bör andelen ha
ökat till minst 30 %.

Enligt uppgifter från statistiska centralbyrån har andelen kvinnor
bland samtliga rektorer ökat kraftigt sedan 1980-talets början och var
år 1988 14,2 %. Motsvarande andel bland samtliga studierektorer var
samma år 32,3 %. Inom den statliga fördjupningsutbildningen för
skolledare är för närvarande drygt 40 % av deltagarna kvinnor. Den
statliga skolledarutbildningen har nyligen inlett ett nätverksprojekt för
att öka andelen kvinnor på rektorstjänster.

Det är inte riksdagens sak att i detalj utforma hur jämställdhetsarbetet
inom myndigheterna skall bedrivas. Utskottet utgår ifrån att berörda
myndigheter liksom hittills anstränger sig att finna effektiva sätt att
uppnå de mål som riksdagen har uppställt för jämställdhetsarbetet.
Motion 1988/89:Ub836 yrkande 2 avstyrks därför.

1989/90: UbU6

I motionerna 1988/89:Ub825 yrkande 1 och 1988/89:Ub836 yrkande 4
pläderas för att en särskild jåmställdhetsansvarig bör utses vid varje
länsskolnämnd.

Motsvarande yrkande avslogs av riksdagen vid 1987/88 års riksmöte.
Utskottet uttalade då att en ordning enligt motionärernas förslag skulle
kunna fa en effekt motsatt den önskade. Detta är fortfarande utskottets
uppfattning, varför motionerna 1988/89:Ub825 yrkande 1 och
1988/89:Ub836 yrkande 4 avstyrks.

1 motion 1988/89:Ub836 yrkande 3 hävdas att SÖ bör fa i uppgift att
leda jämställdhetsarbetet på skolområdet . En sådan ordning anses mera
ändamålsenlig än den ledningsgrupp för jämställdhetsfrågor som numera
finns för hela utbildningsområdet.

Utbildningsministern tillsatte i september 1988 den aktuella ledningsgruppen,
i vilken bl.a. ingår generaldirektören för SO. På utskottets
förslag avslog riksdagen vid 1987/88 års riksmöte ett motsvarande
yrkande. Utskottet står kvar vid samma uppfattning och avstyrker
motion 1988/89:Ub836 yrkande 3.

Motion 1988/89:Ub833 yrkande 2 tar upp länsskolnåmndernas tillsyn av
skolorna. Enligt motionärerna bör denna tillsyn speciellt beakta hur
lärarnas tid och den tid eleverna får tala och svara på frågor fördelas
mellan flickor och pojkar.

En av länsskolnämndernas grundläggande uppgifter är att se till att
de mål och riktlinjer för skolväsendet som riksdagen och regeringen
har fastställt förverkligas. Utskottet utgår ifrån att länsskolnämnderna i
sin tillsyn av skolorna bl.a. uppmärksammar jämställdhetsmålet och att
den fråga motionärerna tagit upp beaktas utan att riksdagen behöver
göra något uttalande. Motion 1988/89:Ub833 yrkande 2 avstyrks därmed.

Jämställdhetsfrågorna i lärarutbildning och lärarfortbildning behandlas i
tre motioner. I motion 1988/89:Ub808 (s) sägs att det krävs en planerad
och systematisk utbildning på detta område och att jämställdheten
bäst skulle främjas av att frågor om könsroller och jämställdhet blev
obligatoriska inslag, dvs. ges plats och poäng i all lärarutbildning
(yrkande 1). Lika viktigt är det enligt motionärerna att den fortbildning
som ges till lärare och all annan skolpersonal kommer att omfatta
även jämställdhetsfrågorna (yrkande 2). Kraven att jämställdhetsfrågorna
skall ingå som en naturlig del i undervisningen måste få en
framskjuten plats i lärarutbildning och fortbildning enligt motion
1988/89:Ub825 yrkande 3. Enligt motion 1988/89:Ub833 yrkande 1 bör
kunskaper om könsroller samt relevanta resultat från kvinnoforskningen
förmedlas i lärarutbildningen.

Utskottet erinrar om att de centrala utbildningsplanerna för olika
lärarutbildningslinjer i högskolan fastställs av UHÄ. I den centrala
utbildningsplanen för den nya grundskollärarlinjen nämns jämställdhetsfrågorna
bland dem som bildar övergripande kunskapsområden,
vilka inte har en självklar förankring i bestämda ämnen i skolan och
lärarutbildningen utan hämtar sitt stoff och sina metoder från flera av

1989/90: U b U6

dem samtidigt. På grundskollärarlinjen skall de studerande lära sig hur
sådana övergripande kunskapsområden kan behandlas i undervisningen
i skolan. Utskottet ser ingen anledning att frångå den gällande
rollfördelningen mellan riksdag, regering och myndighet när det gäller
fastställande av utbildningsplaner.

När det gäller lärarfortbildning anförde utskottet vid sin behandling
av proposition 1988/89:100 (bet. 1988/89:UbU13, s. 11) att jämställdhetsfrågorna
skall behandlas som en naturlig del i all lärarfortbildning
och att det är viktigt att lärarna uppmärksammas på betydelsen av att
undervisningen utformas så att den intresserar både flickor och pojkar
och att lärarna har lika förhållningssätt mot elever av olika kön.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1988/89:Ub808 yrkandena 1 och 2, 1988/89:Ub825 yrkande
3 och 1988/89:Ub833 yrkande 1.

Högskolan

Fyra motioner rör åtgärder för att förbättra rekryteringen av kvinnor till
högre studier och forskning. I motion 1988/89:Ubl3 (vpk) yrkande 3
hävdas att det finns åtgärder att vidta inom högskolorna som aktivt
skulle bidra till ökade möjligheter för kvinnor att gå in i högre studier.
Högskolorna bör presentera förslag och redovisa åtgärder som syftar
härtill. Högskolans verksamhetsredovisning berörs i motion
1988/89:Ub584 (s) där det föreslås att UHÄ skall fa i uppdrag att
årligen redovisa könsfördelningen bland lektorer, forskarassistenter,
docenter och professorer vid samtliga universitet och högskolor. Motionären
anser också att en utvärdering bör göras av samtliga tillsättningar
på högre tjänster vid universitet och högskolor. Enligt motionerna
1988/89:Ub728 (c) yrkande 2 och 1988/89:Ub825 yrkandena 7
och 8 bör regeringen ge UHÄ i uppdrag att genomföra en brett
upplagd undersökning av karriärhindren för kvinnor inom högskolan.
Vidare bör könsfördelningen i tjänsteförslagsnämnderna enligt motionärerna
bli jämnare.

Motion 1988/89:Ub825 yrkande 9 påtalar att kvinnliga läkarstuderande
lider ständig brist på kvinnliga förebilder. För att öka kunskaperna
om kvinnors hälsoproblem är det enligt motionärerna viktigt att
fler kvinnliga läkare stimuleras att såväl undervisa inom läkarutbildningen
som satsa på forskning. Samma motion yrkande 10 beskriver
omvårdnadsforskning som ett område där kvinnor traditionellt bär stor
kunskap. Denna forskning, som under drygt 10 år har bedrivits av
personer med s.k. medellång vårdutbildning, sägs vara tvärvetenskaplig
till sin natur och därför inte låta sig fångas i särskilda discipliner.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

I UHÄ:s senaste verksamhetsberättelse för högskolan (avseende budgetåret
1987/88, UHÄ-rapport 1989:8) redovisas översiktligt könsfördelningen
på olika slag av tjänster i högskolan. Mer detaljerade uppgifter
med fördelning på högskoleenhet har publicerats av statistiska centralbyrån
i serien Bakgrundsmaterial om högskolan.

1989/90:UbU6

Den nyss nämnda ledningsgruppen inom utbildningsdepartementet
ägnar betydande intresse åt karriärhindren för kvinnor inom högskolan
liksom åt rekryteringen av kvinnor till högre studier och forskning.

Av förordningen (1984:803) om jämställdhet i statlig verksamhet
följer att båda könen bör vara representerade bland de sakkunniga
liksom inom tjänsteförslagsnämnden i övrigt, om så kan ske inom
ramen för sakliga urvalsgrunder.

Vid riksmötet 1986/87 beslöt riksdagen att införa treåriga planeringsperioder
för forskning och forskarutbildning. En forskningsproposition
skall föreläggas riksdagen våren 1990 avseende de följande tre
åren. Förslagen i denna proposition i vad gäller forskning och jämställdhet
bör avvaktas.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
1988/89:Ubl3 yrkande 3, 1988/89:Ub584, 1988/89:Ub728 yrkande 2
samt 1988/89:Ub825 yrkandena 7, 8, 9 och 10.

Kvinnoforskning tas upp i motion 1988/89:Ub550 (vpk). Motionärerna
vill att avsnitt om kvinnovetenskaplig teoribildning skall ingå i en
vetenskaplig grundkurs obligatorisk för alla examensutbildningar. Motionärerna
önskar vidare att varje institution inom högskolan skall föra
offentligt tillgänglig statistik över studerande, examinerade och personal
med könsfördelning. Enligt motion 1988/89:Ub585 (s) råder det
stora problem med återväxten av forskare med ett kvinnoperspektiv.
Därför bör enligt motionären det på grundutbildningen alltid ingå
kurser med ett kvinnoperspektiv. I forskarutbildningen bör det vid
varje institution finnas kvalificerade handledare med ett kvinnoperspektiv,
och kurser med detta perspektiv bör ingå i utbildningen.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Riksdagen har på utskottets förslag givit regeringen till känna att
frågan om vetenskaplig grundkurs eller motsvarande inslag i grundutbildningen
bör övervägas närmare av den högskolepedagogiska utredningen
(jfr bet. 1988/89:UbU9, s. 10, rskr. 1988/89:148).

Statistik på riksnivå om de studerande redovisas sedan länge med
uppdelning på kön, och på senare tid sker detta också när det gäller
högskolans personal. Det är en uppgift för högskolornas jämställdhetskommittéer
att bevaka att även lokalt framställd statistik, t.ex. vid en
institution, ger redovisning efter kön av de förhållanden som är
intressanta i jämställdhetssammanhang.

Som redovisats i det föregående skall en forskningsproposition föreläggas
riksdagen våren 1990. Frågan om resurser för forskning med ett
kvinnoperspektiv får prövas i det sammanhanget.

Med hänsyn till vad som redovisats anser utskottet att riksdagen bör
avslå motionerna 1988/89:Ub550 och 1988/89:Ub585.

I motion 1988/89:Ub836 (yrkande 1) sägs att de traditionella könsrollsmönstren
grundläggs tidigt och att det därför är viktigt att genom hela
utbildningen från förskolan till universitets- och vuxenutbildning beakta
jämställdhetsaspekten. Detta föreslår motionärerna att riksdagen
skall ge regeringen till känna.

1989/90: UbU6

Med hänvisning till vad utskottet anfört dels i betänkande UbU
1987/88:34 om jämställdhetspolitiken inför 90-talet, dels i förevarande
betänkande föreslår utskottet att riksdagen avslår motion

1988/89:Ub836 yrkande 1.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande läromedel

att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Ub254 och
1988/89: Ub825 yrkande 2 och med avslag på motionerna
1988/89:Ub240 yrkandena 4 och 5 samt 1988/89:Ub833 yrkande
3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om en vetenskaplig undersökning av läromedel i historiska
ämnen,

res. 1 (vpk)

2. beträffande undervisning i enkönade grupper

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub825 yrkande 4,

3. beträffande visst jåmstålldhetsarbete i skolan
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub302,

4. beträffande åtgärder för att stimulera till okonventionella
yrkesval

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub825 yrkande 5,

5. beträffande etappmål i försöksverksamheten med den nya
treåriga vårdutbildningen i gymnasieskolan

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub825 yrkande 6,

6. beträffande befordringsgrunden skicklighet
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub333,

7. beträffande rekrytering av kvinnliga skolledare

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub836 yrkande 2,

res. 2 (c)

8. beträffande en jämställdhetsansvarig vid varje länsskolnämnd
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub825 yrkande 1 och
1988/89:Ub836 yrkande 4,

res. 3 (fp. I c)

9. beträffande skolöverstyrelsens ledning av jämställdhetsarbetet
på skolområdet

att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub836 yrkande 3,

10. beträffande länss ko Inämnder nas tillsyn av skolorna
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub833 yrkande 2,

11. beträffande lärarutbildning och lärarfortbildning

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub808 yrkandena 1 och

2, 1988/89:Ub825 yrkande 3 samt 1988/89:Ub833 yrkande 1,

12. beträffande åtgärder för att förbättra rekryteringen av kvinnor
till högre studier och forskning

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ubl3 yrkande 3,
1988/89:Ub584, 1988/89:Ub728 yrkande 2 samt 1988/89:Ub825
yrkandena 7, 8, 9 och 10,

1989/90:UbU6

13. beträffande kvinnoforskning

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub550 och
1988/89:Ub585,

14. beträffande jämställdhet i utbildningen i övrigt
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub836 yrkande 1.

Stockholm den 14 november 1989
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s). Larz Johansson (c). Helge Hagberg
(s), Ann-Cathrine Haglund (m). Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg
(fp). Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s),
Margareta Hemmingsson (s). Birger Hagård (m), Marianne Andersson
(c), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ingegerd Wärnersson (s), Margitta
Edgren (fp). Ylva Johansson (vpk) och Claes Roxbergh (mp).

Reservationer

1. Läromedel (mom.l)

Ylva Johansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Som
utskottet uppfattar det" och på s. 5 slutar med "vad utskottet anfört"
bort ha följande lydelse:

Undervisningen och läroböckerna i naturorienterande ämnen måste
enligt utskottets mening förändras så att de bättre svarar både mot
flickornas behov och mot läroplanens mål. SÖ bör därför ges i
uppdrag att i samband med utarbetandet av kommentarmaterial till
Lgr 80 i No-ämnet även utarbeta en handledning för lärare och
läromedelsförfattare. En sådan handledning bör vara utformad så att
kvinnliga forskare synliggörs och undervisningen i No-ämnen görs mer
likvärdig för pojkar och flickor.

Utskottet konstaterar — — — (= utskottet) — — — att behövas.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub240
yrkande 5, med anledning av motionerna 1987/88:Ub254 och
1988/89:Ub825 yrkande 2 och med avslag på motionerna
1988/89:Ub240 yrkande 4 och 1988/89:Ub833 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1989/90:UbU6

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande läromedel
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub240 yrkande 5,
med anledning av motionerna 1987/88:Ub254 och
1988/89:Ub825 yrkande 2 och med avslag på motionerna
1988/89:Ub240 yrkande 4 och 1988/89:Ub833 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Rekrytering av kvinnliga skolledare (mom. 7)

Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar "Det är inte"
och slutar "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att ansträngningarna att rekrytera fler kvinnliga
skolledare bör intensifieras. En bred kampanj bör igångsättas i detta
syfte. Detta bör riksdagen, med bifall till motion 1988/89:Ub836 yrkande
2, som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande rekrytering av kvinnliga skolledare
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub836 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. En jämställdhetsansvarig vid varje länsskolnämnd
(mom. 8)

Lars Leijonborg (fp), Marianne Andersson (c) och Margitta Edgren
(fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Motsvarande
yrkande" och slutar med "yrkande 4 avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat frågor som avser
skolans medverkan i arbetet för jämställdhet mellan kvinnor och män.
Utskottet har därvid bl.a. hänvisat till läroplanens formuleringar. Länsskolnämnderna
har därvid en viktig roll när det gäller arbetet med att
sprida kunskap om intentionerna i läroplanerna. Beträffande jämställdhetsarbetet
anser utskottet att det vore till fördel om varje länsskolnämnd
inom sig utsåg en jämställdhetsansvarig, som kunde ge de
lokala skolmyndigheterna stöd och råd i jämställdhetsarbetet. Självfallet
skall jämställdhetssträvandena genomsyra arbetet för all personal
vid nämnden. Att en person ges huvudansvaret innebär dock att någon
också får överblick över de samlade insatserna i länet och också ser
var ytterligare initiativ kan behövas. Vad utskottet nu anfört om
jämställdhetsfrågorna i skolan bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

1989/90: UbU6

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande en jåmställdhetsansvarig vid varje länss ko Inämnd
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub825 yrkande
1 och 1988/89:Ub836 yrkande 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Åtgärder för att förbättra rekryteringen av kvinnor
till högre studier och forskning (mom. 12)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anför:

Vår medverkan i besluten om jämställdhetsfrågor på högskoleområdet
bygger på att vi förutsätter att regeringen lägger förslag i dessa frågor i
forskningspropositionen 1990.

2. Visst jämställdhetsarbete i skolan (mom. 3)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anför:

När det gäller jämställdhetsarbetet i skolan och fortbildningen av
lärare i matematik och naturorienterande ämnen, hänvisar vi till
tidigare anmäld uppfattning vilken framgår av reservation 1 till utbildningsutskottets
betänkande 1988/89:UbU13.

1989/90:UbU6