Utbildningsutskottets betänkande
1989/90: UbU5

Vissa vuxenutbildningsfrågor

1989/90

UbU5

Motionerna

1988/89:Ub209 av Inger Koch (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om att studieförbunden skall ges rätt att utfärda
betyg i vissa delar av sin verksamhet.

1988/89:Ub220 av Ulf Melin (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införandet
av ett resurssystem som utgår från principen att kostnaden för
grundläggande svenskundervisning för invandrare bör belasta anslaget
C 5 även om invandrarna erhåller undervisningen inom grundvux.

1988/89:Ub233 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjlighet till koncentrerad undervisning i svenska
språket för invandrare.

1988/89:Ub244 av Berit Oscarsson och Erkki Tammenoksa (båda s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om svenska för invandrare.

1988/89:Ub256 av Berit Oscarsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av resurser till grundvux.

1988/89:Ub257 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av svenskundervisning
för vuxna invandrare (sfi).

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Sf515.

l988/89:Ub272 av Erkki Tammenoksa m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att SÖ får i uppdrag att utarbeta klara regler för
grundutbildning för vuxna så att riksdagens antagna invandrar- och
minoritetspolitiska mål uppnås.

1988/89:Ub274 av Lahja Exner m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en utvärdering av sfi-reformen med den i motionen
redovisade målsättningen.

1 Riksdagen 1988189.14saml. Nr 5

1988/89:Ub328 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar begära att regeringen ser över kompetenskraven för lärare i
svenska för invandrare.

1988/89:Ub329 av Hans Göran Franck m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av en utvidgning av undervisning i svenska m.m. för vuxna
invandrare.

1988/89:Ub337 av Charlotte Branting (fp) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om uppfinnarutbildningen på Grimslövs folkhögskola.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A488.

1988/89:Ub338 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
undervisningen i svenska för invandrare.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Sf547.

1988/89:Ub804 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i
fråga — yrkas

3. att riksdagen begär att regeringen upphäver sitt beslut om väntetid
på två månader innan sfi får påbörjas,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs angående asylsökandes studier.

Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Sf502.

Utskottet

Svenskundervisning för invandrare m.m.

Utgångspunkter

Invandrare får i dag grundläggande undervisning i svenska språket på
flera vägar.

Varje kommun är skyldig att se till att nykomna vuxna invandrare
får sådan grundläggande svenskundervisning för invandrare (grund-sfi)
som ger allmänna kunskaper i svenska språket och kunskaper om det
svenska samhället (1 § lagen om grundläggande svenskundervisning för
invandrare, 1986:159). Undervisningen kan anordnas av kommunen
eller — på uppdrag av kommunen — av studieförbund, folkhögskola
eller i vissa fall en AMU-myndighet. Kommunens skyldighet gäller de
invandrare som är kyrkobokförda i kommunen och dem som, utan att
vara kyrkobokförda, vistas i kommunen och väntat mer än två månader
på uppehållstillstånd. Skyldigheten gäller t.o.m. året efter det år då
invandraren kommit till Sverige. En läroplan har fastställts för undervisningen,
och behörighetskrav gäller för lärarna i grund-sfi. Omfattningen
av grund-sfi budgetåret 1989/90 beräknades i budgetpropositio -

1989/90:UbU5

nen 1989 till drygt 700 000 studietimmar. Statsbidrag utgår till all
undervisning i grund-sfi som anordnats enligt gällande bestämmelser.
Det finns således inte någon fastställd totalram för omfattningen av
grund-sfi.

Den som saknar sådana färdigheter i läsning, skrivning eller räkning
som normalt uppnås på grundskolans mellanstadium har rätt att
genomgå grundutbildning för vuxna (grundvux) (3 kap. 1 och 3 §§
vuxenutbildningsiagen, 1984:1118). Denna rätt gäller både svenska
medborgare och invandrare som antingen är kyrkobokförda i landet
eller som vistas i en kommun och som väntat mer än två månader på
uppehållstillstånd. Om en elev i grundvux har bristfälliga kunskaper i
svenska språket får undervisningen enligt 3 kap. 5 § vuxenutbildningslagen
ske på elevens eget språk om eleven önskar det. Sådan undervisning
skall kompletteras med undervisning i svenska som andra språk.
Eleverna i grundvux skall enligt läroplanen för grundvux få kunskaper
i svenska som motsvarar de kunskaper som erhålls i grund-sfi. De som
lärt sig svenska inom grundvux är inte berättigade till undervisning i
grund-sfi. Grundvux anordnas av kommun. Det finns en läroplan för
undervisningen och behörighetsregler för lärarna. Antalet deltagare i
grundvux beräknas innevarande budgetår till omkring 24 000. Omkring
60 % av dem är invandrare. För grundvux anges varje år en
totalram uttryckt i antal undervisningstimmar som inte får överskridas.

Med ökad invandring har väntetiderna i förläggningar av olika slag
blivit långa. Mot denna bakgrund har statens invandrarverk (SIV)
startat svenskundervisning för flyktingar som befinner sig på förläggning,
s.k. förläggningssvenska. Budgetåret 1987/88 beräknas denna undervisning
omfatta omkring 400 000 timmar. För undervisningen
anlitar SIV olika anordnare, t.ex. studieförbund. Det finns inte någon
läroplan för undervisningen eller några behörighetskrav för lärarna,
men intentionerna är att undervisningen skall bedrivas enligt läroplanen
för grund-sfi.

Päbyggnadsundervisning i svenska språket för invandrare (påbyggnads-sfi)
anordnas av studieförbund eller i samband med arbetsmarknadsutbildning
av AMU-myndighet. För påbyggnads-sfi i studieförbund
finns ingen läroplan. Skolöverstyrelsen (SÖ) utfärdar allmänna råd för
vad som skall krävas av cirkelledare i påbyggnads-sfi inom studieförbund.
SÖ meddelar också föreskrifter om sådan studieplan för påbyggnads-sfi
som skall godkännas av studieförbund. För påbyggnads-sfi
anordnad av AMU-myndighet finns riktlinjer och kursplan utfärdade
av AMU-styrelsen.

Svenskundervisning inom grundutbildning för vuxna
(grundvux)

I motionerna 1988/89:Ub220 (m) och 1988/89:Ub329 (s) redovisas att
en ökande andel av eleverna i grundvux är invandrare. Eftersom de
samtidigt som de skall lära sig läsa och skriva också skall lära sig
svenska, behöver de oftast längre undervisningstid än svenska elever.
Då statsbidraget till grundvux avser ett begränsat totalantal timmar

1989/90: UbU5

1* Riksdagen 1988/89.14 sami. Nr 5

innebär det ökade behovet av undervisningstimmar per elev att det
uppstår väntetider, och att elevernas studietid förlängs. Motionärerna
anser mot denna bakgrund att den del av grundvux som avser svenskundervisning
för invandrare skall få statsbidrag enligt samma regler
som gäller för grund-sfi, dvs. utan begränsning av någon totalram.
Enligt motion 1988/89:Ub220 bör bidraget till svenskundervisning för
invandrare inom grundvux utgå från anslaget Undervisning för invandrare
i svenska språket m.m. och inte som i dag från anslaget Bidrag till
kommunal utbildning för vuxna. Även i motion 1988/89:Ub256 (s)
uppmärksammas att behovet av undervisningstimmar inom grundvux
ökar och att elevernas studier sträcks ut i tiden. Motionären anser att
riksdagen bör ge regeringen till känna att det bör finnas tillräckliga
resurser för att alla som söker till grundvux skall få plats.

Utskottet vill med anledning av dessa tre motioner anföra följande.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1990/91 har SÖ upprepat
sitt förslag från föregående år om att statsbidrag till svenskundervisning
för invandrare inom grundvux skall utbetalas från anslaget Undervisning
för invandrare i svenska språket m.m. och inte som i dag från
anslaget Bidrag till kommunal utbildning för vuxna. Förslaget innebär
att kommunerna föreslås få statsbidrag för 37,5 undervisningstimmar
per person (utifrån en genomsnittlig undervisningstid om 450 timmar
per person och en gruppstorlek om 12 personer). Dessa undervisningstimmar
bör inte räknas in i den totala ram som fastställs för grundvux.

För närvarande pågår eller avslutas ett antal översyner och utredningar
beträffande olika delar av vuxenutbildningen i landet. Inför
perioden 1991/92—1993/94 har SÖ fått regeringens uppdrag att göra en
fördjupad anslagsframställning för vuxenutbildningen inom SÖ:s område.
I direktiven för anslagsframställningen har regeringen uttryckt
sin avsikt att — med resultaten av pågående utredningar m.m. samt
SÖ:s fördjupade anslagsframställning som grund — ta ställning till den
framtida vuxenutbildningen. SÖ skall i anslagsframställningen för
1991/92—1993/94 särskilt belysa grundvux och komvux. SÖ skall bedöma
hur den bedrivna verksamheten stämmer överens med de allmänna
målen för utbildningarna. Vidare skall SÖ göra en grundlig analys
av den framtida utbildningen och komma med förslag till åtgärder.

Nyligen har två rapporter överlämnats till regeringen om svenskundervisningen
för invandrare, nämligen SÖ:s Rapport 89:44, Intentioner
och verklighet, En uppföljning av 1986 års sfi-reform samt riksrevisionsverkets
Svenska för invandrare, Regeringsuppdrag, Dnr 1989:372.
I regeringsförklaringen den 3 oktober i år meddelade statsministern att
regeringen kommer att föreslå åtgärder som leder till att invandrare
snabbare kan komma ut i arbetslivet. Vidare kommer kommunerna att
ges det samlade ansvaret för utbildningen i svenska för invandrare (sfi).

Utskottet kan således konstatera att frågor om svenskundervisning
såväl inom som utanför grundvux har aktualiserats i arbetet inom
regeringskansliet. Riksdagen kommer under det nyligen påbörjade
riksmötet att fa tillfälle att ta ställning till frågor om svenskundervisningen
i samband med behandlingen av både budgetpropositionen och
det aviserade förslaget om åtgärder för invandrare. Mot denna bak -

1989/90:UbU5

grund anser utskottet att riksdagen inte nu bör göra något sådant
uttalande som begärs i motionerna om utformningen m.m. av statsbidraget
till den svenskundervisning som ges inom grundvux. Med det
anförda avstyrker utskottet motionerna 1988/89:Ub220, 1988/89:Ub256
och 1988/89:Ub329 delvis.

I motion 1988/89:Ub272 (s) hemställs att SÖ skall få i uppdrag att
utarbeta klara regler för grundvux så att de mål för invandrar- och
minoritetspolitiken som riksdagen antagit uppnås. Motionärerna anser
att läroplanen och kommentarmaterialet för grundvux behöver kompletteras
med föreskrifter om att grundvux inte enbart skall avse
grundläggande svenskundervisning. Motionärerna hävdar att undervisningen
i vissa fell har fått en sådan karaktär och att de studerande inte
får de kunskaper som avses i läroplanen för grundvux. I kommuner
där andelen invandrare i grundvux är stort bör enligt motionärernas
mening undervisningen i grundvux för dem i huvudsak genomföras på
hemspråk.

Utskottet har inledningsvis redovisat att grundvux enligt vuxenutbildningslagen
skall ge vuxna sådana grundläggande färdigheter i läsning,
skrivning eller räkning som normalt uppnås på grundskolans
mellanstadium. Om en elev i grundvux har bristfälliga kunskaper i
svenska språket får undervisningen ske på elevens eget språk om
eleven önskar det. Sådan undervisning skall kompletteras med undervisning
i svenska som andra språk, vilken skall ge kunskaper i svenska
motsvarande vad som erhålls genom grund-sfi. Utskottet kan inte dela
motionärernas uppfattning att undervisningen i huvudsak skall ske på
hemspråk, då detta skulle innebära att eleverna inte får de avsedda
kunskaperna i svenska, vilka de behöver vid vidare studier och utträde
på arbetsmarknaden. Utskottet vill slutligen erinra om att länsskolnämnderna
har att se till att undervisningen inom grundvux sker i
enlighet med fastställda föreskrifter. Om missförhållanden råder är det
således deras uppgift att uppmärksamma detta och att se till att
undervisningen får det avsedda innehållet och den föreskrivna utformningen.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 1988/89:Ub272.

Undervisning i svenska språket m.m.

I nio motionsyrkanden tas upp olika frågor som gäller svenskundervisningen
för invandrare (sfi).

I motionerna 1988/89:Ub257 (vpk) yrkande 1 och 1988/89:Ub274 (s)
begärs, med något skilda motiveringar, en utvärdering eller översyn av
sfi. Ett av de problem som tas upp i motionerna är det delade
huvudmannaskapet för svenskundervisningen. Denna fråga behandlas
även i motionerna 1988/89:Ub244 (s) och 1988/89:Ub329 (s). Motionärerna
anser att resurserna inte kan utnyttjas effektivt om inte all
svenskundervisning får samma huvudman. En fortlöpande utvärdering
förordas i motion 1988/89:Ub338 (m).

1 motion 1988/89:Ub244 (s) anförs även att reglerna för grund-sfi
bör ändras så att tidsgränserna för kommunernas skyldighet att erbjuda

1989/90: UbU5

grund-sfi tas bort. Det finns invandrare som vistats mer än två år i
landet och som av olika skäl inte hunnit fl den svenskundervisning
som erbjuds inom grund-sfi.

Studierna i grund-sfi skall ske på deltid. Enligt motionerna
1988/89:Ub233 (fp) yrkande 8 och 1988/89:Ub338 (m) bör det vara
möjligt att studera på heltid inom grund-sfi om den studerande bedöms
ha förutsättningar för detta. Därigenom skulle invandrarna få
bättre möjlighet att snabbare komma ut på arbetsmarknaden eller gå
vidare till andra studier.

Flyktingar bör enligt motion 1988/89:Ub804 (fp) yrkande 3 få börja
sin svenskundervisning så snart som möjligt efter ankomsten. Därigenom
tas väntetiden till vara och flyktingarna kan få en meningsfull
sysselsättning. Av samma skäl hemställs i motionens yrkande 4 att den
bestämmelse skall tas bort som säger att en flykting skall ha väntat på
besked om uppehållstillstånd i minst två månader för att vara berättigad
till undervisning i grund-sfi.

Kompetenskraven för lärare inom svenskundervisningen bör enligt
motion 1988/89:Ub328 (c) ses över.

Utskottet har i det föregående avsnittet redovisat att regeringen
under innevarande riksmöte kommer med förslag om åtgärder bl.a.
inom svenskundervisningen för invandrare. Vidare har utskottet kort
redovisat att både SÖ och riksrevisionsverket (RRV) nyligen överlämnat
var sin rapport till regeringen om svenskundervisningen. Motionerna
om utvärdering och översyn av svenskundervisningen, vilka
väcktes i början av året. är således numera tillgodosedda genom de
båda avlämnade myndighetsrapporterna.

Både SÖ och RRV föreslår att tidsgränserna skall tas bort så att alla
invandrare — såväl nyanlända som de som varit i landet mer än två år

— skall ha rätt till statsbidragsberättigad undervisning upp till festställd
kunskapsnivå. Uppdelningen i grund-sfi och påbyggnads-sfi bör
enligt myndigheternas mening upphöra. Kommunen bör bli huvudman
för den samlade svenskundervisningen, dvs. för undervisning som
motsvarar vad som i dag erbjuds inom grund-sfi, påbyggnads-sfi och
förläggningssvenska. Båda myndigheterna förordar förbättrad studieoch
yrkesorientering och praktik som en del av utbildningen parallell
med den lärarledda undervisningen. Statsbidraget förelås även i fortsättningen
vara schabloniserat. Båda myndigheterna betonar betydelsen
av bättre samordning mellan olika myndigheter lokalt, regionalt och
centralt.

SÖ föreslår vidare att kommunen inte skall ha rätt att välja mer än
en anordnare av undervisningen. SÖ anser också att den lägre timersättningen
— som i praktiken avräknats från det socialbidrag invandraren
erhållit — skall avskaffas. Medlen bör i stället användas till att
täcka kostnader för förslagen i rapporten. Handikappade invandrare
bör få samma stöd inom grund-sfi och grundvux. Lärarfortbildningen
bör ses över. Grund-sfi bör även i fortsättningen bedrivas på deltid
med lärarledd undervisning mellan 10 och 21 lektioner per vecka. För

1989/90: U b U5

studievana invandrare bör antalet lärarledda lektioner vara lågt och
hemarbetstiden lång. Studieovana invandrare bör i stället fa fler lärarledda
lektioner och även kunna få delta i mindre grupper.

RRV anser — till skillnad från SÖ — att studierna även bör få
bedrivas på heltid. Vidare anser RRV att man bör uppmärksamma
brister i fråga om undervisningen i samhällskunskap inom sfi. RRV
föreslår ytterligare utredning av frågor som rör samordning av kunskapskrav
och kunskapsnivå inom sfi, inom kommunal vuxenutbildning
(komvux) i vad gäller svenska och svenska som andra språk resp.
inom preparandutbildningen för gäststuderande och i vissa fall invandrarstuderande
som söker till svenska högskolor. Därvid bör även
frågan tas upp om krav på lägst betyget 3 i svenska eller svenska som
andra språk för allmän behörighet till högskolestudier.

Regeringen har den 19 oktober i år beslutat att kommun skall fa
statsbidrag även för sådan grund-sfi som ges till flyktingar, vilka vistats
så länge i förläggning att kommunens skyldighet att anordna undervisning
upphört.

Som framgår av redovisningen i det föregående har de frågor som
tagits upp i motionerna aktualiserats i SÖ:s och RRV:s rapporter.
Rapporterna ingår i det underlag som bearbetas inom regeringskansliet
inför den kommande propositionen om åtgärder för invandrare. Utskottet
anser därför att riksdagen inte bör göra något uttalande i
delfrågor innan propositionen lagts. Först då blir det tillfälle att samlat
bedöma hur den framtida svenskundervisningen för invandrare bör
utformas och organiseras. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till
motionerna 1988/89:Ub233 yrkande 8, 1988/89:Ub244, 1988/89:Ub257
yrkande 1, 1988/89:Ub274, 1988/89:Ub328, 1988/89:Ub329 delvis,
1988/89:Ub338 och 1988/89:Ub804 yrkandena 3 och 4.

Rätt för studieförbund att utfärda betyg

Studieförbunden bör enligt motion 1988/89:Ub209 (m) ges rätt att
utfärda betyg över studier inom vissa delar av sin verksamhet. Därigenom
skulle de studerande ha större valmöjligheter och konkurrens
skapas mellan studieförbunden och kommunal vuxenutbildning.
Konkurrensen kan stimulera anordnarna av undervisningen och bidra
till att undervisningen bättre anpassas till de studerandes behov. Om
studieförbunden får ge betyg i vissa delar av sin verksamhet skulle
detta enligt motionärens mening också innebära en bättre kontroll av
denna verksamhets kvalitet.

Utskottet anser inte att det är förenligt med de av riksdagen godkända
principerna för det fria och frivilliga folkbildningsarbetet att betyg
utfärdas inom vissa delar av studieförbundens verksamhet. Därför bör
motion 1988/89:Ub209 avslås av riksdagen.

1989/90: U b U5

Uppfinnarutbildning på folkhögskola

1989/90: UbU 5

Riksdagen bör enligt motion 1988/89:Ub337 (fp) yrkande 3 som sin
mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om
uppfinnarutbildningen på Grimslövs folkhögskola. Motiveringen till
yrkandet återfinns i motion 1988/89:A488. Däri sägs att stöd bör ges
till denna utbildning och att detta skall ses som ett forsta steg mot en
nordisk folkhögskola i förnyelseteknik.

Utskottet erinrar om att varje folkhögskola själv får bestämma sin
verksamhet med hänsyn tagen till skolans ideologiska och kunskapsmässiga
inriktning och inom ramen för de allmänna föreskrifterna i 2
och 3 §§ folkhögskoleförordningen (1977:551). Det ankommer således
på den enskilda folkhögskolan att i enlighet med folkhögskoleförordningen
avgöra hur tilldelade resurser i form av statsbidragsberättigade
elevveckor skall användas. Folkhögskolekommittén (U 1988:09) fick
den 21 juni 1989 tilläggsdirektiv (Dir. 1989:36). Enligt dessa skall
kommittén bl.a. belysa om folkhögskolans roll som yrkesutbildare i
vissa fall «ir förenlig med folkbildningsmålen. Kommittén skall också
värdera folkhögskolans yrkesutbildningsinsatser och lämna förslag till
gränsdragning för folkhögskolans yrkesutbildning.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 1988/89:Ub337 yrkande

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande statsbidragsregler för svenskundervisning för invandrare
inom grundvux

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub220, 1988/89:Ub256
och 1988/89:Ub329 delvis,

res. I Im)

2. beträffande regler för undervisningen inom grundvux
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub272,

3. beträffande svenskundervisningen för invandrare m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Ub233 yrkande 8,
1988/89:Ub244, 1988/89:Ub257 yrkande 1, 1988/89:Ub274,
1988/89:Ub328, 1988/89:Ub329 delvis, 1988/89:Ub338 och

1988/89:Ub804 yrkandena 3 och 4,

res. 2 (m, fp)

4. beträffande rätt för studieförbund att utfärda betyg
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub209,

5. beträffande uppfinnarutbildning på folkhögskola
att riksdagen avslår motion 1988/89:Ub337 yrkande 3.

Stockholm den 24 oktober 1989

På utbildningsutskottets vägnar

1989/90:UbU5

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg
(s), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp), Lars Svensson (s),
Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s), Birger Hagård (m), Marianne
Andersson (c), Björn Samuelson (vpk), Eva Goés (mp), Ewa Hedkvist
Petersen (s), Ingegerd Wärnersson (s), Jan Björkman (s) och Ulf Melin
(m).

Reservationer

1. Statsbidragsregler för svenskundervisning för
invandrare inom grundvux (mom. 1)

Birgitta Rydle, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "I sin"
och på s. 5 slutar med "1988/89:Ub329 delvis" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med vad som anförs i motionerna om att
statsbidragsreglerna för undervisningen i svenska för invandrarelever
inom grundvux bör ändras i syfte att minska väntetiderna och motverka
utsträckta studietider. Det är en vinst för både individerna och
samhället om eleverna i grundvux snabbare än i dag kan genomföra
sina studier och komma ut i arbetslivet. Det är inte rimligt att
kommunerna skall erhålla bidrag till svenskundervisning enligt två
regelsystem beroende på om denna undervisning sker inom grundvux
eller inom grund-sfi. Därför bör riksdagen med bifall till motion
1988/89:Ub220 begära att regeringen i 1990 års budgetproposition
kommer med förslag om att svenskundervisningen inom grundvux inte
skall räknas in i timramen för grundvux. Denna svenskundervisning
skall berättiga kommunerna till statsbidrag enligt samma regler som
gäller för grund-sfi.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande statsbidragsregler för svenskundervisning för invandrare
inom grundvux

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Ub220, med anledning
av motion 1988/89:Ub329 delvis och med avslag på motion
1988/89:Ub256 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. Svenskundervisningen för invandrare m.m.

(mom. 3)

Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m), Birger Hagård (m) och Ulf
Melin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Som
framgår" och slutar med "och 4" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är värdefullt att svenskundervisningen nu
utvärderats och att de två rapporterna från SÖ resp. RRV kan läggas
till grund för beslut om den framtida undervisningen. Utskottet anser
att det är viktigt att svenskundervisningen i fortsättningen utvärderas
fortlöpande.

Om flyktingar och invandrare skall få goda möjligheter att snabbt
komma in i det svenska samhället bör svenskundervisningen påbörjas
så snart som möjligt efter ankomsten till Sverige. De nuvarande
tidsgränserna för rätten till svenskundervisning bör enligt utskottets
mening tas bort. Dock måste från fall till fall givetvis hänsyn tas till
varje enskild persons önskemål och förutsättningar. Det kan finnas
många orsaker till att en flykting inte kan eller orkar starta svenskundervisningen
förrän senare.

Det är väsentligt för studieresultaten att undervisningen läggs upp
med hänsyn till de studerandes förkunskaper och vana vid studier. Det
bör därför inte längre föreskrivas att studierna måste bedrivas på
deltid. De studerande som vill studera på heltid och som bedöms
kunna tillgodogöra sig en mera koncentrerad undervisning bör erbjudas
en sådan.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna
1988/89:Ub233 yrkande 8, 1988/89:Ub338 och 1988/89:Ub804 yrkandena
3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna att förslag av den
innebörd som utskottet här angivit bör ingå i den kommande propositionen
om åtgärder för invandrare.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande svenskundervisningen för invandrare m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub233 yrkande
8, 1988/89:Ub338 och 1988/89:Ub804 yrkandena 3 och 4 samt
med avslag på motionerna 1988/89:Ub244, 1988/89:Ub257 yrkande
l, l988/89:Ub274, 1988/89:Ub328 och 1988/89:Ub329 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Statsbidragsregler för svenskundervisning för
invandrare inom grundvux (mom.l)

Eva Goés (mp) anför:

1989/90: UbU5

Jag anser att det är viktigt att invandrarnas studier inom grundvux inte
hindras eller sträcks ut i tiden på grund av resursknapphet. Den

rådande bristen på undervisningstimmar drabbar även de svenska
eleverna. Eftersom SÖ har tagit upp statsbidragsreglerna för svenskundervisningen
inom grundvux i sin anslagsframställning och statsministern
uppmärksammat behovet av åtgärder för invandrarna i regeringsförklaringen,
förutsätter jag att regeringen kommer med en lösning på
den nu aktuella frågan i budgetpropositionen i januari 1990.

1989/90: UbU5