Utbildningsutskottets betänkande

Regeringen har i proposition 1988/89:4 om skolans utveckling och
styrning bl.a. föreslagit att riksdagen godkänner vad som har anförts i
propositionen under punkten 3.5.2 om betygsättning i engelska resp.
matematik.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1988/89:4

1988/89:Ub4 av Carl Bildt m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett nytt betygssystem,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om preciserade krav för tillträde till de olika gymnasielinjerna,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjligheter till kompletteringsutbildning,

23. att riksdagen avslår regeringens förslag att ge betyg i endast en
referensgrupp för elever som valt allmän och särskild kurs.

1988/89:Ub5 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

7. att riksdagen avslår propositionens förslag vad gäller betygsättningen
i engelska resp. matematik,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en betygsutredning.

1988/89:Ub8 av Rune Rydén m.fl. (m, fp, c) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

2. att riksdagen avslår proposition 1988/89:4 i vad gäller betygsättning
i engelska resp. matematik samt därvid som sin mening ger
regeringen till känna att nuvarande förhållanden bör råda tills resultatet
av det fortsatta utvecklingsarbetet med olika grupperingar av eleverna
i matematik och engelska föreligger.

1989/90:UbU4

Betygsfrågor på skolområdet

1989/90

UbU4

Propositionen

1 Riksdagen 1989/90. 14 sami. Nr 4

1988/89:Ub9 av Larz Johansson m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att tillsätta en parlamentarisk betygsutredning.

Motioner från allmänna motionstiden 1988

1987/88:Ub212 av Charlotte Branting och Barbro Sandberg (fp) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om komplement/alternativ till betygen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om s.k. viktade betyg vid intagning till gymnasieskolan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om avskaffande av betyget i barnkunskap.

1987/88:Ub228 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återinförande
av betyg i ordning och uppförande inom grund- och gymnasieskolan.

1987/88:Ub230 av Alf Svensson (c) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en ny betygsutredning.

1987/88:Ub246 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i
fråga — yrkas

18. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt betygssystem
enligt de riktlinjer som angetts i motionen,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kompletterande antagningsmodeller vid ansökan
till gymnasieskolan,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjligheter för skolor att pröva både fler och
färre betygstillfällen liksom helt andra betygsformer.

1987/88:Ub271 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

3. att riksdagen beslutar att, med ändring av sitt tidigare beslut,
återinföra en femgradig betygsskala för grundskolekurserna inom komvux
(grundvux).

1987/88:Ub292 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att utreda en
betygsfri ungdomsskolas möjligheter och behov.

1987/88:Ub309 av Birger Hagård och Göran Ericsson (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att i grundskolan återinföra ordning, disciplin, tolerans och
respekt.

1989/90: UbU4

1987/88:Ub333 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av försöksverksamhet med betygsfri
intagning till gymnasieskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om studier beträffande alternativa betygssystem som
bättre än dagens främjar läroplanens mål.

1987/88:Ub378 av Ingela Gardner (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återinförande
av den femgradiga betygsskalan för grundskolekurser inom den
kommunala och statliga vuxenutbildningen.

1987/88:Ub801 av Olof Johansson m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en parlamentarisk betygsutredning.

1987/88:Ub806 av Carl Bildt m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett nytt betygssystem
i enlighet med vad som i motionen anförts,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjligheter till kompletterande studier och omprövning
av betyg,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förkunskapskrav för gymnasieskolans linjer.

Motioner från allmänna motionstiden 1989

1988/89:Ub233 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

3. att riksdagen beslutar att med ändring av sitt tidigare beslut
återinföra en femgradig betygsskala för grundskolekurserna inom komvux
(grundvux).

1988/89:Ub269 av Margaretha af Ugglas (m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär ändrade bestämmelser beträffande musikbetygens
betydelse vid ansökan till gymnasieskolan.

1988/89:Ub276 av Larz Johansson m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en parlamentariskt sammansatt betygsutredning.

1988/89:Ub292 av Birgitta Rydle (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återinförande
av den femgradiga betygsskalan för grundskolekurser inom den
kommunala och statliga vuxenutbildningen.

1989/90: UbU4

1988/89:Ub304 av Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
prövning av frågan om ett betyg i undervisningsämnet svenska på
gymnasieskolans yrkesförberedande linjer.

1988/89:Ub332 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en betygsfri grund- och gymnasieskola,

4. att riksdagen beslutar om en försöksverksamhet med betygsfri
antagning till gymnasieskolan i enlighet med vad som i motionen
anförts.

1988/89:Ub806 av Carl Bildt m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett nytt betygssystem
i enlighet med vad som i motionen anförts,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjligheter till kompletterande studier och omprövning
av betyg,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förkunskapskrav för gymnasieskolans linjer.

1988/89:Ub810 av Sten Svensson m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga

— yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
yrkeslivserfarenhet bör meritvärderas vid antagning till gymnasieskolans
omvårdnadsiinje,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att någon
form av lämplighetsprövning bör utredas vad gäller gymnasieskolans
vårdlinje och omvårdnadsiinje, t.ex. yrkespraktik.

1988/89:Ub817 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i
fråga — yrkas

15. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt betygssystem
enligt de riktlinjer som angetts i motionen,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kompletterande antagningsmodeller vid ansökan
till gymnasieskolan,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om s.k. viktade betyg,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rätt att komplettera betyg.

!988/89:Ub824 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari — såvitt nu är i
fråga — yrkas

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om betyg i grundskolan, i gymnasiet och i vuxenutbildningen.

1989/90: UbU4

Utskottet

1989/90: UbU4

Utgångspunkter

En enhetlig betygsskala för den obligatoriska folkskolan fastställdes år
1897. Den som hade de kunskaper som behövdes för att bli godkänd
fick betyget B. Blev man underkänd, fick man BC eller C. Den som
kunde mer än vad som krävdes för B kunde få Ba, AB, a eller A.
Läroverken fick en likartad betygsskala år 1905. Under åren
1940—1962 gjordes ett grundläggande utredningsarbete på betygsområdet.
1940 års skolutredning framhöll i sitt betänkande om skolans
betygsättning (SOU 1945:45) att det är betydelsefullt att betygen är
likvärdiga mellan skolor och klasser. Därjämte måste enligt utredningen
fordras bl. a. att betygen ställer en någorlunda tillförlitlig prognos beträffande
den enskildes möjligheter och förutsättningar. Utredningen
föreslog dock inte någon ändring i betygssystemet. 1957 års skolberedning
föreslog i betänkandet (SOU 1961:30) Grundskolan att den s.k.
relativa betygsskalan skulle införas i denna skolform. På grundval av
förslag i proposition 1962:54 om reformering av den obligatoriska
skolan m. m. ersattes dåvarande bokstavsbetyg med relativa sifferbetyg
(SäU:l, rskr. 328). Avsikten med ändringen var bl.a. att komma bort
från det hävdvunna sättet att se betygen som absoluta mått på kunskaper
och färdigheter när det gäller i första hand godkänd och underkänd.

Sedan den 1 juli 1962 finns i grundskolan sifferbetygen 1 — 5, varvid
5 är högsta betyg. Enligt 1962 års riksdagsbeslut skulle fördelningen på
olika betygsgrader för samtliga elever i riket i kurser av samma slag
vara följande:

Betyg 12 3 4 5

Procent 7 24 38 24 7

När en ny läroplan för grundskolan infördes år 1969 togs betygen i
ordning och uppförande bort. Man hade med åren blivit alltmer
försiktig när det gällde att uttala sig om sådana egenskaper som skulle
ligga till grund för dessa betyg. Utvecklingen hade vidare lett till att
högsta betygen blivit normalbetygen. Detta innebar att endast fel och
inte förtjänster kom till uttryck i dessa betyg, vilket inte ansågs
förenligt med grundskolans idé.

Skolöverstyrelsen (SÖ) lade år 1972 fram förslag till betygsättning i
grundskola och gymnasieskola (SÖ:s betygsutredning 1972-11-01). Vidare
utredde parlamentariker i mitten på 1970-talet betygsfrågan vilket
resulterade i betänkandet (SOU 1977:9) Betygen i skolan. Den 1 juli
1982 gjordes vissa ändringar i betygssystemet för grundskolan (prop.
1978/79:180, UbU 45, rskr. 422). Betyg ges numera till eleverna i
årskurserna 8 och 9 i slutet av varje termin. När betyg ges för en elev i
årskurs 9 skall även elevens prestationer i årskurserna 7 och 8 beaktas.
Betyg skall ges i en femgradig skala. Som bakgrund för bedömningen
av vilket betyg som bäst svarar mot en elevs kunskaper och färdigheter

skall, heter det i grundskoleförordningen, beaktas att betygen i en
årskurs i landet som helhet bör fördela sig så att betyget 3 är normalbetyget
och betygen 2 och 4 är vanligare än betygen 1 och 5. Till detta
skall läggas följande. Det synsätt på undervisningens uppläggning som
är grundskolans ledmotiv utgår ifrån att undervisningen utformas efter
den enskilde elevens förutsättningar och att han bedöms därefter. I
detta syfte infördes i Lgr 80 skyldighet för skolan att anordna kontaktträffar
med hemmen två gånger per läsår.

I grundskolan skall vidare användas standardprov i ämnena engelska,
matematik och svenska som underlag för en anpassning av betygsnivån
vid den enskilda skolan efter förhållandena i landet som helhet
(jfr prop. 1986/87:100, bil. 10, UbU 12 s. 27, rskr. 185). När standardprov
konstrueras för grundskolan har man som grund läroplanens
krav. Grunden för betygssystemet är sålunda kursplanerelaterad.

När det gäller gymnasial utbildning gjorde 1960 års gymnasieutredning
(SOU 1963:42, s. 565) en ingående analys av betygens uppgifter
och olika betygssystems effekter. Principen om relativ betygsättning
kom att tillämpas i gymnasiet och fackskolan fr.o.m. läsåret 1966/67
(prop. 1964:171, SäU:l, rskr. 407). I gymnasieskolan används relativa
betyg fr. o. m. läsåret 1971/72. Skalan är också här femgradig. En
procentuell fördelning på olika betygsgrader för samtliga elever i riket
skall tillämpas i kurser av samma slag (jfr SÖ-FS 1989:18). För att göra
betygen jämförbara tillhandahåller SÖ centrala prov i vissa ämnen och
årskurser till ledning för betygsättningen. Regeringen har den 7 januari
1988 uppdragit åt SÖ att utveckla olika kompletterande urvalsgrunder,
andra än betyg, vid intagning till gymnasieskolans yrkesinriktade
och estetisk-praktiska studievägar. Uppdraget skall vara redovisat den 1
september 1990.

Det bör i sammanhanget noteras att 1976 års gymnasieutredning
lade fram vissa förslag när det gäller betygen i gymnasieskolan i sitt
betänkande (SOU 1981:96) En reformerad gymnasieskola. Utredningen
föreslog bl.a. att det nuvarande relativa betygssystemet skulle avskaffas,
att ett kursrelaterat betygssystem skulle införas, att det för varje
kurs skulle finnas en gräns vid betygsättningen mellan godkänd/icke
godkänd, att andelen olika betygssteg inte skulle anges med exakta
procenttal utan avgöras av hur många elever som hade uppnått resp.
betygsstegs kompetenskrav och att antalet betygsgrader skulle vara tre
eller fyra. Regeringen uppdrog år 1982 till universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) att belysa konsekvenserna för tillträde till grundläggande
högskoleutbildning av utredningens förslag. UHÄ konstaterade
efter ett omfattande utredningsarbete (UHÄ: 1982-11-15, Reg nr
601-700/82) bl.a. följande. Redan det urval som skulle behöva göras på
grundval av det betygssystem som utredningens majoritet föreslår (treeller
fyrgradig skala) erbjuder avsevärda svårigheter, om inte betydande
utvecklingsinsatser görs i riktning mot ett system där betygen är
jämförbara. Därvid måste kursbeskrivningar och prov styras stramt
genom centrala åtgärder som i sin tur motverkar den flexibilitet samt
den lokala och individuella anpassning som är centrala värden enligt
utredningens förslag. Om å andra sidan betygssystemet får en "friare"

1989/90:UbU4

utformning kan urval inte göras efter betyg, utan betygen måste
ersättas med ett eller flera instrument, i praktiken med högskoleprovet.
Det alternativa minoritetsförslaget, som endast har de två betygsgraderna
godkänd och icke godkänd, är över huvud taget inte lämpat för
urval och kan inte utvecklas i denna riktning.

Riksdagen har år 1988 beslutat om ett nytt urvalssystem för högskoleutbildning
fr.o.m. höstterminen 1991. Det nya systemet för urval
bland sökande till utbildningslinjer skall bygga på bl.a. betyg i en
femgradig skala från gymnasieskolan och motsvarande utbildningar
inom kommunal vuxenutbildning eller på ett studiefärdighetsprov. I
varje ämne som krävs för behörighet till viss utbildningslinje kommer
att fordras betyget 3 (prop. 1987/88:109, UbU:32, rskr. 330).

I 1989 års regeringsförklaring har statsministern uttalat att en expertgrupp
skall tillsättas för att analysera betygens betydelse.

Överväganden

Ett stort antal motioner i betygsfrågor har väckts under allmänna
motionstiden åren 1988 och 1989 samt med anledning av proposition
1988/89:4 om skolans utveckling och styrning.

Enligt motionerna 1987/88:Ub806 (m) yrkandena 5, 6 och 7,
1988/89:Ub4 (m) yrkandena 5, 6 och 11 samt 1988/89:Ub806 (m)
yrkandena 9, 11 och 12 ger betyg eleven information om hur arbetet i
skolan går. Förekomsten av läroplansrelaterade betyg ger eleven uppfattningen
att kunskap är något man kan öka med eget arbete. De bör
ges tidigare än för närvarande, och antalet betygssteg bör vara fler än
fem. Betyg måste dock enligt motionärerna kombineras med samtal
mellan elever, föräldrar och lärare. Möjlighet bör också finnas att efter
kompletterande studier få ett betyg omprövat. Ett sådant betyg skall
vid ansökan till högre studier räknas till sitt fulla värde. Vissa kunskaper
och färdigheter anses vidare nödvändiga för fortsatta studier.
Därför bör förkunskapskrav uppställas för tillträde till de olika gymnasielinjerna
(t.ex. lägsta betyg i vissa ämnen). I motionerna
1987/88:Ub246 (fp) yrkandena 18, 19 och 21 samt 1988/89:Ub817 (fp)
yrkandena 15, 16, 17 och 18 anförs bl.a. att betyg bör informera om
vilka kunskaper eleven har. Ett målrelaterat betygssystem har betydelse
för utvärdering av undervisningen, för att motivera eleven och för att
ge information till eleven och föräldrarna. Betyg bör ges från årskurs 6
och skalan bör omfatta sju steg. Prov och tester bör kunna förekomma
vid antagning. Möjlighet bör finnas att efter kompletterande studier få
ett betyg omprövat och ett sådant betyg bör vid ansökan till högre
studier räknas till sitt fulla värde. I motionen 1988/89:Ub824 (mp)
yrkande 19 föreslås betygen i grundskolan avskaffade. Antagning till
gymnasieskolan bör ske med test till den önskade linjen och när det
gäller yrkeslinjer i kombination med praktiska anlagstest. Det nuvarande
betygssystemet i gymnasieskolan bör ersättas av ett system med
betygen godkänt/icke godkänt på baskurser och fördjupningskurser. I
motionerna 1987/88:Ub292 (vpk), 1987/88:Ub333 (s) yrkande 1 och
1988/89:Ub332 (vpk) yrkandena 3 och 4 efterlyses en betygsfri grund -

1989/90:UbU4

och gymnasieskola samt en betygsfri antagning till gymnasieskolan. I
motionerna 1987/88:Ub230 (c) yrkande 2, 1987/88:Ub801 (c) yrkande

8, 1988/89:Ub5 (fp) yrkande 8, 1988/89:Ub9 (c) yrkande 12 och
1988/89:Ub276 (c) yrkande 16 föreslås en parlamentariskt sammansatt
betygsutredning. I proposition 1988/89:4 har föreslagits att betyg i
engelska resp. matematik i såväl allmän som särskild kurs på grundskolans
högstadium sätts utifrån att eleverna utgör en gemensam
referensgrupp. I motionerna 1988/89:Ub4 (m) yrkande 23,

1988/89:Ub5 (fp) yrkande 7 och 1988/89:Ub8 (m, fp, c) yrkande 2
yrkas avslag på detta förslag. I motionerna 1987/88:Ub228 (c) och
1987/88:Ub309 (m) efterlyses någon form av vitsord för flit, förmåga
att skapa trivsel i skolan, ordning m.m. Ytterligare förslag i betygsfrågor
framförs i motionerna 1987/88:Ub212 (fp), 1987/88:Ub333 (s)
yrkande 2, 1988/89:Ub269 (m), 1988/89:Ub304 (fp) och 1988/89:Ub810
(m) yrkandena 2 och 3.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena och proposition
1988/89:4 i vad gäller betygsättning i engelska och matematik på
grundskolans högstadium anföra följande.

Det relativa betygssystemet har som utgångspunkt att prestationerna
varierar mellan olika individer på ett sådant sätt att prestationsfördelningen
för hela elevgruppen i riket låter sig uttryckas i en normalfördelning.
Kritikerna till detta sätt att definiera de olika betygsgraderna
hävdar att ett sådant system ofta resulterar i en jämförelse eleverna
emellan. Systemet anses också vara stelt och sakna det motivationsskapande
moment som kommer till uttryck i vad som förr kallades den
glidande betygsskalan, dvs. möjlighet att successivt höja sina betyg
årskurs för årskurs. Det framhålls vidare i kritiken att sådana väsentliga
egenskaper för framgång i studierna som bl.a. flit, noggrannhet
m.m. inte kan komma till sin rätt i nuvarande system.

När beslut om nuvarande betygssystem fattades år 1978 ansågs betygens
huvuduppgift vara att tjäna som urvalsinstrument. Det kan nu
konstateras att det finns vissa brister i betygens sätt att fungera som
sådant instrument.

Det skulle vara av värde att få prövat om det relativa betygssystemet
bör ersättas med ett annat system. Utskottet vill i sammanhanget erinra
om att SÖ enligt proposition 1984/85:100 bil. 10 (s. 12—13) skall
utarbeta underlag för preciseringar av grundläggande kunskaper och
färdigheter i centrala ämnen i grundskolan. Arbetet med detta regeringsuppdrag
pågår. Vidare har utbildningsutskottet uttalat sig för en
ökad precisering av kursplanernas innehåll (jfr 1988/89:UbU 7 s. 15).

Som redovisats skall en expertgrupp för betygsfrågor inom kort
tillkallas inom regeringskansliet. Enligt utskottets mening är det väsentligt
att arbetet leder fram till en sådan syn på betygen att eleverna i
största möjliga utsträckning kommer bort från ett föga gagneligt jämförelsetänkande
sig emellan. Av gällande grundskoleförordning framgår
att lärarna i grundskolan inte slaviskt skall följa normalfördelningen
vid sin betygsättning. Utskottet utgår från att expertgruppen vid sin
analys av betygens betydelse väger betygens olika funktioner mot
varandra, t.ex. att utgöra grund för urval samt tillgodose behovet av

1989/90:UbU4

information och motivation. Expertgruppen bör vidare överväga när
betyg skall ges och om möjlighet bör finnas att efter kompletterande
studier fa ett betyg från grundskolan eller gymnasieskolan omprövat
och fa detta nya betyg räknat till sitt fulla värde. När det gäller
undervisningen i engelska och matematik på grundskolans högstadium
bör expertgruppen överväga om det bör finnas alternativkurser med
två kursplaner och i anslutning därtill två standardprov eller en kurs,
en kursplan och ett standardprov samt hur betygsättningen bör gå till.
Det skulle dessutom vara av intresse att få belyst hur skolan på ett
konstruktivt sätt kan redovisa de egenskaper som är av betydelse för
studier och yrkesliv (t.ex. samarbetsförmåga, flit, noggrannhet m.m.)
och som inte låter sig uttryckas i siffror eller bokstäver.

Utskottet förutsätter att resultatet av expertgruppens arbete kommer
att resultera i ett underlag för politiskt ställningstagande och att de
politiska partierna kommer in i det fortsatta beredningsarbetet när
underlaget föreligger. Med hänvisning till vad utskottet anfört föreslår
utskottet att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub4 yrkande
23, 1988/89:Ub5 yrkande 7 och 1988/89:Ub8 yrkande 2 avslår proposition
1988/89:4 såvitt nu är i fråga samt motionerna 1987/88:Ub212,
1987/88:Ub230 yrkande 2, 1987/88:Ub246 yrkandena 18, 19 och 21,
1987/88:Ub292, 1987/88:Ub333, 1987/88:Ub801 yrkande 8,

1987/88:Ub806 yrkandena 5, 6 och 7, 1988/89:Ub4 yrkandena 5, 6 och

11, 1988/89:Ub5 yrkande 8, 1988/89:Ub9 yrkande 12, 1988/89:Ub269,
1988/89:Ub276 yrkande 16, 1988/89:Ub304, 1988/89:Ub332 yrkandena
3 och 4, 1988/89:Ub806 yrkandena 9, 11 och 12, 1988/89:Ub810
yrkandena 2 och 3, 1988/89:Ub817 yrkandena 15, 16, 17 och 18 samt
1988/89:Ub824 yrkande 19.

Likaledes avstyrker utskottet motionerna 1987/88:Ub228 och
1987/88:Ub309.

1 motionerna 1987/88:Ub271 (fp) yrkande 3, 1987/88:Ub378 (m),
1988/89:Ub233 (fp) yrkande 3 och 1988/89:Ub292 (m) föreslås att den
femgradiga betygsskalan för grundskolekurser inom den kommunala
och statliga vuxenutbildningen skall återinföras.

Utskottet erinrar om att det nya betygssystemet för grundskolekurser
i den kommunala och statliga vuxenutbildningen infördes så sent som
den 1 juli 1985. När erfarenheter från en längre tidsperiod än dessa
fyra år föreligger får övervägas om det finns skäl att utvärdera betygssystemet.
Härmed avstyrker utskottet ifrågavarande motioner.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande vissa förslag i fråga om betyg i grundskola och
gymnasieskola

att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Ub4 yrkande
23, 1988/89:Ub5 yrkande 7 och 1988/89:Ub8 yrkande 2 avslår
proposition 1988/89:4 (punkten 3.5.2) samt motionerna
1987/88:Ub212, 1987/88:Ub230 yrkande 2, 1987/88:Ub246 yrkandena
18, 19 och 21, 1987/88:Ub292, 1987/88:Ub333,

1989/90: UbU4

1987/88:Ub801 yrkande 8, 1987/88:Ub806 yrkandena 5, 6 och 7,
1988/89:Ub4 yrkandena 5, 6 och 11, 1988/89:Ub5 yrkande 8,
1988/89:Ub9 yrkande 12, 1988/89:Ub269, 1988/89:Ub276 yrkande
16, 1988/89:Ub304, 1988/89:Ub332 yrkandena 3 och 4,
1988/89:Ub806 yrkandena 9, 11 och 12, 1988/89:Ub810 yrkandena
2 och 3, 1988/89:Ub817 yrkandena 15, 16, 17 och 18 samt
1988/89:Ub824 yrkande 19,

res. I (m)

2. beträffande vissa förslag i fråga om betyg i ordning m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub228 och
1987/88:Ub309,

res. 2 (I m)

3. beträffande vissa betyg i kommunal och statlig vuxenutbildning att

riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub271 yrkande 3,
1987/88:Ub378, 1988/89:Ub233 yrkande 3 och 1988/89:Ub292.

res. 3 (m. fp)

Stockholm den 14 november 1989
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg
(s), Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg
(fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m), Ingvar Johnsson (s),
Margareta Hemmingsson (s), Birger Hagård (m), Marianne Andersson
(c), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ingegerd Wärnersson (s), Margitta
Edgren (fp), Ylva Johansson (vpk) och Claes Roxbergh (mp).

Reservationer

1. Vissa förslag i fråga om betyg i grundskola och
gymnasieskola (mom. 1)

Ann-Cathrine Haglund, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "När
beslut" och på s. 9 slutar med "yrkande 19" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen att det är en viktig uppgift för skolan
att ge eleverna goda arbetsvanor. Inlärning är arbete. Med lämpliga
och väl avvägda uppgifter bör eleverna tränas att själva planera och
utföra sitt skolarbete.

Nuvarande betygssystem är konstruerat med tanke på dess betydelse
som urvalsinstrument. Betyg har emellertid också andra viktiga funktioner.

1989/90:UbU4

Betyg ger eleven information om hur arbetet i skolan går. Genom
betyg visar skolan sin respekt för kunskap och kompetens. Betyg
skapar motivation och lär eleven att kunskaper och färdigheter är
något man kan öka med eget arbete.

Elevernas rättssäkerhet främjas också bäst av att de får betyg. Betyg
skall inte sättas efter enstaka observationer utan vara resultat av en
kontinuerlig bedömning. Betyg kan på ett tydligare sätt än samtal och
omdömen "kvitteras" av mottagaren. Enbart samtal kan i praktiken
leda till en inofficiell och icke-kontrollerbar betygsättning. Betygsättningen
bör dock alltid kombineras med samtal mellan elever, föräldrar
och lärare.

För lärare och skolmyndigheter kan betyg vara ett värdefullt instrument
vid utvärderingen av skolans arbete.

Utskottet förordar ett nytt betygssystem enligt följande principer:

- Betygen skall ange elevens kunskaper i förhållande till läroplanens
krav.

- Betyg skall ges oftare och med början vid utgången av lågstadiet.
Antalet betygssteg bör vara fler än fem.

- Möjlighet skall finnas att efter kompletterande studier få ett betyg
omprövat. Ett sådant betyg skall vid ansökan till högre studier
räknas till sitt fulla värde.

Rätt ställda krav är en hjälp till fortsatta framsteg. Till de nödvändiga
kraven hör att eleven för att gå vidare måste ha de kunskaper och
färdigheter som behövs för att tillgodogöra sig undervisningen. Den
som har behov därav bör kunna få repetera en årskurs.

I dag ger genomgången grundskola eleven rätt att oberoende av
betyg i olika ämnen antas till vilken gymnasielinje som helst. Bara när
det är fler sökande än antalet platser spelar den sammanlagda betygspoängen
roll. Resultatet är att många elever kommer in på en viss
linje, men att de sedan upptäcker att deras förkunskaper inte räcker.
Det studieavbrott som oftast följer på detta innebär ett avbräck för den
enskilde samtidigt som en utbildningsplats går förlorad.

Det är ärligare gentemot eleverna att tydligt deklarera att vissa
kunskaper och färdigheter är nödvändiga för fortsatta studier. Därför
skall krav på förkunskaper uppställas till de olika gymnasielinjerna.
Kraven hjälper eleverna att förbereda sig för vad de senare kommer att
möta. Kraven bör kunna formuleras som genomsnittsbetyg, lägsta betyg
i vissa ämnen och i vissa fall genomgången tillvalskurs.

Utskottet föreslår att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till
nytt betygs- och antagningssystem för ungdomsskolan i enlighet med
vad utskottet här anfört. Det bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande vissa förslag i fråga om betyg i grundskola och
gymnasieskola

att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub806 yrkandena
5, 6 och 7, 1988/89:Ub4 yrkandena 5, 6, 11 och 23,
1988/89:Ub5 yrkande 7, 1988/89:Ub806 yrkandena 9, 11 och 12

1989/90:UbU4

samt 1988/89:Ub810 yrkandena 2 och 3, med anledning av
motionerna 1987/88:Ub246 yrkandena 18, 19 och 21,

1988/89:Ub8 yrkande 2, 1988/89:Ub817 yrkandena 15, 16, 17
och 18 och med avslag på proposition 1988/89:4 (punkten 3.5.2)
och motionerna 1987/88:Ub212, 1987/88:Ub230 yrkande 2,
1987/88:Ub292, 1987/88:Ub333, 1987/88:Ub801 yrkande 8,

!988/89:Ub5 yrkande 8, 1988/89:Ub9 yrkande 12,

1988/89:Ub269, 1988/89:Ub276 yrkande 16, 1988/89:Ub304,

1988/89:Ub332 yrkandena 3 och 4 samt 1988/89:Ub824 yrkande
19 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2. Vissa förslag i fråga om betyg i ordning m.m.

(mom. 2)

Birger Hagård (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Likaledes
avstyrker" och slutar med "och 1987/88:Ub309" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna
1987/88:Ub228 och 1987/88:Ub309, nämligen att det är nödvändigt att
vidta olika åtgärder som leder till att skolmiljön blir trygg och antivåldsinriktad.

Motionärerna pekar på att ett sätt skulle kunna vara att återinföra
betyg i ordning och uppförande som ett komplement till de enskilda
samtal, som i dag förekommer. Det skulle visa, att skolan menar allvar
och ställer krav på eleverna när det gäller ordning, disciplin, tolerans
och respekt. Det är inte rimligt, att skolan enbart fixerar sig vid att
dokumentera elevernas kunskaper när förutsättningen för all inlärning
är en trivsam och trygg miljö. Vidare bör i detta sammanhang övervägas
om betyg i ämne bör kompletteras med flitbetyg.

En skola, där det råder ordning i klassrummen, är en bra arbetsplats
och kan vara ett stöd för just de elever, som av olika skäl har
studiesvårigheter. En återgång till betyg i ordning och uppförande
innebär också en bättre förberedelse för arbetslivet, där det inte är
acceptabelt med omotiverad frånvaro, störande av arbetskamrater,
mobbning eller rent av överfall på arbetsledare.

Enligt utskottets mening bör regeringen snabbutreda frågan och
återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder. Det bör riksdagen
med bifall till motionerna 1987/88:Ub228 och 1987/88:Ub309 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande vissa förslag i fråga om betyg i ordning m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub228 och
1987/88:Ub309 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

1989/90: UbU4

3. Vissa betyg i kommunal och statlig
vuxenutbildning (mom. 3)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Birgitta Rydle (m),
Birger Hagård (m) och Margitta Edgren (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet
erinrar" och slutar med "ifrågavarande motioner" bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den femgradiga betygsskalan
— i avvaktan på ett nytt betygssystem för grundskolan och
gymnasieskolan — bör återinföras i grundskolekurser inom den kommunala
och statliga vuxenutbildningen för att denna skolform och
grundskolan skall vara likvärdiga. En ordning i kommunal och statlig
vuxenutbildning som innebär att endast "betygen" godkänd och icke
godkänd används, tenderar att leda till att kraven för godkänd sätts
mycket lågt. Informationen till den studerande och eventuella avnämare
blir därigenom mycket trubbig och inte sällan direkt missvisande.

Systemet med godkänd och icke godkänd innebär också att en
särskild kvotgrupp måste finnas för de elever som önskar läsa vidare i
gymnasieskolan. Detta blir onödigt om ett femgradigt betygssystem
återinförs. Om så inte sker finns risk för att elever som en gång börjat
studera i den kommunala och statliga vuxenutbildningens grundskolekurser
alltid kommer att tillhöra den kommunala och statliga vuxenutbildningens
utbildningssystem.

Riksdagen bör med bifall till motionerna 1987/88:Ub271 yrkande 3,
1987/88:Ub378, 1988/89:Ub233 yrkande 3 och 1988/89:Ub292 som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande vissa betyg i kommunal och statlig vuxenutbildning att

riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:Ub271 yrkande

3, 1987/88:Ub378, 1988/89:Ub233 yrkande 3 och 1988/89:Ub292
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Vissa förslag i fråga om betyg i grundskola och
gymnasieskola (mom. 1)

Lars Leijonborg och Margitta Edgren (båda fp) anför:

Vi står fest vid de ståndpunkter folkpartiet framfört i betygsfrågan men
finner det positivt att betygssystemet nu blir föremål för beredning. Vi
har därför avstått från att nu yrka bifall till våra yrkanden.

1989/90: UbU4

2. Vissa förslag i fråga om betyg i grundskola och
gymnasieskola (mom. 1)

Ylva Johansson (vpk) anför:

Vpk håller fast vid sin uppfattning, sorn uttrycks i motion
1988/89:Ub332, att skolan bör vara betygsfri. Vpk har emellertid inget
emot att ett expertunderlag nu tas fram för senare politiskt ställningstagande.

3. Vissa förslag i fråga om betyg i grundskola och
gymnasieskola (mom. 1)

Claes Roxbergh (mp) anför:

Jag är kritisk till betyg i skolan. Jag har emellertid inget emot att ett
expertunderlag nu tas fram för senare politiskt ställningstagande.

1989/90:UbU4