Utbildningsutskottets betänkande

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen
i proposition 1989/90:61 om elevmedverkan i arbetsmiljöarbetet (arbetsmarknadsdepartementet)
jämte motioner.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1989/90:61 om elevmedverkan i arbetsmiljöarbetet
föreslagit att riksdagen antar det av lagrådet granskade
lagförslaget.

Motionerna

1989/90:Ubl0 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förutsättningarna för en god arbetsmiljö,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att elevernas medverkan i arbetsmiljöarbetet inte
skall inkräkta på undervisningen.

1989/90:Ubll av Ylva Johansson m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen i enlighet med vad som i motionen anförs beslutar
om en sådan ändring i den av regeringen föreslagna förändringen av
arbetsmiljölagen 6 kap. 17 § att följande tillförs som ett nytt stycke
efter det första stycket: "Elevskyddsombud äger rätt att delta i skyddskommittésammanträde
med yttrande- och förslagsrätt.",

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utvärdering av de studerandes möjligheter att
påverka arbetsmiljön,

3. att riksdagen i enlighet med vad som i motionen anförs beslutar
om sådan ändring i den av regeringen föreslagna förändringen av
arbetsmiljölagen 6 kap. 18 § att följande tillförs före det sista stycket:
"Elevskyddsombud har rätt att påkalla det biträde från representant för
rikstäckande elevorganisation som behövs för genomförandet av uppdraget.
",

1989/90: UbU28

Elevmedverkan i arbetsmiljöarbetet

1989/90

UbU28

1 Riksdagen 1989190. 14 sami Nr 28

4. att riksdagen i enlighet med vad som i motionen anförs beslutar
om sådan ändring i sekretesslagen 14 kap. 7 §: att första stycket ändras
till — — företrädare för arbetsorganisation, skyddsombud eller
elevskyddsombud som uppnått myndig ålder", att tredje stycket ändras
till — — företrädare för arbetstagarorganisation, skyddsombud,
ledamot av skyddskommitté, elevskyddsombud som uppnått myndig
ålder eller den som deltar i anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

5. att riksdagen i enlighet med vad som i motionen anförs beslutar
om sådan ändring i den av regeringen föreslagna arbetsmiljölagen 6
kap. 18 § att: "Elevskyddsombuden har rätt till den information som
behövs för uppdraget med undantag av information om uppgifter som
är föremål för tystnadsplikt — — —" ändras till: "Elevskyddsombuden
har rätt till den information som behövs för uppdraget. De elevskyddsombud
som ej uppnått myndighetsålder äger ej rätt till den information
om uppgifter som är föremål för tystnadsplikt.",

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om elevskyddsombudens inflytande över utbildningen
av elevskyddsombud,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om finansieringen av elevskyddsombudens utbildning,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjlighet till extraundervisning,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om arvodering av elevskyddsombuden inom högskolan,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om elevskyddsombudens möjlighet att sprida information,

11. att riksdagen i enlighet med vad som anförs i motionen beslutar
om sådan ändring i den av regeringen föreslagna förändringen av
arbetsmiljölagen 6 kap. 18 § att följande stycke tillförs det första
stycket: "Finns vid ett arbetsställe fler elevskyddsombud får ett av
ombuden utses som elevhuvudskyddsombud med uppgift att samordna
elevskyddsombudens verksamhet."

1989/90:Ubl2 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår det genom regeringens proposition 1989/90:61
framlagda förslaget i 6 kap. 17 § andra stycket till lag om ändring i
arbetsmiljölagen (1977:1160),

2. att riksdagen, om yrkande 1 inte bifalls, gör sådan ändring i
arbetsmiljölagen att förälder får rätt att företräda elever i lägre årskurs
än årskurs 7 i egenskap av elevskyddsombud enligt lagen.

1989/90:Ub218 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
skolans arbetsmiljö, elevskyddsombud och företagshälsovård för elever.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A217.

1989/90: UbU28

1989/90:Ub258 av Eva Goés m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skolans arbetsmiljö och ansvaret för denna,

2. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om elevskyddsombud på alla stadier eller i andra
hand föräldraombud för de elevgrupper som ej har rösträtt,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att decentralisera beslut om skolan ända ner till
den enskilda skolans styrelse,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skolans elevantal.

Utskottet

I proposition 1988/89:4 om skolans utveckling och styrning föreslogs
bl.a. att företrädare för eleverna skall medverka i skolans skyddsarbete
för att stärka elevernas ställning och ge dem möjlighet att påverka och
ta ansvar för sin arbetsmiljö. Enligt förslaget skulle två elevföreträdare
utses för varje årskurs på högstadiet och bland dem två adjungeras till
skolans skyddskommitté. För gymnasieskolan och vuxenutbildningen
framlades liknande förslag. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag
(bet. 1988/89:UbU7). Utskottet anförde därvid att alla elever — oavsett
stadium och skolform — borde engageras i skolans skyddsarbete. När
det gällde eleverna på låg- och mellanstadierna kunde deras medverkan
i skolans skyddsarbete, enligt utskottets uppfattning, inte regleras
på motsvarande sätt som för äldre elever. De yngre eleverna borde
dock ges möjlighet att på olika sätt delta i skolans miljöarbete. Riksdagen
biföll vad utskottet hemställt (rskr. 1988/89:95).

En arbetsgrupp (A 1987:D) med uppgift att se över vissa bestämmelser
i arbetsmiljölagen (1977:1160, 1988:53) avlämnade i december 1988
betänkandet (Ds 1989:5) Elevmedverkan i arbetsmiljöarbetet, m.m.

Regeringen föreslår i proposition 1989/90:61 om elevmedverkan i
arbetsmiljöarbetet vissa ändringar i arbetsmiljölagen. Förslag till ändring
i 1 kap. 2 § innebär att arbetsmiljölagen blir tillämplig på
grundskolans låg- och mellanstadier i samma utsträckning som för
närvarande gäller på skolområdet i övrigt. I 6 kap. beträffande samverkan
mellan arbetsgivare och arbetstagare föreslås i propositionen att
två nya paragrafer införs. Elever på grundskolans högstadium, i gymnasieskolan
och studerande på högre utbildningsnivåer och i vuxenutbildning
ges därigenom tillfälle att bl.a. medverka i miljöarbetet på
arbetsstället genom elevskyddsombud.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1990.

1989/90:UbU28

1. Elevers och studerandes medverkan i
arbetsmiljöarbetet

Regeringen föreslår att de som genomgår utbildning skall av huvudmannen
för utbildningen ges tillfälle att genom elevskyddsombud
medverka i skyddsarbetet på arbetsstället. Arbetsmiljölagen lägger fast
principen att elever skall ha rätt att själva kunna påverka sin arbetsmiljö.
Inte minst viktig är den attitydpåverkan som en medverkan i
arbetsmiljöarbetet kan innebära. Enligt regeringen är det därför väsentligt
att elever och studerande kan medverka i arbetsmiljöarbetet i organiserade
former, i t.ex. skyddskommittéer och skyddsronder. Allmänt
bör gälla att elevskyddsombuden skall beredas tillfälle att delta i
skyddsarbetet i alla väsentliga avseenden, t.ex. när det gäller planering
av nya eller ändrade lokaler. Regler om elevernas representation i
skolans skyddskommitté bör införas i arbetsmiljöförordningen
(1977:1166, 1989:368).

Utskottet anser att regeringens förslag i denna del (6 kap. 17 § första
stycket) överensstämmer med den grundsyn om ett ökat inflytande och
medansvar för eleverna i skolans hela verksamhet som utskottet tidigare
ställt sig bakom (jfr bet. 1988/89:UbU7, s. 31 f.). Som framgår av
propositionen har eleverna sedan länge deltagit i skolans skyddsverksamhet.
I syfte att öka elevernas engagemang för sin arbetsmiljö och
positivt påverka deras attityder i detta hänseende är det enligt utskottets
uppfattning väsentligt att eleverna nu kan medverka i skolans
skyddsverksamhet i organiserade former. Med det anförda föreslår
utskottet att riksdagen antar det i proposition 1989/90:61 framlagda
förslaget till lag om ändring i arbetsmiljölagen såvitt avser 6 kap. 17 §
första stycket.

1 motion 1989/90:Ubll (vpk) yrkande 1 föreslås förslagsrätt för elevskyddsombuden
i skyddskommittén. Enligt motionärerna är det en
förutsättning för att elevskyddsombudens förslag och åsikter skall tas
på allvar att de har en lagstadgad rätt att lägga fram förslag och få dem
behandlade i skyddskommittén. Motionärerna föreslår att elevskyddsombudens
förslagsrätt skrivs in i det av regeringen framlagda förslaget
till lag om ändring i arbetsmiljölagen såvitt avser 6 kap. 17 § arbetsmiljölagen
genom att följande tillförs som ett nytt stycke efter det
första stycket: "Elevskyddsombud äger rätt att delta i skyddskommittésammanträde
med yttrande- och förslagsrätt."

Riksdagen behandlade bl.a. frågan om förslagsrätt för elevskyddsombud
i samband med beslutet (prop. 1988/89:4, bet. 1988/89:UbU7, rskr.
1988/89:95) om skolans utveckling och styrning. Utskottet anförde att
elevföreträdare i skolans skyddskommitté är att betrakta som adjungerade
ledamöter och därför inte kan ha förslagsrätt och beslutanderätt.
Som även framhålls i propositionen kan en fullständig anpassning till
de förhållanden som gäller för arbetstagarnas ledamöter i skyddskommittén
inte ske beroende på att verksamheten i skyddskommittén till
stor del regleras i avtal. Utskottet förutsätter dock att elevernas synpunkter
kommer att beaktas i skyddskommitténs arbete så att de i
enlighet med intentionerna i propositionen kommer att få ett reellt

1989/90: UbU28

inflytande i skolans skyddsverksamhet. Enligt vad utskottet erfarit
kommer en översyn av arbetsrättslagstiftningen att göras. Utskottet
utgår från att det vid denna översyn skapas förutsättningar för att
elevskyddsombuden förutom yttranderätt även skall ges förslagsrätt i
skyddskommittén. Detta bör riksdagen med anledning av proposition
1989/90:61 och motion 1989/90:Ubll yrkande 1 som sin mening ge
regeringen till känna.

Regeringen föreslår att arbetsmiljölagen görs tillämplig på i princip allt
praktiskt och teoretiskt arbete som utförs under utbildning. Enligt
regeringen är det nu befogat att låta arbetsmiljölagen omfatta hela
skolan, särskilt med tanke på att de skador som inträffar på mellanstadiet
enligt gjorda undersökningar är fler än de som inträffar på
högstadiet. Vidare kan elevmedverkan i lämpliga former vara av värde
även på nivåer som ligger under högstadiet. Regeringen anser dock att
de föreslagna reglerna om organiserad elevmedverkan i skolans skyddsverksamhet
inte bör gälla för elever i årskurserna 1—6 i grundskolan
eller motsvarande ungdomsutbildning. Enligt föredragande statsrådet
finns det dock inget som hindrar att eleverna i takt med sin mognad
får möjlighet att i olika former vid sidan av det organiserade skyddsarbetet
delta i skolans arbetsmiljöarbete.

I motionerna 1989/90:Ubl2 (mp) yrkande 1, 1989/90:Ub218 (fp)
delvis och 1989/90:Ub258 yrkande 2 delvis bör elevmedverkan i skolans
skyddsverksamhet kunna gälla för lägre årskurser än årskurs 7
och i princip även för lågstadiet. Enligt motionärerna bör riksdagen
därför avslå regeringens förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen
såvitt avser 6 kap. 17 § andra stycket.

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning (jfr bet. 1988/89:UbU7)
att yngre elevers medverkan i skolans skyddsverksamhet inte kan regleras
på motsvarande sätt som för äldre elever och studerande. Utskottet
vill dock understryka vikten av att även dessa elever bör ges möjlighet
att på olika sätt delta i skolans miljöarbete. Utifrån bestämmelserna i 3
kap. grundskoleförordningen om elevers rätt till information och
samråd i frågor av stor betydelse för dem bör de yngre elevernas
medverkan i skolans arbetsmiljö och skyddsverksamhet kunna organiseras
i lämpliga former. Utskottet tillstyrker sålunda den av regeringen
föreslagna begränsningen när det gäller elevmedverkan i skyddsverksamheten
för yngre elever enligt 6 kap. 17 § andra stycket. Med det
anförda avstyrker utskottet motionerna 1989/90:Ubl2 yrkande 1,
1989/90:Ub218 och 1989/90:Ub258 yrkande 2, samtliga delvis.

Som andrahandsalternativ när det gäller yngre elevers medverkan i
skolans skyddsarbete finns i motionerna 1989/90:Ubl2 yrkande 2,
1989/90:Ub218 delvis och 1989/90:Ub258 yrkande 2 delvis förslag om
vårdnadshavares medverkan i skolans skyddsverksamhet. Motionärerna
anser att vårdnadshavare till elever bör kunna företräda elever i lägre
årskurser än årskurs 7 i grundskolan när det gäller arbetet i skolans
skyddsverksamhet.

Utskottet delar regeringens uppfattning i propositionen att avsikten
med föreliggande förslag är att eleverna skall medverka i skolans

1989/90:UbU28

1* Riksdagen 1989/90. 14 sami Nr 28

skyddsverksamhet genom elevskyddsombud utsedda bland eleverna. I
propositionen anförs (s. 17): "Genom medverkan skall eleverna ha
möjlighet att påverka sin arbetsmiljö samt som en förberedelse för
arbetslivet lära sig att delta i det samspel mellan olika parter som
förutsätts i arbetsmiljölagen." Utskottet utgår från att vårdnadshavare
till elever på grundskolans låg- och mellanstadier har möjlighet att på
annat sätt medverka i skolans miljöarbete i en för eleverna positiv
riktning (jfr 3 kap. 1 — 12 §§ grundskoleförordningen om samverkansformer).
Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1989/90:Ubl2 yrkande 2, 1989/90:Ub218 delvis och
1989/90:Ub258 yrkande 2 delvis.

Beträffande lagbestämmelsen om yngre elevers medverkan i skolans
skyddsverksamhet föreslås i motionerna 1989/90:Ubl2 yrkande 1,
1989/90:Ub218 och 1989/90:Ub258 yrkande 2, samtliga delvis, att riksdagen
avslår det i proposition 1989/90:61 framlagda förslaget till lag
om ändring i arbetsmiljölagen såvitt avser 6 kap. 17 § andra stycket.

Utskottet föreslår i konsekvens med vad utskottet anfört i det
föregående att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:61 och
med avslag på motionerna 1989/90:Ubl2 yrkande 1, 1989/90:Ub218
delvis och 1989/90:Ub258 yrkande 2 delvis antar det i proposition
1989/90:61 framlagda förslaget till lag om ändring i arbetsmiljölagen
såvitt avser 6 kap. 17 § andra stycket.

2. Elevskyddsombudens rätt till information, m.m.

I 6 kap. 18 § i det av regeringen framlagda förslaget till lag om
ändring i arbetsmiljölagen anges vissa förutsättningar för elevskyddsombudens
medverkan i skyddsverksamheten. Elevskyddsombuden skall utses
av eleverna och väljas bland dem. Huvudmannen för utbildningen
åläggs att svara för att elevskyddsombuden får utbildning och den
ledighet som behövs för uppdraget. Slutligen ges elevskyddsombuden
rätt att ta del av de uppgifter som behövs för uppdraget med undantag
av sådana uppgifter som omfattas av tystnadsplikt enligt 7 kap. 13 §
forsta stycket arbetsmiljölagen, dvs. uppgifter om yrkeshemligheter,
arbetsförfarande, affärsförhållande, enskildas personliga förhållande eller
förhållande av betydelse för landets försvar. Inom offentlig verksamhet
gäller sekretesslagen (1980:100).

I motion 1989/90:Ubll (vpk) framförs förslag till tillägg och ändringar
i regeringens förslag till ändring i arbetsmiljölagen i vad avser

6 kap. 18 §.

Enligt motionärerna är det befogat att ge eleverna möjlighet att välja
ett av elevskyddsombuden till elevhuvudskyddsombud för att samordna
elevskyddsombudens verksamhet (yrkande 11). Följande stycke bör
tillföras som ett nytt andra stycke i det av regeringen framlagda
förslaget till lag om ändring i arbetsmiljölagen såvitt avser 6 kap. 18 §:

"Finns vid ett arbetsställe fler elevskyddsombud får ett av ombuden
utses som elevhuvudskyddsombud med uppgift att samordna elevskyddsombudens
verksamhet."

1989/90: UbU28

Enligt motionärerna bör elevskyddsombuden ges rätt att ta hjälp i sitt
arbete av t.ex. centralt anställda funktionärer inom olika elevorganisationer
(yrkande 3). Detta bör regleras i arbetsmiljölagen genom följande
tillägg före det sista stycket i den av regeringen föreslagna 6 kap.

18 §:

"Elevskyddsombud har rätt att påkalla det biträde från representant
för rikstäckande elevorganisation som behövs för genomförandet av
uppdraget."

Motionärerna vänder sig vidare mot regeringens förslag att elevskyddsombuden
inte skall ges möjlighet att ta del av sådana uppgifter
som omfettas av tystnadsplikt. Motionärerna delar bedömningen i
propositionen att omyndiga elever inte bör få ta del av sekretessbelagda
uppgifter. De anser däremot att det inte finns anledning att hindra
myndiga elevskyddsombud att ta del av hemlig information i likhet
med vad som gäller för skyddsombuden. Mot denna bakgrund föreslås
(yrkande 5) följande ändring i 6 kap. 18 § tredje stycket:

"Elevskyddsombuden har rätt till den information som behövs för
uppdraget med undantag av information om uppgifter som är föremål

för tystnadsplikt — " ändras till "Elevskyddsombuden har rätt till

den information som behövs för uppdraget. De elevskyddsombud som
ej uppnått myndighetsålder äger ej rätt till information om uppgifter
som är föremål för tystnadsplikt "

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

När det först gäller möjligheten att välja ett av elevskyddsombuden
till elevhuvudskyddsombud utgår utskottet från att utsedda elevskyddsombud
i skyddskommittén i praktiken kommer att fa ett ansvar för att
samordna elevernas verksamhet i miljöarbetet. Något tillägg i det av
regeringen framlagda förslaget till lag om ändring i arbetsmiljölagen
såvitt avser 6 kap. 18 § är enligt utskottets uppfattning inte motiverat.

Utskottet avstyrker även motionsyrkandet om att elevskyddsombuden
skall kunna få hjälp i sitt arbete av t.ex. centralt anställda
funktionärer inom olika elevorganisationer. Utskottet utgår från att
elevskyddsombuden på egen hand skaffar sig den information som
fordras för att fullgöra uppdragen i skyddsverksamheten. Detta utesluter
självfallet inte att centrala elev- och studerandeorganisationer kan
bistå eleverna och de studerande med upplysningar och ge dem råd i
olika skyddsfrågor. Utskottet vill även erinra om bestämmelsen i 6
kap. 2 § arbetsmiljölagen om regionalt skyddsombud. Sådant skyddsombud,
som utses utanför kretsen av arbetstagare på arbetsstället, kan
medges bistå arbetstagarna på arbetsställe med ett mindre antal arbetstagare.
Denna bestämmelse är självfallet även tillämplig på mindre
arbetsställen inom skol- och utbildningsväsendet. Ett särskilt tillägg i
denna fråga bör således inte införas i 6 kap. 18 § regeringens förslag
till lag om ändring i arbetsmiljölagen.

När det gäller frågan om elevskyddsombudens rätt till information
för att på ett tillfredsställande sätt kunna medverka i arbetsmiljöarbetet
delar utskottet föredragande statsrådets uppfattning att elevskyddsombuden
inte skall ha rätt till sådana uppgifter som omfettas av tystnadsplikt.
I detta avseende bör elevskyddsombuden inte jämställas med

1989/90: UbU28

skyddombuden, som enligt 6 kap. 9 § arbetsmiljölagen har rätt att fa
tillgång till även hemlig information i enlighet med 14 kap. 7 §
sekretesslagen (1980:100). Det kan gälla t.ex. personuppgifter i anpassningsärenden
eller företagshemligheter. I detta avseende bör enligt
utskottets uppfattning inte någon fullständig anpassning göras till de
förhållanden som gäller för anställda. Att myndighetsåldern skulle
utgöra ett kriterium för rätten att även fa del av sekretessbelagda
uppgifter, vilket föreslås i motion 1989/90:Ubll, är enligt utskottets
uppfattning inte tillämpbart i detta sammanhang.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till proposition 1989/90:61 och med avslag på motion
1989/90:Ubll yrkandena 3, 5 och 11 antar det i propositionen framlagda
förslaget till lag om ändring i arbetsmiljölagen såvitt avser 6 kap. 18
§-

Beträffande lagförslaget i övrigt hemställer utskottet att riksdagen antar
det av regeringen framlagda förslaget om lag om ändring i arbetsmiljölagen.

Enligt motion 1989/90:Ubll (vpk) yrkande 4 bör uppnådd myndighetsålder
för elevskyddsombuden vara avgörande för deras rätt att även
fa del av sekretessbelagda uppgifter. Mot denna bakgrund föreslås i
motionen ändring i 14 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100) i dels första
stycket, dels tredje stycket enligt bilaga 4 som Reservantens förslag
betecknade lydelse till lag om ändring i sekretesslagen.

I konsekvens med utskottets ställningstagande när det gäller elevskyddsombudens
rätt till sådana uppgifter som omfattas av tystnadsplikt
enligt 7 kap. 13 § första stycket arbetsmiljötagen anser utskottet
det inte heller motiverat att riksdagen beslutar om ändring i 14 kap.

7 § sekretesslagen i enlighet med motionsyrkandet. Med det anförda
avstyrker utskottet motion 1989/90:Ubll yrkande 4.

3. Elevskyddsombudens rätt till ledighet och
utbildning, m.m.

Enligt motion 1989/90:Ubl0 (yrkande 2) är det inte rimligt att eleverna
skall avstå från ordinarie undervisning för att syssla med arbetsmiljöfrågor.
Elevernas medverkan i arbetsmiljöarbetet får inte inkräkta på
undervisningen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Frågor om ledighet för elevskyddsombuden i ungdomsskolan för att
på olika sätt medverka i skolans arbetsmiljöarbete bör enligt utskottets
uppfattning avgöras på lokal nivå. Utskottet utgår från att skolledningen
i möjligaste mån undviker att använda undervisningstid för skyddsronder,
sammanträden i skyddskommittén m.m. Utskottet vill påpeka
att i gymnasieskolan finns möjlighet att inom schemats ram använda
TTF-tid (TTF, timme till förfogande) för skyddsverksamhet. Utskottet
förutsätter vidare att det föreliggande förslaget om reglering i lag av
bl.a. elevernas medverkan i skolans skyddsverksamhet kommer att leda

1989/90:UbU28

till bättre planering och genomförande av skyddsverksamheten än vad
som hittills har kunnat ske i skolorna. Med hänvisning till det anförda
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl0 yrkande 2.

Frågan om extraundervisning för elevskyddsombuden tas upp i motion
1989/90:Ubll (vpk). Motionärerna anser att elevskyddsombuden i ungdomsskolan,
inom kommunal utbildning för vuxna och i folkhögskolor
skall ges möjlighet till extra undervisning för att ersätta den
lektionstid som elevskyddsombuden använder för skyddsarbetet (yrkande
8). Enligt motionärerna är det motiverat att elevskyddsombuden
inom högskolan i stället för att få extraundervisning arvoderas för
arbetet i skyddsverksamheten (yrkande 9).

Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet anföra följande.

Stödundervisning m.m. för elever i grundskolan regleras i 5 kap.
grundskoleförordningen. 1 3 § anges beträffande stödundervisning under
en begränsad tid, att stödundervisning får anordnas för elever som
på grund av deltagande i sammanträden med arbetsenhetskonferenser
eller klasskonferenser gått miste om lektioner. Även i gymnasieskolan
finns resurser för stödundervisning inom ramen för timmar för förstärkningsändamål
(17 kap. 21 § gymnasieförordningen). I grundskolan
beslutar rektor om stödresursens användning (5 kap. 1 § grundskoleförordningen).
I gymnasieskolan skall styrelsen för skolan fastställa
en plan med allmänna riktlinjer för användningen av timmar för
förstärkningsändamål (17 kap. 31 § gymnasieförordningen). Till kostnader
för stödundervisning inom komvux lämnas statsbidrag i form av
s.k. schablontillägg (4 a kap. 10 § vuxenutbildningsförordningen).

I propositionen anför föredragande statsrådet att behovet av extra
undervisning torde vara aktuellt endast i ungdomsskolan och i begränsad
omfattning. Enligt föredragande statsrådet kan nuvarande föreskrifter
om stödundervisning behöva kompletteras.

När det gäller elevskyddsombuden inom högskolan vill utskottet
hänvisa till förordningen (UHÄ-FS 1989:27) om ersättning till ledamöter
i styrelser m.fl. organ inom högskolan. I denna förordning bemyndigar
regeringen styrelse för högskoleenhet att meddela de föreskrifter
som kan erfordras om arvoden till ledamöter och suppleanter i organ
inom högskolan.

Med det anförda anser utskottet att syftet med motion 1989/90:Ubll
yrkandena 8 och 9 är tillgodosett, varför motionen avstyrks.

När det gäller finansiering av elevskyddsombudens utbildning är det
enligt motion 1989/90:Ubll (vpk) yrkande 7 inte realistiskt att utbildningen
skall finansieras med befintliga anslag.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

I propositionen hänvisas till arbetsgruppens (A 1987:D) beräkning
av kostnaderna för reformen. Med utgångspunkt i en genomsnittlig
utbildningstid om en dag till en kostnad per individ till 200 kr.
beräknas den totala årliga kostnaden för utbildningen av elevskyddsombud
i arbetsmiljöarbetet uppgå till ca 2 milj.kr. I propositionen
hänvisas vidare till förordningen (1982:608, 1989:377) om statsbidrag
till lokal skolutveckling m.m., i vilken anges att bidragsdelen för lokalt

1989/90: UbU28

utvecklingsarbete får användas till utvecklingsarbete som har till syfte
att främja och stärka elevernas inflytande och medbestämmande. Föredragande
statsrådet är av den uppfattningen att kostnader för utbildning
av elevskyddsombuden ryms inom ramen för de medel som på
detta sätt disponeras för utvecklingsarbete inom grundskolan, gymnasieskolan
och kommunal utbildning för vuxna. Beträffande universitet,
högskolor, folkhögskolor m.fl. anser föredragande statsrådet att kostnader
för reformen bör kunna täckas inom ramen för befintliga medel
för verksamheten.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att elevskyddsombudens
utbildning bör kunna finansieras med befintliga medel och
i enlighet med gällande bestämmelser om statsbidrag för lokal skolutveckling
i såväl grundskolan som gymnasieskolan. Utskottet finner det
med hänvisning till det anförda inte påkallat att riksdagen gör något
särskilt uttalande med anledning av motion 1989/90:Ubll yrkande 7,
varför den avstyrks.

I motion 1989/90:Ubll (vpk) anförs att elevskyddsombudens utbildning
i arbetsmiljöfrågor är av central betydelse för att elever och
studerande skall kunna ta sitt ansvar och medverka till en bättre
arbetsmiljö. När det gäller ansvaret för utbildningen av elevskyddsombuden
ställer sig motionärerna positiva till regeringens förslag att skolhuvudmannen
skall se till att elevskyddsombuden får adekvat utbildning
för sitt uppdrag. Motionärerna anser dock inte att skolhuvudmannen
skall kunna avgöra i vilken regi utbildningen skall ske. Elevskyddsombuden
bör själva få avgöra detta. Ansvaret för utbildningens organisation
bör därför åläggas elevskyddsombuden och huvudmannen gemensamt
(yrkande 6). När det gäller förutsättningarna att sprida information
om skyddsverksamheten till elever och studerande bör enligt
motionärerna huvudmannen för utbildningen medverka till att sådan
information trycks och blir distribuerad (yrkande 10). Slutligen föreslås
i motionen att systemet med elevskyddsombud skall utvärderas
efter cirka tre år för att bedöma om ytterligare lagstiftning eller andra
insatser behövs för att stärka de studerandes möjligheter att påverka sin
arbetsmiljö (yrkande 2).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

När det gäller de i motionen aktualiserade frågorna om ansvaret för
utbildningen och förutsättningarna för att informera elever och studerande
om skyddsverksamheten vill utskottet hänvisa till bestämmelserna
i gällande förordningar om samråd inom skolväsendet (3 kap.
grundskoleförordningen, 7 kap. gymnasieförordningen, 1 kap. 7—9 §§
vuxenutbildningsförordningen) och liknande bestämmelser inom andra
utbildningar och inom högskolan (jfr 16—31 §§ högskolelagen).
Utskottet anser att elevmedverkan i arbetsmiljöarbetet är av sådan
betydelse att bl.a. frågor om planering och genomförande av elevskyddsombudens
utbildning samt vissa praktiska saker när det gäller
information om skyddsverksamheten bör tas upp i skolans ordinarie
samverkansorgan och få en för verksamheten tillfredsställande lösning
enligt intentionerna bakom regeringens förslag om elevmedverkan i

1989/90:UbU28

arbetsmiljöarbetet. Utskottet utgår från att detta även blir fallet inom
andra utbildningar och inom högskolan. När det gäller frågan om
utvärdering av reformen förutsätter utskottet vidare att myndigheterna
inom skolväsendet och högskolan inom ramen för sin allmänna tillsyn
av verksamheten kommer att följa upp elevernas och de studerandes
reella möjligheter att medverka i arbetsmiljöarbetet. Med hänvisning
till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1989/90:Ubll yrkandena 2, 6 och 10.

4. Skolmiljön

I tre motioner tas frågan upp om skolmiljöns betydelse för skolans hela
verksamhet. I motion 1989/90:Ubl0 (m) yrkande 1 framhålls att utöver
den fysiska miljön har även andra faktorer betydelse för skolmiljön
som helhet. Vilka krav som ställs på eleverna, hur arbetet utvärderas
eller hur regler utformas är enligt motionärerna viktiga förutsättningar
för arbetet i skolan. Enligt motion 1989/90:Ub218 (fp) delvis måste
skolan, som en arbetsplats bland andra, erbjuda sunda och säkra
miljöer för både lärare, elever och övrig personal. Enligt motionärerna
är det i skolan som de första och viktiga stegen tas mot ett ökat
arbetsmiljömedvetande. I samma motion förelås att den kommunala
företagshälsovården även bör omfatta eleverna. I motion
1989/90:Ub258 (mp) understryks vikten av den psykosociala miljön i
skolan. Det arbetssätt som bedrivs i undervisningen och skolledningens
och lärarnas attityder har därvid stor betydelse för eleverna (yrkande
1). Besluten om skolan bör decentraliseras och fattas av en lokal
styrelse på varje skolenhet (yrkande 3). Denna styrelse skall bestå av
elever, föräldrar och skolpersonal. För att kunna överblicka och
påverka vad som händer i skolan bör elevantalet på varje skolenhet
vara begränsat till ca 250—400 elever på de lägre stadierna (yrkande

4).

När det gäller skolmiljön vill utskottet hänvisa till riksdagens behandling
av proposition 1989/90:41 (bet. 1989/90:UbU9, rskr.
1989/90:58) om kommunalt huvudmannaskap för lärare m.fl. på skolområdet.
Utskottet konstaterade bl.a. att skolmiljön är av varierande
standard men att kommunerna, som har ansvaret för att hålla goda
skollokaler, har börjat en upprustning av sina skollokaler. Utskottet
ansåg dock att statliga åtgärder behövdes och att dessa till sin volym
och sin utformning skulle vara sådana att de verkar snabbt och att de
kraftigt stimulerar kommunerna till förbättringar av den fysiska miljön
i skolorna. Riksdagen beslutade därför anvisa 300 milj.kr. per år i
1990 års prisläge till kommunerna under en tioårsperiod för förbättringar
av skolornas fysiska miljö. När det gäller frågorna i motion
1989/90:Ub258 om ett decentraliserat beslutsansvar vill utskottet hänvisa
till riksdagens behandling av regeringens förslag om skolans utveckling
och styrning vid riksmötet 1988/89 (prop. 1988/89:4, bet.
1988/89:UbU7, rskr. 1988/89:95).

1989/90: UbU28

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1989/9O:Ubl0 yrkande 1, 1989/90:Ub218 delvis och
1989/90:Ub258 yrkandena 1, 3 och 4.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande elevers och studerandes medverkan i skyddsverksamheten att

riksdagen antar det i proposition 1989/90:61 framlagda förslaget
till lag om ändring i arbetsmiljölagen såvitt avser 6 kap. 17 §
första stycket,

2. beträffande förslagsrätt för elevskyddsombud

att riksdagen med anledning av proposition 1989/90:61 och
motion 1989/90:Ubll yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande yngre elevers medverkan i skolans skyddsverksamhet att

riksdagen med bifall till proposition 1989/90:61 i denna del
och med avslag på motionerna 1989/90:Ubl2 yrkande 1,
1989/90:Ub218 och 1989/90:Ub258 yrkande 2, samtliga delvis,
godkänner vad utskottet anfört,

res. 1 (fp, mp)

4. beträffande vårdnadshavares medverkan i skolans skyddsverksamhet att

riksdagen med bifall till proposition 1989/90:61 i denna del
och med avslag på motionerna 1989/90:Ubl2 yrkande 2,
1989/90:Ub218 delvis och 1989/90:Ub258 yrkande 2 delvis godkänner
vad utskottet anfört,

res. 2 (fp, mp)

5. beträffande lagbestämmelsen om yngre elevers medverkan i
skolans skyddsverksamhet

att rikdagen med bifall till proposition 1989/90:61 och med
avslag på motionerna 1989/90:Ubl2 yrkande 1, 1989/90:Ub218
och 1989/90:Ub258 yrkande 2, samtliga delvis, antar det i propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring i arbetsmiljölagen
såvitt avser 6 kap. 17 § andra stycket,

res. 3 (fp, mp)
res. 4 (fp, mp)

6. beträffande vissa förutsättningar för elevskyddsombudens
medverkan i skyddsverksamheten

att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:61 och med
avslag på motion 1989/90:Ubll yrkandena 3, 5 och 11 antar det
i propositionen framlagda förslaget såvitt avser 6 kap. 18 §,

res. 5 (vpk)

7. beträffande lagförslaget i övrigt

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
arbetsmiljölagen i den mån det inte omfattas av vad utskottet
hemställt under momenten 1, 5 och 6,

1989/90:UbU28

8. beträffande ändring i 14 kap. 7 $ sekretesslagen
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubll yrkande 4,

res. 6 (vpk)

9. beträffande elevskyddsombudens ledighet för skyddsarbetet
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubl0 yrkande 2,

res. 7 (m)

10. beträffande extraundervisning för elevskyddsombud m.m.
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubll yrkandena 8 och 9,

11. beträffade finansiering av elevskyddsombudens utbildning
att riksdagen avslår motion 1989/90:Ubll yrkande 7,

res. 8 (vpk)

12. beträffande ansvaret för utbildningen av elevskyddsombud
m.m.

att riksdagen avslår på motion 1989/90:Ubll yrkandena 2, 6 och
10,

13. beträffande skolmiljön

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Ubl0 yrkande 1,
1989/90:Ub218 delvis och 1989/90:Ub258 yrkandena 1, 3 och 4.

res. 9 (m)
res. 10 (mp)

Stockholm den 19 april 1990
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Helge Hagberg (s), Ann-Cathrine
Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Lars Svensson (s), Ingvar Johnsson
(s), Margareta Israelsson (s), Berit Löfstedt (s), Birger Hagård (m),
Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Björn
Samuelson (vpk), Eva Goés (mp), Ingegerd Wärnersson (s), Jan Björkman
(s), Ulf Melin (m) och Marianne Jönsson (c).

Reservationer

1. Yngre elevers medverkan i skolans
skyddsverksamhet (mom. 3)

Lars Leijonborg (fp), Carl-Johan Wilson (fp) och Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet
vidhåller" och slutar med "samtliga delvis" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att elevskyddsombud bör
finnas på alla stadier i skolan. Även de yngre eleverna kan ha
kunskaper, överblick och mognad för att medverka i skolans skyddsarbete
på ett organiserat sätt. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall

1989/90: UbU28

till motionerna 1989/90:Ubl2 yrkande 1, 1989/90:Ub218 och

1989/90:Ub258 yrkande 2, samtliga delvis, samt med avslag på proposition
1989/90:61 i denna del godkänner vad utskottet anfört.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande yngre elevers medverkan i skolans skyddsverksamhet att

riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl2 yrkande

1, 1989/90:Ub218 och 1989/90:Ub258 yrkande 2, samtliga delvis,
samt med avslag på proposition 1989/90:61 i denna del godkänner
vad utskottet anfört,

2. Vårdnadshavares medverkan i skolans
skyddsverksamhet (mom. 4)

Vid avslag på reservation 1

Lars Leijonborg (fp), Carl-Johan Wilson (fp) och Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet
delar" och på s. 6 slutar med "yrkande 2 delvis" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att vårdnadshavare till elever bör kunna fungera som
skyddsombud för eleverna i de sex första klasserna i grundskolan. De
skulle därvid bl.a. företräda dem i skolans skyddskommitté och delta i
skyddsronder.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna
1989/90:Ubl2 yrkande 2, 1989/90:Ub218 delvis och 1989/90:Ub258
yrkande 2 delvis samt med anledning av proposition 1989/90:61 i
denna del godkänner vad utskottet anfört.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande vårdnadshavares medverkan i skolans skyddsverksamhet att

riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl2 yrkande

2, 1989/90:Ub218 delvis och 1989/90:Ub258 yrkande 2 delvis
samt med anledning av proposition 1989/90:61 godkänner vad
utskottet anfört,

3. Lagbestämmelsen om yngre elevers medverkan i
skolans skyddsverksamhet (mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Lars Leijonborg (fp), Carl-Johan Wilson (fp) och Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet
föreslår" och slutar med "andra stycket" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen med bifall till motionerna
1989/90:Ubl2 yrkande 1, 1989/90:Ub218 och 1989/90:Ub258 yrkande

2, samtliga delvis, bör avslå det i propositionen framlagda förslaget till

1989/90:UbU28

lag om ändring i arbetsmiljölagen såvitt avser 6 kap. 17 § andra
stycket, som innebär att de yngre eleverna utestängs från en del av den
organiserade skyddsverksamheten i skolan.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande lagbestämmelsen om yngre elevers medverkan i
skolans skyddsverksamhet

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl2 yrkande

1, 1989/90:Ub218 och 1989/90:Ub258 yrkande 2, samtliga delvis,
avslår det i proposition 1989/90:61 framlagda förslaget till lag om
ändring i arbetsmiljölagen såvitt avser 6 kap. 17 § andra stycket,

4. Lagbestämmelsen om yngre elevers medverkan i
skolans skyddsverksamhet (mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Lars Leijonborg (fp), Carl-Johan Wilson (fp) och Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet
föreslår" och slutar med "andra stycket" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna
1989/90:Ubl2 yrkande 2, 1989/90:Ub218 och 1989/90:Ub258 yrkande

2, samtliga delvis, antar i bilaga 2 som Reservanternas förslag betecknade
lydelse till lag om ändring i arbetsmiljölagen såvitt avser 6 kap. 17 §
andra stycket.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande lagbestämmelsen om yngre elevers medverkan i
skolans skyddsverksamhet

att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:Ubl2 yrkande

2, 1989/90:Ub218 och 1989/90:Ub258 yrkande 2, samtliga delvis,
samt med anledning av proposition 1989/90:61 antar i bilaga 2
som Reservanternas förslag betecknade lydelse till lag om ändring
i arbetsmiljölagen såvitt avser 6 kap. 17 § andra stycket,

5. Vissa förutsättningar för elevskyddsombudens
medverkan i skyddsverksamheten (mom. 6)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet
vill" och på s. 8 slutar med "avser 6 kap. 18 §" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att ett av elevskyddsombuden
bör utses till huvudskyddsombud och ha till uppgift att samordna
elevskyddsombudens verksamhet i en skolenhet. Utskottet tillstyrker
motionärernas förslag att en bestämmelse därom införs i arbetsmiljölagen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att elevskyddsombuden
måste ges rätt att i skyddsverksamheten kunna begära hjälp av centralt

1989/90:UbU28

anställda funktionärer inom olika elevorganisationer. Detta är enligt
utskottets uppfattning särskilt viktigt i grundskolan och gymnasieskolan.
Aven denna fråga bör regleras i arbetsmiljölagen.

När det gäller elevskyddsombudens rätt att få del av uppgifter som
omfattas av tystnadsplikt enligt 7 kap. 13 § första stycket arbetsmiljölagen
bör omyndiga elever som fungerar som skyddsombud inte ha en
sådan rätt. Däremot finns det ingen grund för att hindra myndiga
skyddsombud att ta del av samma uppgifter som övriga skyddsombud.
Utskottet delar således motionärernas uppfattning att den föreslagna
inskränkningen i 6 kap. 18 § endast skall gälla dem som inte uppnått
myndig ålder.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubll
yrkandena 3, 5 och 11 samt med anledning av proposition 1989/90:61
antar det i propositionen framlagda förslaget såvitt avser 6 kap. 18 §
med den ändring att paragrafen erhåller i bilaga 3 som Reservantens
förslag betecknade lydelse.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande vissa förutsättningar för elevskyddsombudens
medverkan i skyddsverksamheten

att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubll yrkandena 3, 5
och 11 samt med anledning av proposition 1989/90:61 antar det

i propositionen framlagda förslaget såvitt avser 6 kap. 18 § med
den ändringen att paragrafen erhåller i bilaga 3 som Reservantens
förslag betecknade lydelse,

6. Ändring i 14 kap. 7 § sekretesslagen (mom. 8)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "I
konsekvens" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i konsekvens med sitt ställningstagande när det gäller
frågan om rätt för myndiga elevskyddsombud att ta del av uppgifter
som omfattas av tystnadsplikt enligt 7 kap. 13 § första stycket arbetsmiljölagen
att ett förtydligande bör göras i sekretesslagen (1980:100). 1
14 kap. 7 § sekretesslagen bör tillägget "elevskyddsombud som uppnått
myndig ålder" införas i första resp. tredje stycket.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubll
yrkande 4 antar i bilaga 4 som Reservantens förslag betecknade lydelse
till lag om ändring i sekretesslagen såvitt avser 14 kap. 7 §.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande ändring i 14 kap. 7 § sekretesslagen
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubll yrkande 4

antar i bilaga 4 som Reservantens förslag betecknade lydelse till

lag om ändring i sekretesslagen såvitt avser 14 kap. 7 §,

1989/90: UbU28

7. Elevskyddsombudens ledighet för skyddsarbetet
(mom. 9)

Ann-Cathrine Haglund, Birger Hagård och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 8 börjar med "Utskottet
vill" och på s. 9 slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att elevernas medverkan i
skolans skyddsverksamhet inte får inkräkta på undervisningen. Med en
god planering av skyddsverksamheten bör det enligt utskottets mening
vara möjligt att förlägga sammanträden i skyddskommittén m.m. utanför
lektionstid. Respekten för skolans huvuduppgift, nämligen att
förmedla kunskaper och färdigheter måste upprätthållas. Vad utskottet
anfört om elevskyddsombudens ledighet för skyddsverksamheten bör
riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl0 yrkande 2 och med
anledning av proposition 1989/90:61 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande elevskyddsombudens ledighet för skyddsarbetet
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl0 yrkande 2 och
med anledning av proposition 1989/90:61 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Finansiering av elevskyddsombudens utbildning
(mom. 11)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet
vill" och på s. 10 slutar med "den avstyrks" bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det inte är realistiskt
att utbildningen av elevskyddsombud skall finansieras med befintliga
anslag. Arbetsmiljöarbetet får inte konkurrera med annan angelägen
verksamhet i skolan. Utskottet anser därför att regeringen bör återkomma
till riksdagen med förslag om hur utbildningen av elevskyddsombud
skall finansieras. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1989/90:Ubll yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande finansiering av elevskyddsombudens utbildning
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubll yrkande 7 och
med anledning av proposition 1989/90:61 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

1989/90:UbU28

9. Skolmiljön (mom. 13)

Ann-Cathrine Haglund, Birger Hagård, och Ulf Melin (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "När
det" och på s. 12 slutar med "3 och 4" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att elevers och lärares arbetsmiljö i största möjliga
utsträckning skall vara sådan att den medverkar till att främja det som
är skolans huvuduppgift, nämligen att ge alla elever goda kunskaper
och färdigheter. Frågan om den fysiska miljön i skolan är därvid
givetvis viktig. Enligt utskottets mening finns det dock andra faktorer
som är av grundläggande betydelse för skolmiljön som helhet. Det
gäller t.ex. sådan^ frågor som hur skolans regler utformas, vilka krav
som ställs på eleverna och hur arbetet utvärderas i förhållande till
uppsatta mål. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl0
yrkande 1 och med anledning av motionerna 1989/90:Ub218 delvis
och 1989/90:Ub258 yrkandena 1, 3 och 4 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande skolmiljön
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ubl0 yrkande 1 och
med anledning av motionerna 1989/90:Ub218 delvis samt
1989/90:Ub258 yrkandena 1, 3 och 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

10. Skolmiljön (mom. 13)

Eva Goés (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "När
det" och på s. 12 slutar med "3 och 4" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att många skolor i landet har en dålig arbetsmiljö.
Enligt utskottets uppfattning är det väsentligt att skolan värnar om en
god såväl fysisk som psyko-social arbetsmiljö. När det gäller den fysiska
miljön ligger ansvaret i första hand på den kommunala ledningen. En
förutsättning för en god psykosocial miljö är att hela skolans verksamhet
grundar sig på ett demokratiskt arbetssätt. Rektorer med ett demokratiskt
ledarskap och en god gemenskap mellan lärarna ger en god
anda på en skola.

Både skolledning, lärare och elever måste vara engagerade i sin
skolas verksamhet. Varje skolenhet bör därför ha en lokal styrelse som
har beslutsrätt och ansvar för verksamheten i skolan. Makten över
skolan skall således föras ned på den enskilda skolan och in i klassrummen.
För att kunna överblicka och påverka vad som händer i
skolan bör elevantalet vara ca 250—400 elever på de lägre stadierna,
något större på högre skolnivåer. Vad utskottet anfört om skolmiljön
bör riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub258 yrkandena 1, 3
och 4 samt med anledning av motionerna 1989/90:Ubl0 yrkande 1 och
1989/90:Ub218 delvis som sin mening ge regeringen till känna.

1989/90:UbU28

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande skolmiljön
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Ub258 yrkandena 1,
3 och 4 samt med anledning av motionerna 1989/90:Ubl0 yrkande
1 och 1989/90:Ub218 delvis som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

1989/90: UbU28

Propositionens lagförslag

Förslag till
Lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160)

Härigenom föreskrivs i fråga om arbetsmiljölagen (1977:1160)
dels att 1 kap. 2 § samt rubriken till kapitel 6 skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 6 kap. 17 och 18
§§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §

Vid tillämpning av 2 kap., 3 kap. 1 — 14 §§, 17 § andra stycket och
18 § samt 7—9 kap. skall med arbetstagare likställas

1. den som genomgår utbild- 1. den som genomgår utbildning,
dock ej elev i lägre årskurs ning,

än årskurs 7 i grundskolan eller
motsvarande,

2. den som under vård i anstalt utför anvisat arbete,

3. värnpliktig och annan som fullgör i lag föreskriven tjänstgöring
eller som deltager i frivillig utbildning för verksamhet inom totalförsvaret.

Elever och vårdtagare som avses Elever och vårdtagare som avses

i första stycket 1 och 2 skall lik- i första stycket 1 och 2 skall likställas
med arbetstagare även vid ställas med arbetstagare även vid

tillämpning av 5 kap. 1 och 3 §§. tillämpning av 5 kap. 1 och 3 §§.

I fråga om elever finns dessutom
särskilda bestämmelser i 6 kap. 17
och 18 §§.

I fall som avses i första och andra styckena skall vad i lagen sägs om

arbetsgivare gälla den som driver den verksamhet i vilken arbetet

utföres.

6 kap. Samverkan mellan ar- 6 kap. Samverkan mellan arbetsgivare
och arbetstagare betsgivare och arbetstagare m.m.

17 §

De som genomgår utbildning
skall av huvudmannen för utbildningen
ges tillfälle att genom elevskyddsombud
medverka i skyddsverksamheten
på arbetsstället, om
det är rimligt med hänsyn till utbildningens
art och utbildningsperiodens
längd.

Elevmedverkan gäller dock inte
elever i lägre årskurs än årskurs 7 i
grundskolan eller motsvarande
ungdomsutbildning.

18 §

Elevskyddsombuden utses av ele -

verna.

Huvudmannen för utbildningen
skall se till att elevskyddsombuden
får den utbildning och den ledighet
som behövs för uppdraget.

Elevskyddsombuden har rätt till
den information som behövs för
uppdraget med undantag av information
om uppgifter som år föremål
för tystnadsplikt enligt 7 kap.
13 § första stycket. I fråga om uppgifter
som är föremål för sekretess i
det allmännas verksamhet gäller
sekretesslagen (1980:100).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

1989/90: UbU28

Bilaga 1

Förslag till
Lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160) såvitt
avser 6 kap. 17 § andra stycket

Reservanternas förslag:

/ lägre årskurs än årskurs 7 i grundskolan eller motsvarande ungdomsutbildning
företräds eleverna av vårdnadshavarna.

1989/90: UbU28

Bilaga 2

Förslag till
Lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160) såvitt
avser 6 kap. 18 §

Reservantens förslag:

Elevskyddsombuden utses av eleverna.

Finns vid ett arbetsställe fler elevskyddsombud får ett av ombuden utses
som elevhuvudskyddsombud med uppgift att samordna elevskyddsombudens
verksamhet.

Huvudmannen för utbildningen skall se till att elevskyddsombuden
får den utbildning och den ledighet som behövs för uppdraget.

Elevskyddsombud har rätt att påkalla det biträde från representant för
rikstäckande elevorganisation som behövs för genomförandet av uppdraget.

Elevskyddsombuden har rätt till den information som behövs för
uppdraget. De elevskyddsombud som ej uppnått myndighetsålder äger ej
rätt till information om uppgifter som är föremål för tystnadsplikt enligt 7
kap. 13 § första stycket. I fråga om uppgifter som är föremål för sekretess
i det allmännas verksamhet gäller sekretesslagen (1980:100).

1989/90: UbU28

Bilaga 3

Förslag till
Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) såvitt
avser 14 kap. 7 §

Reservantens förslag:

7 § Sekretess enligt 6 kap. 1 — 5, 7 och 8 §§, 7 kap. 8 och 11 §§ samt

8 kap. 2 och 8—10 §§ utgör inte hinder mot att myndighet fullgör vad
som i lag är föreskrivet om skyldighet att lämna information till
företrädare för arbetstagarorganisation skyddsombud eller elevskyddsombud
som uppnått myndig ålder. Denna sekretess hindrar inte heller att
myndighet lämnar sådan information till deltagare i särskilt organiserad
arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet på ett arbetsställe
som behövs för verksamheten.

Är den, som erhåller uppgift med stöd av första stycket, knuten till
myndigheten på det sätt som anges i 1 kap. 6 §, gäller för honom
samma förbud att lämna ut eller utnyttja uppgiften som gäller hos
myndigheten. Han får dock utan hinder av förbudet lämna uppgiften
vidare till ledamot i organisationens styrelse, om han underrättar
denne om förbudet. I sådant fell gäller förbudet också för styrelseledamoten.

Utan hinder av att förbud gäller enligt denna lag att lämna ut eller
utnyttja uppgift får företrädare för arbetstagarorganisation, skyddsombud,
ledamot av skyddskommitté, elevskyddsombud som uppnått myndig
ålder eller den som deltar i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverkamhet
på ett arbetställe utnyttja uppgiften för sitt uppdrag. Därvid
får han dock inte röja uppgiften för annan. Lag 1985:322.

1989/90:UbU28

Bilaga 4

gotab 96522, Stockholm 1990